Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morgan, 2. John - Morgan, Sidney - Morgan, Thomas - Morgan, William - Morganatiskt äktenskap - Morgarten - Morgen - Morgenbladet - Morgenstern, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Morgan—Morgenstem
264
tades M. i stor utsträckning för att finansiera,
resp, förmedla lån för de allierades inköp av
livsmedel och råvaror i U.S.A.; dessutom
medverkade M. vid placeringen av Dawes-lånet.
Under M:s ledning vidgades firman J. Pierpont
Morgans inflytande på amerikanskt näringsliv,
bl. a. genom bildandet av United Corp., en
sammanslutning mellan ett antal större gas- och
elektricitetsverk. M:s firma erhöll 1935 bolagsform,
varvid emissionsverksamheten överläts på
Morgan, Stanley & Co. — M. fullföljde faderns
intentioner, bl. a. med avseende på placeringen av
dennes samlingar. Morgan Library (uppfört 1906,
arkitekt Ch. F. McKim) med 25,000 vol.
skänktes till staden New York 1923; familjebostaden
vid Prince’s Gate i London skänktes till
amerikanska staten som residens åt U.S.A:s
ambassadör.
Morgan [må’gan], Sidney, f. Owenson,
Lady M., irländsk författarinna (omkr. 1783—
1859), slog igenom med romanen ”The wild
Irish girl” (1806), som förhärligar Irland, dess
naturskönhet och ärorika traditioner. Bland
hennes talrika senare arbeten märkas romanerna
”O’Donnel” (1814) och ”The O’Briens and the
O’Flaherties” (1827) med utmärkta skildringar
av irländska typer och irländskt folklynne, samt
”France” (1817; sv. övers. 1822), en studie av
Frankrike efter 1815, och ”Italy” (1821; sv.
övers. 1823—25). — Litt.: Biogr. av W. J.
Fitz-patrick (1860).
Morgan [må’gan], Thomas Hunt,
amerikansk biolog och ärftlighetsforskare (1866—
1945), 1891—1904 prof, i biologi vid Bryn Mawr
College, Pennsylvania,
1904—28 prof, i
experimentell zoologi vid
Columbia Univ., New
York, 1929 prof, i
biologi vid California
Institute of
Technology, Pasadena. M:s
förnämsta insats är att
han med bananflugan
som försöksobjekt
lyckats klarlägga, att
arvsanlagen äro
belägna i
kromosomer-na. Vidare
påvisade M. och hans
medarbetare, att varje kromosom innehåller
många olika, lineärt anordnade arvsanlag och att
dessa äro belägna på alldeles bestämda ställen i
kromosomerna. Anlagens läge kunde noggrant
fastställas genom korsningsanalyser. Dessa
resultat gåvo en naturlig förklaring till
kopplings-fenomenet, d. v. s. det förhållandet, att
arvsanlag, belägna i samma kromosom, tendera att
följas åt under nedärvningen. Kopplingen är
emellertid ej absolut utan kan brytas genom s. k.
överkorsning (crossing-over), varvid
överkors-ningsprocenten utgör ett mått på arvsanlagens
avstånd från varandra. Bland M:s skrifter
märkas den jämte C. B. Bridges m. fl. utg. ”The
mechanism of Mendelian heredity” (1915, 2:a
uppl. 1923), ”The physical basis of heredity”
(1919) och ”The theory of the gene” (1926).
M. erhöll nobelpriset i fysiologi och medicin
1933-
Morgan [må’gan], William, engelsk
för-säkringsmatematiker och livförsäkringspionjär
(1753—1833). M. knöts tidigt till ett nybildat
livförsäkringsbolag i London, det ännu
existerande The Equitable. Dittills hade
livförsäkringar meddelats endast av ett fåtal bolag och
tecknats blott för kortare tidsperioder. Det nya
bolaget meddelade försäkringar gällande för hela
livet med premier, som stodo i relation till
in-trädesåldern. M. blev redan 1774 ansvarig
ak-tuarie i bolaget och genom sina
dödlighetsunder-sökningar ett av försäkringsmatematikens
ledande namn.
Morganätiskt äktenskap, gifte mellan en
manlig medlem av ett suveränt hus el. av den
tyska högadeln och en kvinna av lägre börd,
vid vars ingående kvinnan och de blivande
barnen uteslutas från delaktighet i mannens stånd
och villkor samt allenast erhålla viss del av hans
förmögenhet (”morgongåva”, morganätica). T
motsats till konkubinatet är m. i kyrkligt
hänseende fullgiltigt. Genom bruket, att mannen vid
vigsel till ett m. räcker vänstra handen åt
bruden, uppkom namnet äktenskap till
vänster. M. ha förekommit ända sedan medeltiden.
Som motsvarighet till m. har förekommit, att en
kvinna av furstlig börd, utan att avstå från sin
ställning, gift sig med en henne ej jämbördig
man. För svensk rätt ha m. städse varit okända,
och även i utlandets rättsliv har användningen av
m. begränsats till vad ovan angivits.
Morgarten [ma’r-], berg i schweiz. kant. Zug.
s. ö. om Aegerisjön. Vid M. vunno 15 nov. 1315
uppbåd från kant. Schwyz, Uri och Unterwalden
en lysande seger över en riddarhär under hertig
Leopold av Österrike.
Morgen [må’rgan], gammalt mått på öppen
jord på landet, särskilt i Tyskland. Hade
växlande värden, t. ex. i Preussen 25,5 ar.
Morgenbladet, norsk tidning, uppsatt 1819.
M. redigerades 1831—57 av A. B. Stabell och
1857—93 av Chr. Friele, som gav M. en strängt
konservativ hållning och ett högst betydande
inflytande. Bland senare red. märkas Nils Vogt
(1894—1913), C. J. Hambro (1913—19) och
Olaf Gjerlöw (från 1919); F. Ramm blev chef
för nyhetsavd. 1928. Under den tyska
ockupationen av Norge 1940—45 spelade M. en viktig
roll i nationella kretsar som organ för
oppositionen mot inkränktarna; i sept. 1941 dömdes
Gjerlöw och Ramm och sändes till Tyskland. R.
Werner Erichsen redigerade M. till april 1943,
då tidn. beordrades upphöra. 1945 började M.
åter utkomma med Gjerlöw och Erichsen som
red.; 1945—49 tillhörde H. Smitt
Ingebret-sen red.
Morgenstem [må’rgan/tärn], Christian,
tysk skald (1871—1914), sonson till den för sin
stämningsrikedom och djupa naturkänsla högt
skattade landskapsmålaren Christian M.
(1805—67). M. skrev fantastiska och groteska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
