Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mormoner - Mormorsgruvan - Mornay, Charles de - Mornay, Philippe de (Duplessis-Mornay) - Mornet, Daniel - Morning Post, The - Morny, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
M orm or sgruvan—M omy
272
efter hans död förmådde statsmakten på allvar
göra sin auktoritet gällande. Från 1882 vidtogos
stränga åtgärder mot polygamien. Under trycket
härav utfärdade den nye presidenten W.
Wood-ruff 1890 ett manifest, som avrådde från
polygamien. 1896 upptogs Utah som stat i Unionen.
Därmed kunde mormonkyrkan, vars
ekonomiska styrka beror på medlemmarnas tionde,
fortsätta sin maktutövning, om än i försiktigare
former. Månggiftet, som redan 1852 medfört
bildandet av ett schismatiskt samfund under
ledning av J. Smiths son (Reorganized Church med
huvudsäte i Lamoni, lowa, förkastar polygamien
och anser Young vara en falsk profet), har
sedan avtagit. Det betraktas som ett ”himmelskt
äktenskap” och ingås genom en kyrklig ceremoni
(”besegling”), som gör det giltigt för evigheten.
De ”heliga” bli efter döden gudar med rang efter
antalet av sina hustrur och barn. 1922 avgavs
en officiell förklaring från Utah, att polygami
ej mera förekom utom i undantagsfall i fråga
om äldre m.
Jämte den vanliga kulten, som föga avviker
från den angelsaxiska nonkonformismens, finnas
hemliga, blott för m. tillgängliga ceremonier, bl. a.
dop för de döda (till frälsning för andar i
mellantillståndet) och besegling, som även kan
utföras till förmån för avlidna. Dessa ceremonier
få utföras endast i Utah, där m. ha fyra stora
tempel, det praktfullaste i Saltsjöstaden. Med
avseende på världsliga nöjen, dans, teater o. s. v.,
ha m. alltid intagit en liberal ståndpunkt. Deras
kyrka har välgörenhetsanstalter, söndagsskolor
0. s. v. i stor utsträckning.
Redan 1837 började m. driva propaganda i
Europa, tidigast i England. Även Danmark,
Norge och Sverige visade sig vara goda
missions-land. 1850 började en svensk f. d. sjöman J.
E. Forsgren missionera i Gävle. Då han blev
utvisad, upptogs ny mission 1853, och den första
församlingen grundades i Skåne. 1905 fick det
svenska m.-samfundet egen missionspresident i
Stockholm. 1951 finnas m.-distrikt i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle, Sundsvall,
Luleå, Karlskrona och Jönköping med
sammanlagt c:a 2,000 medl. Antalet m. i Danmark är
omkr. 1,700, i Norge 1,725. 1948 var m:s
antal inalles över 1 mill., varav c:a 900,000 i
Amerika (därav inemot hälften i Utah, vars
befolkning beräknas till 3/4 vara m.); The reorganized
Church i Amerika räknade c:a 117,000 medl. 1948
arbetade 7,430 missionärer utanför Amerika. M:s
första kyrkotidn. var Evening and Morning Star
(grundad 1832): svenska organet är
Nordstjärnan. — Litt.: I. W. Riley, ”The founder of
Mor-monism, a psychological study” (1902); E. Meyer,
”Ursprung und Geschichte der Mormonen” (1912;
sv. övers. 1914); M. Neiiendam, ”Frikirker og
sekter” (3:0 omarb. uppl. 1948).
Mormorsgruvan, koppargruva i Åtvidabergs
köping i Östergötland. Malmen är kopparkis och
svavelkis jämte något brokig kopparmalm. M.
var möjl. känd redan under medeltiden. Då:
gruvan nedlades på 1860-talet, var dess djup 407 m.
Momay [mårnä’], Charles de, fransk
adelsman i svensk tjänst (d. 1574). M. uppehöll
sig 1547—50 i Skottland tills, m. ditsända
skotska hjälptrupper, omnämnes från 1557 i Sverige
och hade under Gustav Vasas sista år flera
diplomatiska uppdrag: till Polen 1557—58, till
Danmark för underhandlingar med Danzay 1558 och
1559 samt till England 1559 i och för Eriks
giftermålsunderhandlingar med drottning Elisabet.
Efter Eriks tronbestigning ledde M. 1561 en
beskickning till Frankrike. 1562—63 var M.
befälhavare i det livländska kriget, återkallades 1563
och fick i kriget mot Danmark befälet över det
småländska ”regementet”. Vid svenskarnas
återtåg från Halmstad hösten 1563 blev M.
besegrad. Han försvarade framgångsrikt Varberg mot
Daniel Rantzau 1565. Följ, år togs han till fånga
av danskarna, frigavs våren 1571 och mottogs
välvilligt av Johan III. Kort därefter inlät han
sig i stämplingar mot Johan, varvid han trädde
i förbindelse med skotska legotrupper i Sverige.
Sammansvärjningen åsyftade bl. a. att befria
Erik. M. dömdes till döden och avrättades 4 sept.
1574 i Stockholm. — M. innehade flera län. Han
ägde god bildning och stora sällskapstalanger.
Momay [mårnä’], Philippe de, även
(efter sitt gods) kallad D u p 1 e s s i s-M o r n a y,
fransk politiker, skriftställare (1549—1623). Han
verkade ivrigt för hugenotterna som
skriftställare och diplomat. Han deltog i religionskrigen
i Frankrike 1574—75 och gick 1576 i Henriks
av Navarra tjänst. Efter Henriks tronbestigning
blev M. guvernör i Saumur, där han 1593
upprättade en protestantisk akademi. Han ogillade
skarpt Henriks övergång till katolicismen och
ägnade sig själv åt teologiska studier.
Författarskapet till stridsskriften ”Vindiciæ contra
tyrannos” (1579) har tillskrivits M.
Momet [mårnä’], Daniel, fransk
litteraturhistoriker (f. 1878), prof, vid Sorbonne 1929
—47, red. för Revue d’histoire littéraire de la
France sedan 1922. M. har givit viktiga bidrag
till 1700-talets idéhistoria. Av M:s arbeten
märkas ”Le sentiment de la nature en France” (1907),
”Le romantisme en France au XVHIe siècle”
(1912), ”La pensée franqaise au XVIHe siècle”
(1926), ”Les origines intellectuelles de la
revolution franqaise” (1933), ”Diderot, 1’homme et
1’æuvre” (1941), ”Histoire de la littérature
fran-qaise classique, 1660—1700” (s. å.), ”Nicolas
Boileau” (s. å.), ”Jean Racine” (1943) och
”Molière” (s. å.).
Morning Post The [Öa må’nio påu’st],
engelsk tidning, grundad 1772. Den hade 1795—1803
en storhetsperiod som organ för en framskriden
liberalism. Tidningen blev längre fram den
förnäma världens organ och var på 1850-talet
Pal-merstons språkrör. Den var strängt konservativ.
På gr. av ekonomiska svårigheter sammanslogs
M. 1937 med Daily Telegraph.
Morny [mårni’], Charles Auguste Louis
Joseph de, hertig, fransk statsman (1811—65),
naturlig son till drottning Hortense och greve
Flahaut de la Billarderie. M. kämpade 1836—38
i Algeriet men ägnade sig sedan åt
affärsverksamhet. Han invaldes 1842 i
deputeradekamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
