Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morny, Charles - Moro, Antonis - Morón - Morone - Moroni el. Morone, Giovanni Battista - Morosini, Francesco - Morot, morotsläktet - Morotbladloppa - Morotflugan - Morphidae - Morphium - Morphy, Paul Charles - Morris, William - Morris Jesup, Kap - Morris Motors Ltd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Moro—Morris Motors Ltd
274
ren, slöt sig till orléanisterna, blev 1849 led. av
lagstiftande församlingen men närmade sig
sedan sin halvbror prins Louis Napoléon och var
en av dennes mest energiska medhjälpare vid
statskuppen 2 dec. 1851, då M. blev
inrikesminister. På grund av sin vägran att underteckna
ett dekret om konfiskering av familjen Orléans’
egendomar i Frankrike måste han avgå redan
22 jan. 1852 men fortfor att åtnjuta Napoleon
III:s gunst. Han valdes 1852 till led. av
lagstiftande kåren och blev 1854 dess president.
Affärsintressen lågo bakom M:s iver att driva
Napoleon III till intervention i Mexico. Han
upphöjdes 1862 till hertig.
Moro [mä’rå], A n t o n i s, se Moor.
Moron [mårå’n], flygstation vid Buenos Aires,
24 km v. om stadens city.
Moröne, se Havsabborrar.
Moroni [mårå’ni] el. Morone, Giovanni
B a 11 i s t a, italiensk målare (omkr. 1525—78),
verksam i Bergamo, lärjunge av Moretto. M.
har sin betydelse uteslutande som porträttmålare,
men på detta område hör han till renässansens
förnämsta och mest berömda mästare. Främst
står kanske bilden av en skräddare (National
Gallery i London). Andra porträtt i museerna
i Florens, Paris m. fl. De religiösa
kompositioner, som bevarats av M:s hand, tillhöra i regel
hans sista tid.
Morosfni [mårå-], Francesco, venetiansk
krigare och doge (1618—94), tillhörde en
ryktbar ätt, som givit Venedig fyra doger. M. var
1651—61 republikens generalkapten och blev det
åter 1666. Efter ett lysande försvar måste han
lämna Kreta till turkarna 1669. M. blev för
tredje gången generalkapten 1684, återtog
Arkipelagens öar, slog turkiska flottan 1687 och
intog Aten samt nästan hela Morea. Han blev
1688 doge, bibehöll högsta befälet och belägrade
förgäves Negroponte i samråd med O. W. v.
Königsmarck.
Morot, morotsläktet, Dau’cus, hör till
fam. umbellater.
Igenkännes på
de taggiga
frukterna och både
allmänt och
enskilda, mång-bladiga svepen.
I Sverige finns
en enda art, D.
carota, en
tvåårig, strävhårig
ört med lång,
smal, träig
rot,
två—tre-dubbelt pardela-de, smalflikiga
blad och vita el.
rödlätta
blommor. Den växer
upp till
Värmland och
Uppland. Ur denna
har utvecklat
Morötter.
Foto A. Fors.
sig den odlade moroten, sannolikt i bruk redan
hos romarna. De större, grovköttiga sorterna
användas till foder åt kreatur, särskilt hästar,
de mindre, finare i hushållet.
Morotbladloppa, zool., se Bladloppor.
Morotflugan, Psila ro’sae, en 3—4 mm lång,
glänsande svart fluga, med gult huvud, gula ben
och mellankroppen ibland delvis rödgul.
Larverna angripa morötternas rötter, så att de
ruttna. De angripa även persilja, selleri, dill och
palsternacka. M. bekämpas medelst bevattning
av sängarna med fotogenemulsion el. andra starkt
luktande vätskor före plantornas spirning samt
genom djupgrävning.
Mo’rphidae [-f-], dagfjärilar, vilka bebo det
indiska området och tropiska Amerika men saknas
i Afrika. De mäta 15—21 cm mellan vingspetsarna
och ha praktfulla, blåskimrande vingar. I s. och
mell. Amerika förekommer släktet Morpho.
Mo’rphium [-f-], nlat., morfin (se d. o.).
Morphy [må’fi], Paul Charles,
amerikansk schackspelare (1837—84), besegrade 13 år
gammal ungerske mästaren Löwenthal. Obesegrad
i hemlandet, reste M. 1858 till Europa och vann
glänsande segrar över Löwenthal, Harrwitz m. fl.
Höjdpunkten i sin karriär nådde M. s. å., då han
övervann dåv. världsmästaren A. Anderssen.
Redan 1859 bröts M:s lysande bana till följd av
svårmod, som övergick till vansinne.
Morris [må’ris], William, engelsk konstnär
och skald (1834—96). Han ägnade sig som
student åt diktning och konst, tillhörde det
prera-faelitiska brödraskapet
och omsatte Ruskins
filosofi i det praktiska
livet. M. stiftade 1861
det handelshus, som
blev ”första fröet till
nutidens hela
konstindustri”. Han blev
konsthantverkets
förnyare, i hans
verkstäder utfördes bl. a.
möbler, tapeter, mattor,
keramiska alster och
boktryck (se bild 4
å pl. vid
Boktryckarkonst). Konst
närer medverkade, och själv var M. en
rastlös och outtröttlig agitator för skönhet i det
dagliga livet. Som skald var M. närmast
påverkad av Chaucer, han var romantiker och utopist,
översatte till engelska Aeneiden, Odysséen,
Beo-wulf och isländska sagor och skrev själv
flammande dikter om socialism och mänsklighetens
lyckokrav. Hans yppersta dikt är ”The earthly
paradise” (1868—70). — Litt.: Biogr. av J. W.
Mackail (2 bd, 1899), J. Drinkwater (1912),
W. Zachrisson (1926), May Morris (2 bd, 1936)
och L. E. Grey (1949).
Morris Jesup, Kap M. [må’ris d$e’sap],
Grönlands nordspets, 83°39’ n. br.
Morris Motors Ltd [må’ris mau’toz li’mitid],
Oxford, Europas största fabrikskoncern inom
bilbranschen, inregistrerades som bolag 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
