Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåt - Motorbåtklubben, Kungliga - Motorbåtkåren - Motorbåtssport - Motorbåtsunionen - Motorcykel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Motorbåtklubben—Motorcykel
310
hastighetsmätare
Motorcykel med 500 cm3 twin-toppventilmotor.
160 knop (engelska m. ”Slo-Mo-Shum IV”). —
För motorbåtssportens främjande finnas ett
flertal sammanslutningar, bland vilka den främsta är
Kungl. motorbåtklubben (KMK) med säte i
Stockholm.
Motorbåtklubben, Kungliga, se Kungliga
motorbåtklubben.
Motorbåtkåren, se Sveriges frivilliga
motorbåtkår.
Motorbåtssport har bedrivits tävlingsmässigt
sedan sekelskiftet. Monte Carlo-tävlingarna
började 1901, den klassiska Harmsworth Trophy
uppsattes 1903, och 1908 samt 1909 bildades två
internationella förbund (i London och Paris),
som 1922 avlöstes av Union internationale de
yachting automobile (senare ändrat till Union
internationale motonautique, UIM). I Sverige
hade m. högkonjunktur före 1 :a världskriget;
sedan följde en nedgång på gr. av de stora
kostnaderna för båtar med inombordsmotorer
(in-bordare). När på 1920-talet de betydligt billigare
utbordarna tagit överhand, kom m. i Sverige
åter till en hög standard (t. ex. i Mälaren runt
1930—37)- Kungl. motorbåtklubben (KMK) hade
bildats 1915 och fick nu en särskild raceravd.
(KMKR) 1930, Sveriges motorbåtsunion (SMU)
bildades 1924 och Nationella kommittén för m.
(NKM) 1949. — Racertävlingar anordnas
för in- och utbordare. Utbordartävlingen är den
vanliga och går oftast på rundbana. Utbordarna
indelas efter cylindervolym i klasser: I—max.
175 cm3, A—250, B—350, C—500, F—1,000 utan
och X—1,000 cm3 med kompressor. Inbordarna
indelas efter vikt i klasser: A—max. 450 kg, B
—max. 800, C—över 800 kg (t. v. även en
1,200 kg-klass samt de amerikanska 1,5 och 4
1-klasserna). Distanstävlingar benämnas
även tillförlitlighets- och orienteringstävlingar
(enl. vissa precisionsfarts- och idealtidsregler).
Ekonomitävlingar avse
bränsleförbrukningen i förhållande till båtens storlek. M
a-növertävlingar omfatta vissa poängsatta
bärgningsmanövrer m. m., och stj
ärntävling a r na motsvara bilsportens rallyn. Vid
rekordkörningar noteras motorbåtsrekord
på 1 km, 1 eng. mil och 1 distansminut. — Stora
m.-tävlingar hållas årl., bl. a. vid Miami och
Palm Beach, på Detroit- och Hudsonfloden
(U.S.A.), vid Torquay (England), vid Monaco
och Biarritz samt på Seine (Frankrike). Sedan
1946 ha för utbordare SM hållits på Tisken o. a.
sjöar (1935—38 på Djurgårdsbrunnsviken) och
Sveriges Grand prix på Siljan (1932—34 på
Djurgårdsbrunnsviken). I internationell
konkurrens har Sverige hävdat sig synnerligen väl. —
Litt.: KMK:s organ Svensk motortidn. samt
dess årsb. (1924 f f.); P. Henry och B. Allard,
”Handbook of outboard motorboating” (1948).
Motorbåtsunionen, se Sveriges
motorbåtsunion.
Motorcykel, tvåhjuligt fordon, som vanl.
framdrives av en förbränningsmotor för bensindrift.
Engelsmannen Edward Butler byggde 1884 ett
trehjuligt fordon med bensinmotor, trol. den
första verkliga m. Knappt ett år senare
konstruerade strålförgasarmotorns uppfinnare,
tysken G. Daimler, den första tvåhjuliga praktiska
m. Först vid sekelskiftet började m. att få
praktisk betydelse, varvid motorerna monterades
i vanliga, förstärkta cykelramar. Genom
utvecklingen av större, kraftigare motorer och härav
föranledda högre hastigheter, krävdes bättre
fjädring och kraftigare ramar, så att m. med
åren erhöllo de former, som vi nu känna, och
blevo ett snabbt och pålitligt fortskaffningsmedel.
I Sverige påbörjades tillverkningen av m. 1904
vid Husqvarna vapenfabriks ab. — Varje m. är
försedd med sadel för föraren, och på de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
