Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motormännens riksförbund - Motormätare - Motorpace - Motorplog, traktorplog - Motorseglare - Motorsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
M otormätare—M otorsport
316
der; medl. erhålla genom förbundet
fordonsmär-ket ”M.”. Organ för M. är veckotidskr. Motor.
— M. är numera den största organisationen på
motorområdet i Sverige med 56,000 medl. (1950).
Motormätare, se Elektriska mätinstrument,
sp. 496.
Motorpace, [-péis], se Pacemaker.
Motorplog, traktorplog, lantbr., se Plog.
Motorseglare, sjäv., segelfartyg, som är
försett med motormaskineri, vars axelhästkrafter
icke överstiga det värde, som angives i följ,
formel: M = K^T2, där T är = fartygets
brutto-dräktighet i registerton och K en konstant = 2,8.
Har m. större motorstyrka, bedömes den
författningsenligt som maskindrivet fartyg. M.
samt segelfartyg med ångmaskineri benämnas
gemensamt segelfartyg med
hjälpmaskin.
Motorsport. Med m. avses som regel
tävlingar mer motorcyklar och bilar. Tävlingar med
motordrivna farkoster för körning på vatten
(mo-torbåtssport) och i luften ingå därmed vanl.
icke i begreppet m. M. administreras
internationellt av Federation Internationale motocycliste
(FIM) i fråga om tävlingar med motorcyklar
och av Federation internationale de l’automobile
(FIA) rörande tävlingar med bilar. I Sverige är
m. organiserad genom Sveriges m o t o r
fe-d e r a t io n, som genom sin motorcykelsektion,
SVEMO, är ansluten till FIM och genom sin
bilsektion, SVEMA, i kraft av ett avtal med
Kungl. automobilklubben i Sverige (KAK), är
ansluten till FIA. De f. n. vanligaste
tävlingsgrenarna inom m. äro de nedan angivna.
Hastighetstävlingar äga vanl. rum på
särskilt byggda banor el. för ändamålet
avspärrade vägavsnitt. För motorcyklar tillkomma
dessutom motocross-tävYmgar (se nedan) samt för
såväl bilar som motorcyklar en speciellt nordisk
tävlingsform, isbanetävlingar, på
isbe-lagda sjöar. Av speciellt byggda tävlingsbanor för
bilar finnas f. n. i Sverige, förutom en i
Karlskoga med 1,650 m omkrets, ett par småbanor
med 400 m omkrets för tävling med s. k.
midget-racers (se bild 14 å pl. vid Automobil).
Dessa banor användas också för hastighetstäv-
Hastighetstävling med motorcykel på s. k. speedway.
lingar med motorcyklar; och sedan 1945 ha
ett rätt stort antal speciella tävlingsbanor för
motorcyklar (s. k. speedways) byggts runt om i
landet. Banvarvets längd på dessa varierar mellan
260 och 400 m. Motorcykeltävlingar äga också
ofta rum på de svenska idrottsplatsernas
löparba-nor. Hastighetstävlingarna med motorcykel på
speedways äro bl. a. i Australien, Sydafrika,
England och Sverige delvis organiserade som
lagtävlingar i serier, uppbyggda på samma sätt som
inom fotbollen. De svenska speedways ägas som
regel av lokala motorklubbar, medan i England
banorna anläggas av bolag. De stora specialbanorna
på kontinenten, vilka främst användas för
hastighetstävlingar med bilar, äro också anlagda av
bolag och drivas som ekonomisk rörelse men ha
som regel betydande ekonomiskt stöd av
bilindustrien. De mest kända av dessa äro Avus och
Nürnburg-Ring i Tyskland, Monthléry och
Le-Mans i Frankrike, Zaanwort i Holland och
Mon-za i Italien. Ett mellanting mellan dessa
specialbyggda banor och de avspärrade vägavsnitten
utgöra flygfälten, vilka sedan 1945 i allt större
utsträckning tagits i anspråk för
hastighetstävlingar med bilar och motorcyklar. I Sverige
anordnades t. ex. 1947 och 1948 stora
hastighetstävlingar för bilar och motorcyklar på
Skarpnäcks flygfält utanför Stockholm. De mest
berömda tävlingarna för motorcyklister på
avspärrade vägavsnitt äro T.T.-loppet på Isle of Man
samt holländska T.T.-loppet på Circuit van
Dren-the vid Assen. Ryktbar bana av detta slag är
också Saxtorp i Sverige. Den största av dylika
svenska tävlingar efter 1945 är Hedemoraloppet.
Bland ryktbara biltävlingar på avspärrade vägar
kunna nämnas stadsloppet i Nizza och Sveriges
vinter-Grand-prix, som 1931—33 kördes vid
Rä-men i Dalarne. I Mellaneuropa och Norden äro
backtävlingar för bilar och motorcyklar ganska
populära. Tävlingsmomentet utgöres här av att
snabbast möjligt köra uppför en längre, oftast
också mycket krokig bergväg.
Motocrosstävlingarna, hastighetstävlingar i terräng
för motorcyklar, ha sedan 1945 fått en alltmer
erkänd ställning. Som prov för bruksmaskiner få
de också anses som den mest värdefulla grenen
inom m. En motorcykeltävlingsform, som under
de senaste åren tillvunnit sig stor popularitet i
Sverige, äro de hastighetstävlingar, som
arrangeras i strålkastarsken på idrottsplatsernas isbelagda
löparbanor.
Tillförlitlighetstävlingar avse att
pröva bilarnas, resp, motorcyklarnas
tillförlitlighet och äro sällan rena hastighetstävlingar.
Oftast gäller det i stället att föra tävlingsfordonet
med en rimlig hastighet över en bestämd
väg-sträcka. Vägbanans karaktär kan variera mellan
allmänna vägar och gångstigar, i vissa fall också
terrängavsnitt, och vägsträckan mellan något tiotal
mil och många hundra. Ibland köres som
avslutning ett rent hastighetslopp för att få utslag
på hur materiel en klarat påfrestningarna.
Motorcyklisternas internationella sexdagarstävl. köres
årl. över minst 2,000 km svår väg och avslutas
med ett hastighetslopp, vanl. om c:a 75 km längd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
