Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multiplikand - Multiplikation - Multiplikationstabell - Multiplikationstecken - Multiplikator - Multituberculata - Multostat - Multrå - Multscher, Hans - Multum - Mulåsna - Mumford, Lewis - Mumha - Mumie - Mumiebagge - Mumifiering - Mumifikation - Mumma - Mun - Munch, 1. Peter Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Multiplikand—Munch
354
Multiplika’nd, mat., se Multiplikation.
Multiplikation, mat., den operation, varigenom
mångfalden av en viss storhet beräknas el.
betecknas. Den givna mångfalden kallas m u 11
i-p 1 i k a t o r och den givna storheten, som skall
mångfaldigas el. multipliceras, multiplikand;
resultatet av m. kallas produkten av de båda
faktorerna.
Multiplikationsteck-n e t är ett X el. en punkt mellan faktorerna. —
Verb: Multiplicera.
Multiplikationstabell, mat., en systematisk
uppställning av produkten av två tal, vart och
ett mindre än tio. Den första
multiplikationstabellen anses ha konstruerats av Nikomachos
(2:a årh. e. Kr.).
Multiplikationstecken, mat., se Multiplikation.
Multiplikätor. i) (Mat.) Se Multiplikation.
2) (Fys.) Äldre typ av galvanometer, avsedd
för mätning av små strömstyrkor.
Multituberculäta el. Allothèria, fossil
djurgrupp, omfattande de äldsta kända däggdjuren.
Äv de flesta äro endast tänder och underkäkar
kända, av några även överkäkar o. a.
kraniefrag-ment. Alla voro små former med mångknöliga
(multituberkulära) kindtänder. Om deras
systematiska ställning växla åsikterna. Av många
forskare sammanföras de med pungdjuren, av
andra, sannolikt med orätt, med kloakdjuren.
Multostät, transportabel, från jordledning
isolerad elektrisk apparat, som anslutes till en
vanlig centralledning; i m. kan centralledningens
elektriska ström omformas till de flesta arter av
sådan (galvanisk och faradisk), som läkaren
behöver vid undersökning och behandling.
Multrå, sn i Ångermanland, Vi 1952 införlivad
med Sollefteå stad, närmast ö. om Sollefteå:
140,70 km2, 1,132 inv. (1952). M. utbreder sig med
sjörika skogstrakter på ömse sidor om
Änger-manälvens väl markerade och tättbebyggda dal.
Vid n. älvsidan ligger Multråberget (264
m) med vårdkase och häckande pilgrimsfalk.
Egendom: Tjäll. Pelle Molins fädernegård
(minnessten rest 1946). Delar av medeltidskyrkan ingå
i sakristian, medan den nuv. kyrkan f. ö. är från
1867. Ingår i Sollefteå och M. pastorat i
Härnösands stift, Sollefteå kontr.
Multscher [mo’ltfar], Hans, tysk konstnär
(omkr. 1400—67), en av den schwabiska skolans
förnämsta mästare, mest verksam i Ulm, utförde
altarverk i sten och trä samt även målningar. I
sin senare stil visar sig M. påverkad av den
bur-gundiska konsten med dess klassicerande hållning.
För mynstern i Ulm utförde han ett (nu till
större delen förstört) stenaltare, ett altarverk med
träfigurer och målningar, beställt för Sterzings
Vårfrukyrka, är till stor del bevarat (nu i
rådhuset där). — Litt.: K. Gerstenberg, ”H. M.”
(1028).
Mu’ltum, lat., mycket; rikedom. — Mu’ltum
non mu’lta, mycket men ej mångahanda, citat från
Plinius d. y.
Mulåsna, zool., se Åsna. Jfr även Bastard.
Mumford [ma’mfad], Lewis, amerikansk
författare (f. 1805), har föreläst i sociologi och
litteratur vid skilda högskolor, prof, i
”humani-ties” vid Stanford Univ. 1942—44. M. debuterade
NF 15 — 12
1922 med ”The story of utopias” och utgav sedan
”Sticks and stones” (1924), ”The golden day”
(1926) och ”The brown decades” (1931), där han
utifrån ekonomiska och sociala förhållanden
belyste arkitektur, litteratur och bildkonst i
Amerika. 1929 utgav han ”American taste” och 1930
en biogr. över H. Melville. Senare inriktade sig
M. på en brett upplagd undersökning av den
västerländska civilisationens förutsättningar,
innebörd och framtidsmöjligheter. Sina resultat och
synpunkter har han framlagt i ”Technics and
civilization” (1934; sv. övers. ”Tekniken och
samhällsutvecklingen”, 1949), ”The culture of cities”
(1938; sv. övers. 1942), ”Men must act” (1939),
”Faith for living” (1940), ”The condition of men”
(1944; sv. övers. 1947), M:s huvudarbete, ”City
development” (1945) och ”Values for survival”
(1946). M. har särsk. riktat sin kritik mot den
moderna storstaden och den nutida nationalstaten
och rekommenderat planläggning av utnyttjandet
av världens naturrikedomar och en nyordning av
stadsplanering och arkitektur. För sin
livsåskådning har M. redogjort i ”Living philosophies”
(1931).
Mumha, provins på Irland, se Munster.
Mümie (ytterst av pers, mum, vax), en
män-nisko- el. djurkropp, som genom balsamering blivit
skyddad från förruttnelse. Mumifiering av lik
har en mycket vidsträckt geografisk och kulturell
utbredning och finnes både hos primitiva och
högkulturfolk: guancherna på Kanarieöarna, vid
Torres’ sund och på det australiska fastlandet,
hos inkafolket och de gamla egypterna, hos vilka
balsameringskonsten var utvecklad till
fulländning. Den äldsta bevarade egyptiska m.
härstammar från 2:a dynastiens tid (c:a 2800 f. Kr.),
men först under senare hälften av 2:a årtusendet
f. Kr. nådde balsameringskonsten sin höjdpunkt.
M. från denna tid äro synnerligen talrika, och
många kända faraoners m. ha bevarats (se bild
vid Balsamering). — Litt.: G. E. Smith och W.
R. Dawson, ”Egyptian mummies” (1924).
Mumiebagge, zool., se Pillerbagge.
Mumifiering (av mumie och lat. fa’cere, göra).
Förhindras bakterier att förstöra död vävnad,
torkar denna småningom in, mumifieras. Sådan
mumifiering kan åstadkommas genom t. ex.
rökning, saltning och behandling med antiseptika.
Bruket att mumifiera de döda förekommer bland
många folk (se Balsamering och Mumie).
Mumifikatiön, förvandling till mumie, se
Mumie. — Jfr även Brand 1).
Mumma, blandning av champagne och porter.
Falsk m., blandning av pilsner och porter med
tillsats av socker el. starkvin; i Sverige en vanlig
juldryck. Jfr Braunschweigmumma.
Mun, anat., se Munhåla.
Munch [mouk]. 1) Peter Andreas M.,
norsk historiker (1810—63). Han blev 1841 prof, i
historia vid Kristiania univ. M. var polyhistor och
polygraf. Hans mål var att söka genomforska
Norges gamla historia. I ”Norges, Sveriges og
Danmarks historie til skolebrug” (1838)
framställde han sin teori om skandinavernas härkomst
och invandring n. om Bottniska viken. Samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
