Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muni, Paul - Municipal- - Municipalfullmäktige - Municipalköping - Municipalnämnd - Municipalsamhälle - Municipium - Munin(n) - Munk - Munk, släkter - Munk, Kirstine (Kirsten) - Munk, Kaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Municipal–-Munk
362
Snitt genom munhålan.
r näshåla, 2 läppar, 3 käkar med tänder, 4 tunga, 5
hårda gommen, 6 mjuka gommen el. gomseglet, 7 främre
gombågen, 8 bakre gombågen, 9 tonsill, 10 struphuvud,
II kotpelare, 12 svalg, 13 örontrumpetens mynning, 14
basen av kraniet.
till U.S.A. som barn, började utbilda sig till
violinist men kom redan tidigt till judiska teatern
i New York, som han också följde på dess
turnéer. På engelskspråkig teater slog han igenom
1931 i Elmer Rices
” Counsellor-at-law”.
Som filmskådespelare
har M. sedermera nått
världsrykte.
Genom-brottsfilmen var den
i Sverige förbjudna
”Scarface”. Därefter
följde bl. a. de stora
filmerna ”Jag är en
förrymd kedjefånge”,
”Svart raseri”, ”Louis
Pasteur”, ”Den goda
jorden” och ”Émile
Zola”, med vilka M.
befäst sin ställning
som en av filmens mest betydande karaktär
sskådespelare.
Municipal- (av lat. munici’ pium, se d. o.), som
har avseende på en (stads-) kommun.
Municipalfullmäktige, se Municipalsamhälle.
Municipalköping, se Köping.
Municipalnämnd, se Municipalsamhälle.
Municipalsamhälle, del av landskommun el. av
intill varandra gränsande kommuner, varest på
gr. av tätare bebyggelse m. m. K. m:t föreskrivit
tillämpning av en el. flera av de s. k.
stadsstad-gorna, d. v. s. ordningsstadgan, byggnadslagen
och byggnadsstadgan, brandlagen samt
hälsovårdsstadgan i vad de gälla stad. M. har begränsade
uppgifter och äger endast att handha de
angelägenheter, som föranledas av de för m. gällande
stadsstadgornas tillämpning inom samhället.
Härför har m. med landskommun analoga inst., ss.
municipalfullmäktige samt
municipalnämnd. Utom i fråga om nämnda speciella
uppgifter tillhör m. landskommunen, och dess inv.
äro skattskyldiga och röstberättigade både inom
samhället och landskommunen. M:s organisation
regleras i kommunallagen 1953 §§ 79—82. Efter
den nya kommunindelningens genomförande Vi
1952 är avsikten, att tätorternas behov skola
kunna tillgodoses av landskommunerna själva utan
att m. skola behöva bildas. Antalet m. i Sverige
var Vi 1953 170.
Munici’pium, lat. Om ett italiskt stadssamhälle
(med tillhörande landområde, a’g er), t. ex.
Tus-culum, införlivats med romerska staten, kunde
dess medborgare såsom blivna cwes Romani
(romerska medborgare) ej tillika kallas cives
Tusculäni o. s. v.; deras stad betecknades ej mer
som cwitas utan som m., och själva voro de
muni’cipes Tusculäni etc. Efter Italiens erövring
voro alla dess städer utom Rom municipier,
kolonier el. med Rom förbundna stater. De
sistnämnda fingo genom bundsförvantkriget (91—88
f. Kr.) romersk medborgarrätt och blevo m.
Jämte sin urspr. inskränkta romerska
medborgarrätt hade m. självständig
kommunalförvaltning med folkförsamling, senat (decuriönes) och
ämbetsmän (duu’mviri).
Munin(n), se Huginn.
Munk (lat. mo’nachus, av grek. monacho’s,
ensam), medlem av en munkorden.
Munk [mouk], namn på sju utdöda danska
adelssläkter.
Kirstine (Kirsten) M., gemål till
Kristian IV av Danmark (1598—1658); 1615
förklarad för hans äkta hustru. Hon var kraftfull,
obehärskad och njutningslysten. 1627 fick hon
titeln grevinna av Slesvig och Holstein. Senare
uppstodo äktenskapliga tvister, och Kristian
anklagade henne för otrohet. 1630 måste M. lämna
hovet och förvisades till sina gods. I sin strid
mot kungen och dennes nya älskarinna Vibeke
Kruse, stöddes hon av sina mäktiga mågar, bl. a.
Corfitz Ulfeldt och Hannibal Sehested. Med
kungen hade hon utom sonen Valdemar Kristian
7 döttrar, som nådde mogen ålder.
Munk [moTjk], Kaj Harald Leininger, dansk
präst och författare (1898—1944). M. föddes i
Maribo, där han gick genom realskolan, och blev
student i Nyköbing, Falster, 1917. Redan under
gymnasieåren visade han litterärt intresse. I
Köpenhamn studerade han därefter teologi.
Konservativ genom sin traditionsbetonade uppväxtmiljö,
tog han avstånd från efterkrigstidens
revolutionära demokratiska strömningar och följde med djup
sympati de framväxande fascistiska rörelserna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
