Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munk, Kaj - Munkabälte - Munkács - Munkácsy, Mihály
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Munkabälte—Munkåcsy
364
kontinenten. I religiöst avseende företrädde han
livet ut en starkt personlig kristendom,
främmande för dogmatiska och organisatoriska
synpunkter. Han blev cand. theol. 1924 och s. å.
sogne-prest i Vedersö, en liten fiskarförsamling på
Jyllands västkust, där han stannade till sin död. M.
debuterade 1928 med
”En idealist”, ett
bib-liskt-historiskt versskådespel i
Shake-speare-stil, som
uppfördes på Det Kgl.
Teater men föll
igenom. Han skrev
vidare samtidsskådespe-let ”1 brændingen”
(1929), ett slags
uppgörelse med Georg
Brändes, det
historiska blankversskådespe-let ”Cant” (1931),
uppfört med framgång på
Det Kgl. Teater, en teckning av Henrik VIH:s
och Anne Boleyns äktenskap, på en gång elegant
och cyniskt utfört, och ”Ordet” (1932), ett säkert
uppbyggt skådespel om tro och gärning i en
realistiskt tecknad gammaldags bondemiljö, som blev
en stor framgång på Betty Nansen Teatret. ”De
udvalgte” (1933) är ett drama om den åldrige
kung David, och ”Kærlighed” (1935) handlar om
en nutida prästs inre och yttre kamp. I en
modernisering av Shakespeares ”Hamlet” (uppf.
æ935) anknöt M. till den aktuella storpolitiska
situationen, som intresserade honom med hans
sympatier för den ”starke mannen”, som skapar
”ordning”. Han diskuterade diktaturproblemet
bl. a. i reseskildringen ”Vedersö—Jerusalem
retur” (1934) och i skådespelen ”Sejren” (1936),
som inspirerats av Mussolinis angrepp på
Etiopien, en hyllning av diktatorsgestalten,
”Dikta-torinden” (1938) och ”Filmen om Christiern den
Anden” (s. å.), vilka handla om Kristian II och
hans medhjälper ska, holländskan Sigbrit, och
”Han sidder ved smeltediglen” (s. å.; sv. övers.
1939), ett till syftningen rätt oklart skådespel,
inspirerat av de tyska nationalsocialisternas
judeförföljelser, ett drag hos Hitler och hans
anhängare, som M. av religiösa skäl icke kunde
godtaga. ”Liv og glade dage” (1936; sv. övers.
1948) innehöll jaktskildringar, ”Himmel og jord”
(1938; sv. övers. 1944) essäer. Han framträdde
också som lyriker med ”— os bærer den
himmelske glæde” (1934), dikter, inspirerade av
Pale-stina-resan, och ”Knaldperler” (1936), dikter för
barn. M. blev också känd som predikant. De
storpolitiska händelserna under 1939 gjorde starkt
intryck på M., som kände sig sviken i sin tro på
diktatorerna. Den tyska ockupationen av
Danmark gjorde honom djupt förtvivlad, men på
sommaren s. å. förde han i ett tal åter fram sin
beundran för Hitler, kritisk mot dansk demokrati.
Han svängde emellertid efter en tid om, kom
snart att bli en ivrig motståndare till den
främmande regimen i Danmark och försökte sig i
rollen som patriotisk-nationell ledare. Han gjorde
det som lyriker och som talare och predikant.
M:s ändrade politiska inställning återverkade
också på hans dramatiska förf.-skap, ss. i
”Ege-lykke” (1940) och ”Niels Ebbesen” (1941; sv.
övers, s. å.), som i teckningen av kampen mellan
den danske riddaren och de holsteinska
ockupationstrupperna direkt hänvisade till de tyska
inkräktarna; skådespelet blev omedelbart
beslagtaget. Under senare hälften av 1943 uppträdde M.
gång på gång skarpt mot tyskarna och deras
danska understödjare. Natten mellan Vi och 5/i
1944 blev han på order från den tyska ledningen
mördad. M. framstod nu som en martyr för sitt
lands sak, och dådet väckte indignatinon över hela
Norden. — Det är uppenbart, att M. hade en
mindre vanlig dramatisk begåvning, men det är
också tydligt, att han blivit kraftigt överskattad
som teaterförf. Som lyriker och prosaist var han
mycket ojämn; det bästa gav han i sina
predikningar och memoarboken ”Foraaret saa sagte
kommer” (1942; sv. övers. 1944). Efter M:s död
ha bl. a. utgivits ”1 Guds bismer” (1946),
predikningar, ”Saa fast en borg” (s. å.) och
”An-sigter” (1947), essäer. ”Mindeudgave” utkom i 9
bd 1948—49. — Litt.: G. Hammar,
”Livsproblemet hos K. M.” (1945); O. Geismar, ”Om
mennesket K. M. (s. å.); M. Neijendam,
”Præs-ten K. M.” (s. å.); ”K. M. som vi kendte ham”,
utg. av N. J. Ottosen (1946).
Munkabälte, det skånska namnet på en allmän
svensk vävnad med över ytan löst liggande
mönstertrådar, som samla sig till kvadratiska och
rektangulära former. Fyra skaft användas, två
till botten och två till mönster. I Dalarne kallas
m. förlåtsväv och brukas till sängförlåtar
av linne med ullgarnsmönster.
Munkacs [mo’i)kät/], se Mukacevo.
Munkåcsy [mo^kät/i], Mihåly (Mikael),
ungersk målare (1846—1900). Han studerade vid
konstakad. i Wien och München, bosatte sig i
Düsseldorf och målade 1869 ”En dödsdömds sista
dag”, som inbragte honom guldmedalj på
Parissalongen; hans europeiska ryktbarhet befästes
ytterligare genom ”Milton och hans döttrar”
(1878, Lennox Gallery, New York). M. bodde
från 1872 i Paris, där han länge intog en
dominerande ställning inom konstlivet. Hans mest
Munkabälte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
