Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musketörer - Muskogee - Muskogee, muscoghee, maskoki - Muskon - Muskot, Muskotblomma, Muskotnöt - Muskotträd - Muskovit - Muskulatur - Muskulös - Muskö - Musköt - Muslim - Muslin - Musophagidae - Musorgskij, Modest Petrovitj - Muspelhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
M usketörer—M uspelhem
414
Musketerare, 1607.
Kvist av muskotträd med
muskotnötter.
Musketörer,
musketerare. I
litteraturen
finner man ordet
ofta använt för
franska
gardes-trupper under
l’ancien régime.
Muskogee
[maskåu’gi],
stad i
Oklaho-homa, U.S.A., s.
ö. om Tulsa,
nära Arkansas
River i ett
bomulls- och
petroleumdistrikt;
37,000 inv.
Muskogee,
muscoghee
[maskåu’gi], ma sk oki (eng. muskhogean),
en av de största språkgrupperna i Nordamerika,
talad av creek, choctaw, chickasaw, seminoler
m. fl. stammar, vilka innehade nuv. U.S.A :s
sydöstra delar. M. försvarade segt sitt land mot de
vita. Deras motstånd bröts först fullständigt i
och med seminolernas sista, hopplösa kamp 1835
—42. Större delen av stammen förflyttades till
indianterritoriet i Oklahoma, men de bibehöllo
en viss självstyrelse till 1906.
Muskon [-å’n], en keton, som ger mysken
dess doft och förekommer i denna med omkr.
1—2 «/o.
Muskot, Muskotblo’mma, Muskotnöt, bot., se
Muskotträd.
Muskotträd, Myri’stica, artrikt
dikotyledon-släkte i tropiska länder, bildar ensamt fam.
Myristicaceae. Bladen stå skiftesvis, i två rader,
och äro enkla, utan stipler, blommorna små och
enkönade. Frukten är en enfröig kapsel med
köttig vägg, fröet
försett med
frö-hylle (arillus).
Viktigaste
arten är M.
fra-grans, ett 15—
20 m högt träd,
som växer vilt
på Moluckerna
och planterat
mångenstädes i
Ostindien o. a.
varma länder.
Det i friskt
tillstånd bjärt
röda, i torkat gula
fröhyllet
innehåller flyktig
olja. Säljes
under namn av [-muskotblomma-]
{+muskotblom-
ma+} el. m a c i s
och nyttj as som
krydda. Bästa
sorten är Bandamacis. Även fröna
(muskotnötter) innehålla flyktig olja jämte fett och
muskotkamfer och ha en egendomlig arom.
Genom behandling med kalk berövas de
gronings-förmågan, varefter de torkas och säljas (m u
s-kot). S. k. amerikanska muskotnötter äro
frukterna av en lagerväxt, Cryptocarya moschata.
Muskovit, se Glimmer.
Muskulatür, muskelsystem;
sammanfattningen av en organisms muskler.
Muskulös, muskelstark, försedd med stora
och kraftiga muskler.
Muskö, sn i Stockholms län, Sotholms hd,
omfattar öarna Muskö, det för sin hamn kända
Älvsnabben, Kapellön, Vitsgarn, Björnholmen
m. fl. mellan Mysingsfjärden och Hårsfjärden;
40,71 km2, 358 inv. (1953). Naturskön, berglänt
skärgårdssocken. 493 har åker. Fiskläge: Muskö.
Egendom: Arbottna (se d. o.). Kyrkan av trä
är uppf. 1877. Ingår i Västerhaninge och M.
pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt;
tillhör storkommunen Västerhaninge.
Musköt [- el. -Jo’t], se Handeldvapen, sp. 830.
Mu’slim, arab. (plur. muslimin), muhammedan
(se Islam). Den arab, pluralen har i sv. och ty.
ombildats till ”museiman”.
Muslin (av Mosul), lätt, fjunigt och glest
tvåskaftstyg av löst spunnet, fint bomullsgarn.
Enfärgat, mönstervävt el. färgtryckt, brukas m.
till klänningar och gardiner.
Musopha’gidae [-f-], zool., se
Bananätar-fåglar.
Musorgskij [moså’rkskaj] (namnet ofta
tran-skriberat Moussorgsky), Modest Petrovitj,
rysk tonsättare (1835—81), officer i ryska
armén, ungryska skolans
mest ursprunglige
ton-sättarbegåvning. Han
slöt sig på 1860-talet
till Balakirevs krets
och utbildade sig under
denne och Rimskij
-Korsakov i djärvt
nyromantisk anda med
inslag av rysk
folkton. Av M:s verk
har särskilt den
historiska operan
”Boris Godunov” (1874)
vunnit beaktande.
Den är omarbetad av
Rimskij-Korsakov. Pianosviten ”Tavlor på en
utställning” och orkesterstycket ”En natt på
Blåkulla” äro internationellt välkända. Som
romanskompositör vann M. allmänt erkännande. — Biogr. av
M. D. Calvocoressi (på fr. 1908; på ty. 1921).
Mu’spelhem (isl. Muspellsheimr,
”Muspells-värld”), enl. Snorres Edda en ljusets och eldens
värld, belägen s. om Ginnungagap. — Ordet
Mus-pell synes i nordisk mytologi ha varit knutet till
föreställningen om världens förstörelse genom
eld. ”Muspells söner” (el. ”Muspells skaror”)
kämpa vid ragnarök mot gudarna. Ordet Muspell
möter också i forntysk diktning från
kristendomens äldsta tid; det betyder där världens
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
