Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
München
442
hit från Landshut. 1821 blev M.
ärkebiskopssäte. Maximilian II (1848—64) gynnade framför
allt vetenskap och diktning, Ludvig II (1864—86)
teater och musik (Wagner). — Som nazismens
födelseort fick M. för en tid alldeles ny
betydelse, och som denna rörelses huvudstad (fr.o.m.
1935) erhöll stadsbilden nya drag genom
dominerande byggnader för partiets behov, ss. Hitlers
högborg ”Braunes Haus” (nu förstört) och
”Führerbau”, båda vid Königlicher Platz. 1939
var stadens folkmängd 828,355. Främst i sin
egenskap av viktigt kommunikationscentrum blev
M. under 2 :a världskriget målet för talrika
(66) västallierade flyganfall. Ej mindre än 83
av stadens 170 katolska kyrkor och kapell
skadades svårt; av de 33 evangeliska drabbades 12
av bomb förstörelsen. Av stadens äldre, inre
delar förstördes härvid ung. 2/s, och i allt
förlorade M. c:a 85,000 bostäder. 29/4 1945 trängde
avd. av 7 :e amerikanska armén in i M., som
följ, dag helt besattes. Gamla staden avses bli
återuppbyggd i huvudsak efter sin hittillsvarande
plan samt omges med ett bälte av grönska.
Utom S :t Peterskirche, en 1181 uppförd men
flera gånger ombyggd basilika (skadad i 2 :a
världskriget), kvarståi som enda minne från
stadens äldsta period det 1253 påbörjade och ofta
ändrade äldsta residenset, Alter Hof (likaledes
skadat). Det på 1300-talet utvidgade M.
kännetecknas främst av gotiska byggnader, varav dock
föga är bevarat: gamla rådhuset (1474),
ombyggt i nygotik 1864 (skadat), gamla tyghuset
från omkr. 1500, nu stadsmuseum, Salvatorkirche
(1494), Kreuzkirche (1485) och domen,
Frauen-kirche (1468—88), som med sina karakteristiska,
99 m höga och av kopparhuvar prydda torn
behärskar stadsbilden; i kyrkan, vars kor och
långskepp svårt skadades, finns bl. a. kejsar Ludvigs
grav. Den forna Augustinerkirche, en basilika
från 1200—1300-talen, ombyggdes i barock 1621
(nu helt förstörd). F. ö. må nämnas S :t Michaels
Hofkirche (1583—97, skadad), Herzog
Max-Burg (1590, förstörd), Theatinerkirche (1663
—75), Preysingsche Palais (1727—34),
Heilig-geistkirche från 1400-talet, 1730 ombyggd i rik
barock (de tre sistn. byggnaderna svårt
skadade), samt S :t Johann Nepomuk-Kirche, i rokoko
från 1733—46. Ludvig I :s största, enhetliga
skapelse, Ludwigstrasse, anlades 1816—43 av
Klenze och Gärtner med ståtliga
monumentalbyggnader. Som representanter för Ludvig I :s
klassicism må framhållas Alte och Neue
Pi-nakothek, båda nästan totalt förstörda liksom
Glyptoteket, uppfört av Klenze 1816—30, det
första i nyare tid, vidare Neue Staatsgalerie och
Propyléerna (se bild vid Klenze). En av M :s
mest bekanta byggnader från senare tid är
Hof-bräuhaus med gammaltyska interiörer. Bland
M :s talrika monument märkes — jämte den
kolossala Bavaria-statyn (med Ruhmeshalle
nedanför) — Wittelsbachbrunnen på Maximiliansplatz,
A. v. Hildebrands största verk (1894). — M :s
förnämsta bostadskvarter ligga i n., inom
stadsdelarna Schwabing, förr bekant som
konstnärs-kvarter, det aristokratiska Bogenhausen och
Nymphenburg. Staden har talrika parker, av
vilka de största äro Englischer Garten och
The-resien-Wiese. Isar åtföljes i nästan hela sitt
lopp genom staden av parkanläggningar.
M. är, som redan antytts, en av världens
förnämsta konststäder. Dess konstakad., grundad
1809, har tidvis varit en av de ledande i Europa;
den har övat inflytande också på svensk konst
(Höckert, Boklund, Ankarcrona), och några
svenska målare ha längre el. kortare tider
framgångsrikt verkat i M. (under 1700-talet
Desma-rées, under 1800-talet C. G. Hellqvist, Ture
Cc-derström). Jugendstilen hade sin uppkomst i M.,
och även för konstindustrien ha i senare tider
utgått impulser från M. (Br. Paul).
Skulpturmuseet, Glyptoteket, äger betydande
grekisk-romerska verk, däribland Egineterna. Under
1800-talets förra del hörde Thorvaldsen till de av
Ludvig I hitkallade konstnärerna. Alte
Pina-kothek är särsk. rikt på nederländska målningar
och är t. ex. det förnämsta museum, där Rubens
kan studeras; även Rembrandt är väl företrädd
och bland romanska konstnärer Rafael och
Mu-rillo. Neue Pinakothek är företrädesvis
specialiserat på 1800-talsmåleri, särsk. från M.
Schackgalleriet (byggnaden skadad) är en typisk
konst-saml. från 1800-talets mitt och senare del.
Möderne Gemäldegalerie upptar alster av den nyaste
konsten. Deutsches Museum, grundat 1903, är
världens största och förnämsta tekniska museum,
på en gång folkbildningsanstalt och monument
över stora forskare och uppfinnare. Till
detsamma höra stort bibi., dokument- och
ritnings-saml. Dess väldiga byggnadskomplex på
Mu-seumsinsel i Isar uppfördes 1925—35.
Museernas konstskatter voro evakuerade under 2 :a
världskriget, och åt de hemlösa saml. har rum
beretts i det 1937 invigda ”Tyska konstens hus”
(arkitekt P. L. Troost), en gigantisk, kolonnprydd
byggnad i typisk, nazistisk monumentalstil.
M. har flera stora bibi., främst det i kriget
skadade statsbibl., av vars mer än 2 mill. bd
ung. 1lt brunnit upp, däribland oersättliga
dyrbarheter. Utom redan nämnda högre
läroanstalter har M. teknisk högsk., gr. 1868, musikakad.,
gr. 1846, psykiatrisk, biologisk och
skogsförsöks-inst., astronomiskt observatorium, alpmuseum,
rikspatentverket, botanisk och zoologisk trädgård
m. m. M :s vetenskapsakad. instiftades 1759.
Industrien är huvudsaki. förlagd till stadens
s. delar. Jämte byggnads-, beklädnads-,
livsmedels- och möbelindustri har M. sålunda
omfattande maskin- och motorfabriker, däribland
Bayerische Motorenwerke, elektroteknisk och
optisk industri, stora tryckerier och litografiska
anstalter, cigarrett-, film- och kemisk industri.
Världsberömda äro M :s bryggerier (50 % av
dem förstördes under 2:a världskriget). Näst
Leipzig och Berlin är M. Tysklands främsta
bok-förlagscentrum. Slutl. är turisttrafiken mycket
omfattande. M. är en trafikknutpunkt av första
rang, för såväl flyglinjer som riksautostrador och
j ärnvägar; av de senare mötas här bl. a. de
europeiskt viktiga linjerna Paris—Wien och Berlin—
Rom (över Brenner). En stor flygstation finns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
