- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
445-446

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Münchhausen, Hieronimus von - Münden - Myndighet, offentlig - Myndighetsålder - Myndling - Mynheer, Mijnheer - Münnich, Burkhard Christoph - Münnichhoven (-hofen), Hendrik - Mynningsbroms - Mynningsflamma - Mynningsknall - Mynningsladdare - Münster (stad)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

445

Münden—M ünster

446

na och levde sedan på sitt gods i Hannover,
där han blev bekant som ypperlig ehuru ej
särdeles sanningsenlig anekdotberättare.
Några av hans historier, som satts i tryck,
upp-togos av en tysk landsflykting i England,
R. E. Raspe, tillökades med ett antal nya
och utgåvos 1785 på engelska. Denna uppl.
översattes till tyska och vidgades ytterligare av G. A.
Biirger (1786). I den form Bürger givit de
Münchhausenska historierna ha dessa vunnit en
oerhörd popularitet och utgått i ständigt nya
uppl. Äldsta sv. övers, är från 1797. — Litt.:
W. Schweizer, ”Die Wandlungen M:s” (1921).

Münden, tysk stad i Hannover, vid Werras
och Fuldas samman flöde, 15 km n. ö. om Kassel;
c :a 25,000 inv. Skogshögsk., flodhamn. En
berömd fajansfabrikation drevs här 1732—1854.

Myndighet, offentlig m., benämning på
varje sådant statsorgan, som äger självständig
beslutanderätt och handlingsförmåga. M.
representeras av en el. flera under ämbetsansvar
beslutande och handlande ämbetsmän.

Myndighetsålder, den lagbestämda ålder, efter
vars uppnående personer i allm. äga förfoga över
sin egendom och giltigt förplikta sig (ha
”rättslig handlingsförmåga”). I modern rätt är m.
allmänt 21 år; så i svensk rätt sedan 1721.
Tidigare var m. lägre, delvis sammanfallande med
pubertetsåldern (romersk rätt 14 år för man, 12
för kvinna; äldre nordisk rätt 15 år; norsk och
dansk rätt ända till 1869, resp. 1922 18 år, med
”ufuldmyndighed” därefter till 25 år). För ogift
kvinna har i äldre rätt m. knappast funnits, enär
hon i stort sett var underkastad målsmanskap,
så länge hon levde. I svensk rätt hade dock
myndigförklaring av mö genom kungl. dispens
förekommit, långt innan 1858 blev förordnat, att
mö efter fyllda 25 år ägde att, efter anmälan
hos domstol, lika med myndig man råda över sig
och sin egendom. 1863 infördes i stället regeln,
att myndighet tillkom 25-årig mö, så vida hon
ej särsk. begärde att förbli omyndig; 1884
ned-sattes m. för mö till 21 år. Gift kvinna har
ansetts myndig i princip, oavsett ålder; äkta
mannens målsmanskap har dock betagit
myndigheten större delen av dess betydelse. Först 1920
års äktenskapslagstiftning har likställt man och
hustru i fråga om myndighet. Svensk rätt känner
ej (som tysk rätt) myndigförklaring före m. ;
den äldre bestämmelsen i R. F. § 41, att konung,
tronföljare och dennes äldste son blevo myndiga
vid 18 år, ändrades 1949 så, att m. också för dessa
numera är 21 år. Men även före m. vinnes
begränsad rättslig handlingsförmåga vid 16 år,
ytterligare något utvidgad vid 18 år och vid giftermål.
Blott för enstaka fall uppställer civilrätten krav på
högre levnadsålder än 21 år. S. k. kriminell
m. el. tidpunkt för inträde av skyldigheten att
lida straff för begångna brottsliga gärningar
— och ersätta genom dem uppkommen skada —
är fyllda 15 år (den gamla allmänna m.) ; intill
fyllda 18 år är straff skyldigheten dock ganska
mycket lindrad.

Myndling, se Förmyndare.

Mynheer, Mijnheer [manè’r], holl., herr,
(min) herre.

Münnich [my’ni^], Burkhard
Chris-toph, greve, tysk-rysk militär (1683—1767),
född i Oldenburg. M. trädde som ingenjör i
Peter den stores tjänst. Han byggde
Ladoga-kanalen och reformerade ryska härväsendet; 1732
blev han generalfältmarskalk. I utlänningarnas
strider om makten i Ryssland på 1730-talet
spelade M. en av huvudrollerna. Han avlägsnades
till fronten under polska tronföljdskriget och
erövrade därunder Danzig, fick 1735
överbefälet i kriget mot Turkiet och lyckades i detta
vinna flera drabbningar. Nov. 1740 fängslade M.
Biron och var sedan en kort tid Rysslands
mäktigaste man men stötte sig snart med regentinnan
Anna. Vid Elisabets statskupp 1741 dömdes M.
för slöseri med trupper och statsmedel m. m. till
döden men fördes i stället till Sibirien. Därifrån
återkallades han 1762 och gjordes av Katarina II
till chef för hamnarna i Östersjöprovinserna.

Münnichhoven (-ho fen) [my’nikhåfan],
H end rik, holländsk-svensk målare (d. 1664),
var sannolikt elev av Mierevelt, anställdes av
M. G. De la Gardie efter fredsslutet 1648. 1650
trädde M. i tjänst hos drottning Kristina, för
vars räkning han målade porträtt, ofta kopior
efter original av David Beck. Bland M:s porträtt
märkas sådana av Gustav II Adolf och Maria
Eleonora, drottning Kristina, M. G. De la Gardie
och hans familj, Axel Oxenstierna, Lennart
Torstenson och Karl X Gustav.

Mynningsbroms består av en på
kanonmynningen anbragt kort tub med gasuttag, som
tvinga en del av den genom mynningen utrusande
krutgasen att avvika från sin framåtgående
rörelseriktning. Genom införande av m. kan
rekylarbetet minskas med ända till 50 % vid
ut-gångshastigheter över 800 m/sek. Detta medför en
motsv. minskning i lavettens påfrestning. Denna
kan alltså göras lättare, sålunda minskad pjäsvikt.
Omvänt kan man säga, att för viss given
pjäsvikt kan man tack vare m. ta ut större effekt ur
pjäsen, d. v. s. större utgångshastighet och större
skottvidd. M. medför alltså stora fördelar vid
kanoner med stor utgångshastighet (t. ex.
luft-värnskanoner) och har kommit till stor
användning vid artilleripjäser, som konstruerats efter
1 :a världskriget.

Mynningsflamma, vapentekn., uppstår ofta
vid eldvapen på gr. av att krutet ej hinner helt
förbrännas under den tid projektilen ännu är i
loppet på vapnet.

Mynningsknall, vapentekn., se Bogvågsknall.

Mynningsladdare, vapentekn., se Framladdning.

Münster, stad i Westfalen i Tyskland, vid
Dortmund—Emskanalen; 119,788 inv. (1950). M.
blev biskopssäte 802 och stad omkr. 1170; från
mitten av 1200-talet tillhörde det Hansan.
Upprepade flyganfall under 2 :a världskriget, det
våldsammaste 25/s 1945, förstörde el. skadade
svårt ung. 4/s av M., varvid den sällsynt vackra
äldre stadsbilden nästan helt utplånades. Mauritz-,
Ludgers- och domkyrkan grundades alla i
romansk stil, domen fullbordades i gotik 1265; de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free