Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mysterier - Mysterieskåp - Mysterium - Mysteriös - Mysticism - Mystifiera - Mystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
M ysterieskåp—M y stik
478
le, Attis, Isis och Mithra. Kristendomen upptog
i stor utsträckning mysteriefromheten. — Jfr
Hemliga sällskap. — Litt.: E. Briem, ”M. och
m.-förbund” (1932); S. Eitrem,
”Mysteriereligio-nen i antikken” (1942).
2) M. (av lat. ministerium, handling, särsk.
kyrklig sådan, gudstjänst), mysteriespel,
det medeltida dramats viktigaste genre. M.
utvecklades ur gudstjänstens liturgiska former.
Inflytande från det i Bysantion existerande
liturgiska dramat torde också ha bidragit till dess
utbildning. Småningom utvecklades inom
gudstjänstens ram ett rituellt drama, vars syftemål
var att i åskådlig form för menigheten framlägga
kristendomens huvudsanningar. Framför allt
uppfördes dylika liturgiska spel vid de stora
kyrkliga högtiderna jul, påsk och pingst. De
uppträdande voro till en början uteslutande präster.
Sin egentliga fullkomning nå m. emellertid först
under medeltidens avslutningsperiod, då det
direkta sambandet med kyrkan blivit löst och
uppförandet omhändertagits av de kraftigt
uppblomstrande städernas skrån och gillen. M:s
ämneskrets är urspr. rent biblisk men övergår
småningom till att omfatta även den antika och
samtida profana historien. Underverk av helgon
behandlades i s. k. m i r a k 1 e r. Litterärt äro m. i
allm. föga märkliga. Enstaka partier kunna dock
frappera genom kraftfull och målande dialog,
ofta i starkt realistisk anda. En särskild form av
m. voro de s. k. mystères mimés, vilka hade
formen av levande tablåer (utan dialog mellan de
uppträdande). Dylika förekommo ofta vid stora
fester, kungliga intåg o. s. v.
M. utvecklades rikast och mångsidigast i
Frankrike, varifrån de flesta bevarade mysterietexterna
härstamma. Viktigast bland de samfund, som till
sitt syftemål hade upprätthållandet av den
religiösa teatern, var Confrérie de la passion i Paris,
som 1402 fick uteslutande privilegium på att där
uppföra andliga skådespel. Uppförandet av m.
ägde sedermera rum ända till 1548, då en k. f.
utfärdades, som strängt förbjöd alla skådespel
med ämnen ur bibeln och den heliga historien. —
1 Italien utbildades en särskild form av m., de
s. k. rappresentazioni, vilka omhuldades framför
allt i Florens. Här inmängde sig emellertid snart
ett starkt profant element, huvudsaki. bestående
av fritt i handlingen infogade, starkt realistiska
genre- och folkscener. Detta drama fortlevde ända
till mitten av 1500-talet. I England finnas
bevarade flera stora cykler av m. (Townley, York,
Chester och Coventry plays m. fl.), vilka tillhöra
samma genre som de kontinentala m. Från
Tyskland finnas även talrika texter av m. bevarade.
Även i Österrike, Holland och Spanien skrevos
och spelades m. intill förra hälften av 1500-talet.
Ett yttrande av Olaus Petri tyder på att även i
Sverige mysterieuppföranden ägt rum under
senare medeltiden.
M. uppfördes nästan alltid under bar himmel,
undantagsvis i kyrkor, rådssalar el. gillesstugor.
Skådebana var en rektangulär plattform, vilande
på stöd el. bockar, som gåvo den en lämplig
höjd i förhållande till den framför samlade
pu
bliken. Hela den dekorativa apparaten var
koncentrerad till scenfonden, där bredvid varandra
lågo en rad lokaliteter, mansions, betecknande de
platser, mellan vilka handlingen förflyttade sig.
Spelade man t. ex. ett mysterium om Kristi
födelse, funnos dylika, betecknande Nasaret,
Bet-lehem, herdarnas hydda, Herodes’ palats,
Jerusalems tempel o. s. v. Då det gällde framförandet
av bibliska ämnen, funnos vanl. också mansions,
betecknande paradiset och helvetet, det senare
vanl. gestaltat som ett drakhuvud med gapande
mun. På sina håll, bl. a. i England, uppbyggdes
mansions på stora vagnar, vilka i följd
förflyttades från den ena platsen till den andra; vid
varje ny hållplats uppförde skådespelarna sitt
stycke, vilket sålunda efter hand kom att visas
för hela menigheten. Traditioner från m.
kvarleva i de på sina håll i Tyskland och Österrike
ännu givna passionsspelen, bland vilka främst
märkas de berömda spelen i Oberammergau.
Samlingar av mysterietexter finnas utg. av
Jubinal, G. Paris, Mone, Wright m. fl. — Litt.:
L. Petit de Julleville, ”Les mystères”, 1—2
(1880); P. Weber, ”Geistliches Schauspiel und
kirchliche Kunst” (1894); A. Rohde,
”Passions-bild und Passionsbühne” (1926); W. Müller,
”Der schauspielerische Stil im Passionsspiel des
Mittelalters” (1927).
Mysterieskåp, benämning på ett slags
altarskåp från årtiondena omkr. 1500, vilkas
plastiska partier äro infattade av en betonad
nischarkitektur och bestå av grupper av helt el.
nästan fullrunda småfigurer. Anordningen av varje
grupp och dess nischomfattning påminner om
en teaterscen, därav namnet.
Mysterium, hemlighet. 1) (Teol. och filos.) En
verklighet, som ej kan fattas av förståndet men
är föremål för tro. Kunskapskällan för denna tro
är yttre el. inre uppenbarelse, ”ordet” el. ”den
helige Andes inre vittnesbörd”. Stundom fattas
även naturen som ett stort m., så t. ex. i
Schel-lings naturfilosofi. — 2) Se Mysterier 2).
Mysteriös, gåtfull, mystisk.
Mystici’sm, i allm. dets. som mystik. Med m.
avser man dock i svenskt språkbruk merendels
en invecklad, obskyr el. en grövre art av mystik.
Mystifièra, förvirra, föra bakom ljuset.
Mystik (av grek. mystiko’s, hörande till
mysterier, hemlig), i största allmänhet den religiösa
tendensen till innerlig och nära förening med
det gudomliga. Historiskt sett har m. uppträtt
i två huvudformer. Den ena, o ä n d 1 i g h e t
s-mystik, söker föreningen i ett genom
psykologiska metoder (kontemplation) vunnet, utanför
medvetandet liggande tillstånd av försjunkande
i det gudomligas oändlighet (extas), till vilket
det sedliga livet övervägande fattas som en
förberedelse (asketisk etik). Den andra,
personlighet s my s t i k, finner gudsgemenskapens
höjdpunkt i ett i medvetandets klara dagsljus
liggande personligt förhållande av villigt
beroende, utövat i det sedliga handlandet. Ofta har
emellertid termen använts endast om den förra
arten av m. — Oändlighetsmystiken har satts i
system i Indien (i hinduismen och buddismen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
