Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mytologi - Mytomani - Mývatn - Myxine - Myxom - Myxomyceter - Myxosarkom - Myxödem - Myzus - Måbärsbuske - Måg - Måkläppen - Mål - -måla, -målen - Målarfärg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Mytomani—Målarfärg
488
Näcken. — Maan emonen, jordens moder, el.
Manteren akka, Mannun eukko, jordens
gumma, var markens gudomlighet el. rå. Frej,
den skandinaviska fruktbarhetsguden, övergick
till finnarna i form av Sämpsä, säv, med
binamnet Pellervo, lin. Pellon Pekko, åkerns
Pekko, främjade kornets tillväxt; han torde
höra ihop med den estniska Pekko och möjl.
utgå från nordbornas Byggve. Agricola
nämner även en rågdemon Rongoteus av litauisk el.
nordisk härkomst, en Köndös, som gjorde
åkrar och sveder, en åkerdemon Ägräs, i Karelen
namn på sammanvuxna rovor, samt en
Viran-kannos, som skyddade havren. Den svenska
tomten är lånad som Tonttu, ”skratten” som Kratti,
vilken enl. Agricola ”drog försorg om ägodelar”,
och den svenska bäran el. bjäran, som stal smör
från grannarna, som Para. Eldens demon Panu
är ett lån från litauerna. Aarnio, skatten, kanske
ett nordiskt lån, skyddade nedgrävda skatter. —
Kalma är graven och dess ande. Peikko,
peija-kas, peijanen, vålnad, är det nordiska feg, ”som
snart skall dö”; vainaja, den avlidne, är likaledes
ett germanskt lån. Inhemskt är ett annat namn
på de avlidnas andar: keijuiset, keijukaiset, ”de
svävande, gungande varelserna”, som man såg på
begravningsplatser och i yrsel; även kirkon väki,
”kyrkans makt, folk” m. m. En underjordisk,
sjukdomsalstrande gudomlighet, som återfinnes
hos de flesta finsk-ugriska folk, är K o 1 j o, nu
”jätte”.
Om lapparnas m. Se Lapsk mytologi.
Litt.: A. Lang, ”Myth, ritual and religion”
(ny uppl., 2 bd, 1899, senare nytr.); ”The
mytho-logy of all races” (1916); J. Charpentier,
”Indiska myter och sagor” (1925); K. Krohn,
”Skandinavisk mytologi” (1922); H. Schneider,
”Die Götter der Germanen” (1938).
Mytomani (av grek. my’thos, berättelse, och
mani’a, vansinne), sjuklig benägenhet för
lögnaktighet med närmast tvångsmässig benägenhet
att framställa uppdiktade händelser och
förhållanden som sanna, vilket kan ge upphov till
ryk-tessmideri.
Myvatn (”Myggvattnet”), sjö på n. Island, 277
m ö. h.; 27 km2; 7 m djup; avlopp genom Laxå.
M. ligger i en mycket vulkanisk trakt, och av
sjöns talrika öar äro flera gamla kratrar. M.
är känd för sin naturskönhet (se bild 3 å pl. vid
Island).
Myxine, zool., se Pirålar.
Myxotn [-å’m], Myxöma (av grek. my’xa,
slem), slemvävnadssvulst. M. sammansättas av
till stötré delen stjärnformiga el. förgrenade
celler, mellan vilka finnes en slemmig
grundsubstans. Denna ger m. en geléartad konsistens.
Hudens och selmhinnornas bindväv äro de
ställen, där m. vanligast förekomma. De äro i regel
godartade.
Myxomyceter, bot., se Slemsvampar.
Myxosarkom [-å’m] (av grek. my’xa, slem),
med., se Sarkom.
Myxödèm (av grek. my’xa, slem, och 61’dema,
svulst), en sköldkörtelsjukdom, kännetecknad av
sköldkörtelns minskning (atrofi) och minskning
av den normala sköldkörtelsekretionen, först
iakttagen genom förändring av hudens fibrillära
bindväv med ansamling av ett gelatinöst ämne
mellan bindvävsfibrillerna. Huden blir härigenom
ansvälld, spänd och fast. Förändringen sker först
framför allt i ansiktet, nacken och på halsen,
uppträder senare på bålen och lemmarna,
varvid särskilt händer och fötter starkt förändras.
Jämte nämnda förändringar avtager el. upphör
svettkörtlarnas och även talgkörtlarnas
verksamhet. Härtill komma håravfall,
nagelförändringar, atrofi av tänderna samt småningom
även rubbningar i centrala nervsystemet. M.
behandlas framgångsrikt med sköldkörtelpreparat
el. det renframställda hormonet. — M. kan även
vara medfödd och framträda kort efter barnets
födelse el. under första levnadsåren och leder
då till kretinism.
Myzus, zool., se Bladlöss, sp. 192.
Måbärsbuske, bot., se Ribes.
Måg, dotters man, svärson.
Måkläppen, en låg sandö på Falsterborev, som
under tidernas lopp växlat storlek och form
alltefter stormar och strömmar. M. är känd för
sitt rika fågelliv, vilket sedan 1899 skyddats på
initiativ av P. Rosenius genom M å k 1 ä p p
s-föreningen, Malmö. — Litt.: O. Gertz i
”Skånes natur”, 1948.
Mål. 1) (Jur.) Det processuella förfarandet
mellan två parter om ett el. flera anspråk, ”sak”.
2) (Kam.) I Hälsingland och Medelpad ett
visst, efter utsäde el. ytvidd bestämt stycke jord. I
Hälsingland motsvara 76 4/s m. ett gärdemantal,
i Medelpad 48 m. ett gärdemantal.
3) Tavla el. figur i skytte m. m.
4) (Sportv.) a) En tävlingsbanas ändpunkt. M.
angives oftast av en på marken mellan 2
stolpar (flaggstänger) dragen linje (mållinje), som
vid löpning till fots ytterligare markeras av en
på 1,22 m höjd spänd, skör tråd (målsnöre). Vid
hästtävlingar markeras m. i regel med två
flaggor el. vid kapplöpningar med fasta ställningar,
försedda med färgade visare (målsemaforer). Se
vidare Målbedömning. — b) Vid vissa bollspel
(jfr Fotboll och Handboll) ett område, skilt från
bollplanen genom en m.-linje mellan 2 upptill
med en vågrät ribba (målribba) förenade stolpar,
vilken bollen skall ha passerat, för att ”m.” skall
anses föreligga (även själva träställningen m. m.
benämnes m.). — c) Vid en del springlekar i
allm. ett område, där de olika partierna kunna
röra sig fritt (stundom benämnda inne- och
utemål). Jfr Målgård och Målområde.
5) Talförmåga (”mål i mun”), tal; folkmål,
dialekt.
-m åla, -målen, i ortnamn i Småland,
Blekinge och s. Östergötland (Kvarnamåla,
Kärremålen o. dyl., även enkelt Målen), av mål, fsv.
mal, mått, vanl. tolkat som ”(för nyodling)
uppmätt jordstycke” el. möjl. med bet. ”jord som
upplåtits för nyodling under viss utmätt tidrymd”.
Målarfärg, vanlig benämning på en blandning
av färgstoff, bindemedel, vanl. linolja, terpentin
och sickativ. Färgstoff erna kallas även
färgpigment och de därmed framställda m. p i g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
