- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
495-496

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mållväxter - Målningsteknik - Målområde - Målselv - Målskillnad - Målskjutning - Målsman - Målsmanskap, målsmansrätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495 Målningsteknik—Målsmanskap 496

ha enkelt hylle (saknas stundom). Frukten är nöt.
De största släktena i Sverige äro Atriplex och
Chenopodium. — Åtskilliga m. äro gagnväxter,
t. ex. betorna och spenaten. Förr användes många,
t. ex. Salsola och Salicornia, som råmaterial för
framställning av soda.

Målningsteknik. Med en konstnärs teknik kan
menas dels hans personliga uttryckssätt — linje
och färgval —, dels en term, som syftar på de
materiella uttrycksmedlen i allm. — olja, akvarell,
tempera o. dyl. Man skiljer på många olika
mål-ningsarter efter bindemedlen, som tjäna till att
fästa färgstoffet vid grunden el. bottenmaterialet
(= papperet, duken, pannån etc.), ss. torkande
oljor, gummi- och limlösningar, kalklösning,
lacker i spritlösning, vaxer (i emulsion el. smälta),
kombination av feta ämnen och limämnen i
emulsioner samt vattenglas, och får då följ, tekniker:
oljemålning, akvarell-, gouache-,
limfärgsmål-ning, kalkmålning, pastell, vaxmåleri,
tempera-målning samt mineralmåleri. Men även inom var
och en av dessa grupper talas om ”teknik”, enär
t. ex. inom oljemåleriet tillvägagångssätten kunna
vara mångfaldiga (man kan t. ex. måla ”å la
prima”, d. v. s. i ett enda skikt, el. man kan bruka
olika slags skiktmåleri med en mer el. mindre
systematisk uppdelning i under- och övermålning,
el. man kan anlita kombinationsmetoder, akvarell,
limfärg, temperamålning i undermålningar med en
avslutande övermålning i olja). Kombinationerna
kunna vara snart sagt otaliga. Men även det
variabla materialet inom varje art hör givetvis till
tekniken. Man kan sålunda blanda färgämnet med
lin-, valnöt- el. vallmoolja (även andra oljor
kunna förekomma) eller begagna ren oljefärg el.
också dylik, innehållande harts- el. vaxlösningar.
Grundens olika beskaffenhet (sugning, färgning
o. s. v.) föranleder olika behandlingssätt vid
målningen. Själva sättet att pålägga färgen kan vara
mycket olika. Man kan måla tunt laserande,
d. v. s. låta grunden lysa igenom och förläna
färgmaterialet nödig ljusstyrka, el. man kan måla
pastost (”degigt”), d. v. s. breda på färgen
tjockare (impastera), då färgämnet självt måste
äga en högre grad av ljusstyrka.

Vid all målning skiljer man på valörer och
färg. Med det förstnämnda menar man enbart
färgens ljusvärde (nyansering), med det senare
endast färgstoffets färgvärde (rött, gult, blått
etc.). Redan de gamla mästarna hade svårt att
på en gång ge båda dessa med samma
penseldrag. Av praktiska skäl gjorde man därför en
undermålning i grått (ett slags grisaillemåleri),
kallad Totfarbe, över vilken man sedan hade
lättare att träffa den riktiga färggivningen. På
detta sätt vanns en större form- och
färgsäkerhet.

Målområde, i fotboll och ishockey ett framför
målet på spelplanen markerat område (se bild
vid Fotboll).

Målselv, älv i Troms fylke, n. Norge, bildas
genom sammanflöde av Malangselv och
Bardu-elv och mynnar i Malangens s. v. gren.
Flodområde 5,990 km2, varav 336 i Sverige. Malangselv
bildar den 22 m höga Malangsfoss och är 170

km lång. Vid sammanflödet med Barduelv
ligger Bardufoss’ militära flygfält.

Målskillnad, sportv., skillnaden mellan
sammanlagda antalet vunna, resp, förlorade mål i
en serietävling i bollspel. M. är sedan början av
1940-talet i Sverige avgörande vid placeringen
inom dessa tävlingar av lag med samma
poängsumma (förut var målkvoten utslagsgivande).

Målskjutning, se Skjutning.

Målsman, jur., person, som på gr. av sin
skyddsplikt mot annan har att tillvarataga
dennes intresse i rättsliga angelägenheter, särsk. föra
hans talan inför domstolar o. a. myndigheter samt
förhandla och avtala med utomstående på hans
vägnar. M. är, enl. gällande svensk rätt, under
särskilda förutsättningar förmyndare, föräldrar
el. annan vårdnadshavare, god man samt äkta
man. Se vidare Målsmanskap.

Målsmanskap, målsmansrätt, jur., en
persons ställning som rättslig företrädare för viss
annan, d. v. s. enl. lag behörig och pliktig att
föra denne andres talan inför domstolar och
övriga myndigheter ävensom på hans vägnar
förhandla och avtala med utomstående. I äldre rätt
har m. jämväl inneburit personligt ansvar för
den företräddes gärningar, liksom m. ock var
förbundet med personlig makt över honom och
hans gods. Enl. nutida svensk rätt tillkommer
m. allenast förmyndare för myndlingen, föräldrar
el. annan vårdnadshavare för barnet, god man i
vissa fall för skyddslingen samt (dock som
nedan sägs ingalunda obetingat) äkta man för
hustrun. Förmyndarens m. är begränsat till det
ekonomiska området, liksom å andra sidan
vård-nadshavarens till det rent personliga (han avtalar
t. ex. om barnets skolgång el. anställning i tjänst).
I vissa mål och ärenden har ingendera m. för den
unga mannen el. kvinnan, utan denna talar och
avtalar själv, så t. ex. i äktenskapsmål; likaså
måste i brottmål även en ung tilltalad svara själv,
om än ”målsman må den omyndiga bistånd göra”.
God mans m. omfattar blott det område, för
vilket han satts att tillvarataga sin skyddslings
intresse. Oftast avses, då ordet m. begagnas, äkta
mannens m. för hustrun. Detta m. var i äldre
svensk rätt synnerligen omfattande, avsåg både
personliga och ekonomiska förhållanden, jämväl
makt över hustruns person. Med tiden har detta
m. så inskränkts, att nu blott några spillror därav
återstå. Våra nordiska grannländers rätt har
genomgått en likartad utveckling; kontinentens
rättsordningar bevara åtskilligt mer av mannens
rättsligt överordnade ställning inom äktenskapet.
Nu gällande svensk rätt tillerkänner mannen i
äktenskap, som ingåtts efter 1920 (ävensom i
sådana äldre äktenskap, som helt sakna äktenskaplig
egendomsgemenskap), intet m. I äldre äktenskap
har mannen numera över huvud intet personligt
m. för hustrun (dock kvarstår den gamla regeln
om hans tillåtelse som villkor för hustruns rätt
att idka handel); i ekonomiska angelägenheter
tillkommer honom m. i samma utsträckning som
förvaltningsrätt, d. v. s. för vad gäller den
samfällda egendomen och hustruns enskilda egendom
med undantag för de områden, inom vilka hustrun

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free