Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måttverktyg, mätverktyg - Måås-Fjetterström, Märta - Mädler, Johan Heinrich von - Mähren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
M åås-F jetterstr öm—M ähren
518
Mikrokator.
Instrumentets längdkänsliga del utgöres av ett klent,
perforerat fosforbronsband (nedre bilden), som
”dubbelvridits” till en kombinerad höger- och vänsterskruv.
Dess dimensioner kunna vara exempelvis 40 X 0,40 X 0,02
mm. På bandets mittpunkt är fästad en glasvisare (c:a
o,»s mm diam.), som vrider sig över en skala, när bandet
sträckes. Mätspindeln är styrd av uppskurna
fjäderbrickor, varför någon friktion el. dödgäng ej kan
uppkomma. Mikrokatorn bygges i olika känslighetsgrader
med rörelseutväxling av från c:a 130—9,000 för olika
typer av verkstadstekniskt bruk; för specialändamål ha
likväl instrument med en utväxling av 500,000
konstruerats.
t. ex. Zeiss’ ”passimeter” och C. E. Johanssons
”toleransindikator”. — Utöver nu nämnda m.
finnas för mera vetenskapliga mätningsoperationer
ett flertal typer av speciella
precisionsinstrument, t. ex. mätmaskiner,
mätmikro-skop, optimetrar, ultraoptimetrar, optiska
del-ningsapparater, tensometrar och
interferenskom-paratorer. — Litt.: W. Engström, ”Mätverktyg
och mätmetoder inom den mekaniska
verkstadsindustrien” (5:0 uppl. 1942).
Måås-Fjetterström [mås-], Märta Livia
Vilhelmina, textilkonstnärinna (1873—1941),
studerade vid Högre konstindustriella skolan i
Stockholm. Efter verksamhet vid Kulturhistoriska
museet i Lund, vid Malmöhus läns hemslöjdsfören. i
Malmö och hos Lilli Zickerman i Vittsjö
grundade M. i Båstad 1919 en stor
konstvävnadsan-stalt, som hon innehade till sin död;
anstalten ombildades 1942 till Märta Måås-
Märta Måås-Fjetterström: Draperi
”Taraxacum”.
[-Fjetterström-]
{+Fjetter-
ström+} a b.
och har 1948
moderniserats.
M. har i sina
mattor och
draperier m. fl.
textilier i
flos-sa, rölakan
m. m. med stor
teknisk
skicklighet givit prov
på en starkt
personligt
färgad och
fantasirik textilkonst.
M. är Sveriges
främsta
textilkonstnärinna,
och hon har
vävnader i
åtskilliga museer,
bl. a.
Nationalmuseum, Röhss-ka museet och
Louvren.
Mädler, Johan Heinrich von, tysk
astronom (1794—1874), var 1840—65 chef för
ob-servatoriet i Dorpat. M. var en av banbrytarna
inom stellarastronomien och har särskilt
befrämjat studiet av de dubbla stjärnorna. I sarmarbete
med Beer utgav han 1834 en månkarta, som
överträffades först av den 1878 av Schmidt
utgivna. Mindre framgångsrik var M. som
författare av det 1872—73 utkomna, stort lagda
verket ”Geschichte der Himmelskunde”.
Mähren fmä’ran], tjeck. Mor ava, landsdel i
mell. Tjeckoslovakien; 22,315 km2, c:a 2,7 mill,
inv. M :s centrala del består av Moravas och dess
biflod Thayas fruktbara dalbäcken. I n. når M.
s. ö. Sudeterna, i ö. skiljes det från Slovakien
av Vita Karpaterna. I n. ö. leder M ä h r i s k a
portens gravsänka mellan Karpaterna och
Sudeterna till den schlesiska slätten. Befolkningen
består av tjecker, sedan de c:a 0,8 mill. tyskar
efter 1945 fördrivits. Jordbruket (spannmål,
sockerbetor, potatis) är särsk. givande i Thayas och övre
Moravas bäcken. I n. ö. skjuter en utlöpare av det
schlesiska stenkolsområdet in i M. och bildar
underlaget för Ostravas industribygd med
metallindustri m. m. Strax n. om huvudstaden Brno
(Brünn) ligger ett annat kolfält, som utgör
förutsättningen för Brnos industriområde
(textilfabrikation). F. ö. finns en väl utvecklad
socker-och kvarnindustri. M. har sedan gammalt varit
ett genomgångsland för handeln mellan
Wien-sän-kan och Polen. Numera går den viktigaste
järnvägslinjen mellan Polen och mell. Donauländerna
genom Mähriska porten.
Omkr. Kr. f. var M. bebott av kelter, därefter
av germanska stammar, som i sin tur på
500-talet undanträngdes av slaver. På 800-talet stod
ett kungarike Mähren el. Sto r-M ähren,
grundat av Moimir, Rastislav och Svatopluk, på
höjden av sin makt, men efter den senares död 894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
