Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mörtsläktet - Möser, Justus - Möss - Mössa (huvudbonad) - Mössa (botanik) - Mösseberg - Mösspartiet, mössorna - Mösvatn - Möte - Mötesplats, lägerplats - Möwe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Möser—Möwe
578
kar, på buken gulvit. Regnbågshinnan och
fenorna äro röda. Den kan bli 45 cm lång; vanl.
är den mindre. Sarven finnes i växtrika sjöar
i s. och mell. Sverige samt i inre skärgården.
Små exemplar^ brukas till agn.
Möser [mö’zor], Justus, tysk historiker
(1720—94). Han spelade en betydande roll i
sin hemstad Osnabrücks politiska liv och
ägnade sig åt ett historiskt och sociologiskt
skrift-ställarskap, som utövade stort inflytande på
samtiden i praktisk, folklig och nationell riktning.
Bland M:s skrifter blev hans ”Osnabrückische
Geschichte” (2 bd, 1768; bd 3 postumt 1824)
banbrytande genom den hänsyn M. där tog till
allmogens äldre sociala förhållanden. Hans
”Werke” utgåvos 1842—43 i 10 bd (urval 1921).
Möss, zool., se Råttsläktet.
Mössa, huvudbonad; se Dräkt.
Mössa, bot., se Bladmossor, sp. 194.
Mösseberg, platåberg i Falbygden,
Västergötland, vid Falköping. M., som med branta, ofta
skogklädda sluttningar höjer sig c:a 90—100 m
över den kringliggande odlade slätten, ligger med
sin av skog-, ljung-, morän- och myrmarker
upptagna platåyta 310—315 m ö. h. (högsta
punkten nära s. ö. kanten 325,9 m ö. h.; utsiktstorn,
32 m högt). Bergets största längd och bredd äro
c:a 4,5 km. De påfallande rätlinjiga och
rätvinkliga sidorna bestämmas av förklyftnings- och
spricklinjer, liksom också den genom berget
löpande, markerade klyftdal, i vilken den lilla
klippsjön, Bergsjön, är belägen. Den omgivande
silurslätten, väsentl. bestående av ortocerkalk, i
tur och ordning underlagrad av alunskiffer,
sandsten och urberg, utgör M:s sockel, medan berget
självt består av lerskiffrar (nående upp i den till
övre graptolitskiffern hörande rastritesskiffern),
pålagrade av ett c:a 30 m tjockt täcke av diabas
(det s. k. trapplagret), pelarformigt avsöndrad
och med klyftor och grottor. M. utgör liksom
de övriga likartat byggda s. k. Västgötabergen
blott en erosionsrest, skyddad tack vare det
motståndskraftiga diabastäcket. — På M:s s.
sluttning ligger M:s sanatorium.
Mösspartiet, mössorna, politiskt parti i
Sverige under frihetstiden. Det tillkom i
opposition mot det 1734 bildade hattpartiet och fick
sitt namn, eg. ”n a 11 m ö s s o r”, på spe av
motståndarna. Först under agitationen till och
vid riksdagen 1738—39 blev m. ett verkligt parti.
Dess sociala betoning var i början utpräglat
hög-och gammaladlig samt prästerlig och småfolklig.
Dess program sammanföll med värnet om de
Hornska regeringstraditionerna: att försiktigt
och på hävdvunna grunder återuppbygga det
genom stora nordiska kriget grusade välståndet
under motstånd mot de storborgerliga kretsarnas
extrema och själviska merkantilism och
protek-tionism samt att utåt stärka landets ställning i
jämviktspolitikens anda med undertryckande t. v.
av revanschlystnaden mot Ryssland. Efter
hattarnas seger 1739 blev m:s närmaste uppgift att
motarbeta den stigande krigshetsen och söka
bevara Rysslands förtroende. Den urspr.
hattbeto-nade S. Åkerhielm d. y. blev dess främste man
inom rådet. Sedan kriget utbrutit och grundligen
misslyckats, var m. nära att komma till makten
vid 1742—43 års riksdag, men partiets anstorm
stäcktes. Reaktionen mot hattarnas missgrepp
förde dock under de närmast följ, åren m:s idéer
i högsätet och bragte dem till mognad. Med
ständerväldets genombrott förflyktigades alltmer
m:s i början påtagliga vördnad för rådsmakten,
och i stället tog dess känsla för riksdagsväldets
begränsning form i den demokratiska
”principa-latsläran”, som hävdade folksuveränitet och
imperativ mandatmakt utöver den gällande
författningens ram. M. var bärare av det i tiden
mycket mäktiga engelska inflytandet; en god
exponent härför var dess hövding i prästeståndet,
Serenius. Även utrikespolitiskt tydde sig
mössorna till England men än mer till Ryssland. —
Först sedan ett årtiondes hattvälde åter bragt
Sverige utrikespolitisk vanära och ekonomisk
misär, återuppstod m. i betydligt förändrad
skepnad vid riksdagen 1760—62, det s. k. yngre
m. Genom Nordencrantz fick m. ett samlande
inrikespolitiskt reformprogram av framsynt
demokratisk och liberal syftning, vilket satte sin
prägel på riksdagen 1765—66, varvid m. äntligen
kom till regeringsmakten. Även nu misslyckades
dock m. med uppgiften att råda bot på
motpar-tiets missgrepp; dess plan att återställa
penningvärdet medförde en djupgående spekulationskris,
och m. störtades från makten 1769. Under de
tillspetsade stånds- och författningsstriderna 1771
—72 nyorienterades partierna, och m. fick
övervikten i de tre ofrälse stånden. 1772 grep
partiet ånyo regeringsmakten. Ryssorienteringen
drevs åter till ytterlighet, men innan m. hunnit
avgörande missbruka sin maktställning, utströkos
båda partierna genom Gustav HI:s statsvälvning.
Mösvatn, sjö i Norge, se Måne (älv).
Möte, krig sv., vid de forna indelta
truppförbanden, dels förrättning, vid vilken rekryter och
remonter antogos (rekryterings-m. och
remonte-rings-m.), dels årlig vapenövning (officers-m.,
befäls-m., rekryt-m., bevärings-m.,
regements-m.).
Mötesplats el. lägerplats, övningsplats
vid de forna indelta truppförbanden, som där
sammandrogos för möten. Mobilisering var även
avsedd att kunna genomföras här, varför
förbandens centrala förråd voro hit förlagda. Med
kaserneringen i städerna blevo m. utrymda och
disponerade för olika, militära ändamål. Under
tiden för 2:a världskriget kommo en del m. åter
till militär användning.
Möwe, tysk hjälpkryssare under 1 :a
världskriget om 4,500 ton.
NF XV — 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
