Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nacka (stad) - Nackarpsdal - Nackbandet - Nackbjudning - Nacke - Nackhålet - Nackloben - Nacksta - Nackstelhet - Nacksving - Nacksömmen - Naddarna - Naddö - Nadezjdinsk - Nadir (astronomi) - Nadir (schah av Afghanistan) - Nadir (schah av Persien) - Nadjd - Nadler, Josef - Nadson, Semen Jakovlevitj - Næröyfjorden - Naeslund, 1. Carl - Naeslund, 2. John - Næstved - Naevius, Gnaeus - Nafta - Naftali - Naftalin - Naftalinfärgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583 Nackarpsdal—Naftalinfärgämnen 584
Järla, Sickla och Kvarnholmen. Av
jordegendomar återstår nu endast Erstaviks fideikommiss.
Inom N. ligger Stiftelsen Danviks hospitals
ålderdomshem, Danviks hem. N. har praktisk
realskola (3 linjer) och yrkesskola. Stora
områden ha avsatts till friluftsreservat. Staden lyder
under landsrätt (Södertörns domsaga) och bildar
ett pastorat i Södertörns kontrakt, Stockholms
stift. — Namnet skrevs 1505 j Nackaa. Det
innehåller subst. nacke i överförd bet. om
höjdsträckning. — Litt.: G. Jacobsson, ”N. 1887—
1937” (1937).
Nackarpsdal, i Skåne, se Odensjön.
Nackbandet, se Nacke.
Nackbjudning, se Havandeskap, sp. 34.
Nacke (lat. ce’rvix, nu’cha), bakre delen av
halsen, mellan bakhuvudet och 7:e halskotan.
Nackmusklerna bilda tre skikt på vardera sidan
om kotornas taggutskott. I mitten uppstår
därför, om de spännas, en längsgående fåra, n a c
k-gropen. I mittlinjen sträcker sig längs
taggutskotten ett starkt band, nackbandet. Detta
övertäcker taggutskottet på 1 :a-—6:e halskotorna.
— I dagligt tal inbegripes under n. även den
kullriga ytan av bakhuvudet.
Nackhålet, se Huvudskål, sp. 600.
Nackloben, se Hjärna, sp. 351.
Nacksta, samhälle i Selångers sn i Medelpad.
Nackstelhet, kramp i nackens muskler,
varigenom huvudet dragés tillbaka, förekommer
sällan som en särskild, lokal sjukdom i dessa
muskler, oftare i sammanhang med allmän stelkramp
(tetanus), särskilt vid hjärnhinneinflammation.
Nacksving, kast i stående brottning, varvid
man kopplar motpartens nacke och ena överarm,
skjuter in höften under honom samt stjälper
honom snett framåt mot mattan (se bild vid
Brottning, sp. 914).
Nacksömmen, se Huvudskål, sp. 602.
Naddarna, se Luddenätterna.
Naddö, egendom i örberga sn, Östergötland,
vid Vättern, 2 km v. om Vadstena. Tillhörde
1902—08 V. von Heidenstam. Nuv. ägare är
f. envoyén, frih. J. Alströmer.
Nadezjdinsk [nadjä^djinsk], stad i Ural, se
Serov.
Nädir, astron., den (icke synliga) punkt, där
lodlinjen, utdragen i en mot zenit motsatt
riktning, således nedåt, tänkes skära himmelssfären.
Nadir, schah av Afghanistan (1879 el. 1880—
1933), se Afghanistan, sp. 129.
Nadir, schah av Persien (1688—1747), av
turk-mensk härkomst. Besteg tronen 1736, skövlade
Delhi under ett erövringståg till Indien 1739 och
föll offer för ett lönnmord.
Nadjd, Arabien, se Nedjd.
Nädler, Josef, tysk litteraturhistoriker (f.
1884), prof, i Fribourg, Schweiz, 1911, i
Kö-nigsberg 1925, i Wien 1931. Han har som
litteraturhistoriker starkt betonat landskapets och
rasens roll. Hans huvudarbete är
”Literaturge-schichte der deutschen Stämme und
Landschaf-ten” (4 bd, 1911—28, 4:e uppl. med den
nazist-anpassade titeln ”Literaturgeschichte des
deutschen Volkes”, 1938—41).
Na’dson, Semen Jakovlevitj, rysk
skald (1862—87). Skrev välljudande,
humani-tetsbetonade, alltmer elegiska dikter, som blevo
mycket populära.
Næröyfjorden [nä’roifjöran], fjord i Sogn,
v. Norge; c:a 17 km lång. Från Gudvangen går
en känd turistväg till Stalheim hotell och Voss.
Naeslund [nä’s-]. 1) Carl Albert N., läkare
(1892—1946), med. lic. i Uppsala 1921, med. dr
1922, doc. s. å., prof, i allmän hälsolära vid
Karolinska inst. 1932—43, avd.-f öreståndare vid
Statens inst. för folkhälsan 1938—43. N. utgav
ett 100-tal skrifter i bakteriologi och hygien och
var huvudred, för Nordisk hygienisk tidskr. från
1935-
2) John Petrus N., den föreg:s bror, läkare
(f. 1894 6/i), med. dr i Uppsala 1924, doc. i
patologisk anatomi där 1925, i obstetrik och
gynekologi 1931 samt i samma ämnen vid Karolinska
inst. 1932, bitr, lärare och överläkare vid
barn-morskeläroanstalten i Stockholm 1930—35, prof,
i obstetrik och gynekologi vid Uppsala univ. och
överläkare vid Akad. sjukhuset i Uppsala sedan
1935. N. har utg. ett flertal arbeten i patologisk
anatomi, obstetrik och gynekologi.
Næstved [nä’stveÖ], stad på s. Själland, vid
Susaa, 4 km ovanför mynningen i Karrebæk
fjord; c:a 25,000 inv. N. hade urspr. endast hamn
vid ån, men 1938 öppnades enc:a 10 km lång kanal
till Karrebæksminde, tidigare N:s uthamn.
Samtidigt togos nya, stora industriområden i bruk. N.
har 2 pappersfabriker, järn-, maskin- och
trävaruindustrier samt tillv. av keramik. Sedan
kanalen blev färdig, har sjöfarten fått ett kraftigt
uppsving. Många gamla intressanta hus och
köp-mansgårdar. — Vid N. ligger Herlufsholm (se
d. o.). .
Nae’vius, Gnaeus, romersk författare
(omkr. 264—omkr. 200 f. Kr.), se Latinska
litteraturen, sp. 448.
Nafta, se Petroleum.
Naftali, son till patriarken Jakob och Rakels
tjänarinna Bilha, blev stamfar för den
israelitiska stammen N., vars område låg i norra
Palestina.
Naftalin, ett kolväte, CioHs, bildas vid
upphettning av många organiska ämnen, förekommer
därför i stenkolstjära, varur det framställes. N.
kristalliserar i stora, färglösa, i vatten
svårlös-liga tavlor. Smältpunkt 8i°, kokpunkt 2170. På
gr. av sin starka, kvävande lukt användes n. som
medel mot mal. N. är utgångssubstans för
framställning av talrika färgämnen. Handelns t e t r
a-1 i n, C10H12, och d e k a 1 i n, CioHis, vilka
användas som lösnings- och extraktionsmedel samt som
tillsatsmedel till motorbränsle, erhållas genom
hydrering av n.
Naftalinfärgämnen, sammanfattande
benämning på färgämnen ur olika grupper, som
deri-vera ur naftalin. Ett av de enklast sammansatta
och längst bekanta är dinitronaftol,
Marti u s’ gult, som tillverkas genom nitrering av
a-naftol. Andra hithörande färgämnen äro
azo-färgämnen, vid vilkas framställning man kopplat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
