Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namnskydd - Namnstämpeln - Namnsäkerhet - Namsdalen - Namsen, Namsenelv - Namsos - Namur - Nan- - Nanak - Nan-chang - Nancy - Nanduer el. amerikanska strutsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
N amnstämpeln—N anduer
596
förbehålles visst el. vissa rättssubjekt. N.
tillkommer icke blott fysiska personer (människor)
utan även andra rättssubjekt (ss. aktiebolag);
ex. finnas på n. för namn, som ej längre bäres
av något rättssubjekt.
Namnstämpeln, i svensk författningshistoria
benämning på en kunglig namnstämpel för
regeringsskrivelser under frihetstiden. N. infördes av
bekvämlighetsskäl 1741 av den då
åldersdomssva-ge Fredrik I, först blott för cirkulärskrivelser,
sedermera för alla mindre viktiga skrivelser och
under konungens svåra sjukdom 1748
undantagslöst. Efter tronskiftet 1751 var n. ur bruk till
1756, då ständerna återinförde den för att
omöjliggöra Adolf Fredriks tidigare försök att öka
sin makt genom att underlåta el. uppskjuta
undertecknandet av författningsenligt mot hans vilja
fattade beslut. Under konungens regeringsstrejk
1768 kom n. åter till obegränsad användning men
befanns därvid sakna påräknad moralisk
auktoritet. Sedan 1772 konungens absoluta
beslutanderätt återinförts, var n. ur världen.
Namnsäkerhet. Vid utlåning i bank brukar
man med avseende på den säkerhet, som erbjudes
för lånet, skilja mellan n. och realsäkerhet. N.
består av ett el. flera ”namn”, d. v. s. en el. flera
pers., som svara för förbindelsens fullgörande,
så t. ex. vid växlar el. vid lån mot n.
Realsäkerhet åter utgöres av reella värden, inteckningar,
aktier, obligationer, varor el. dyl., som överlämnas
till långivaren.
Namsdalen, se Namdalen.
Namsen, Namsenelv, älv i Nord-Tröndelag
fylke, Norge, upprinner vid gränsen mot
Nordland fylke, genomflyter sjön Namsvatn (441
m ö. h., 28,20 km2) och rinner genom Namdalen
till Namsf jorden vid Namsos; bildar bl. a.
Fis-kemfoss (42 m hög). Betydande flottning och
laxfiske.
Namsos, ladested (sedan 1845) i
Nord-Trön-delag fylke i Norge, vid Namsens och Namdalens
mynning i den 33 km långa Namsfjorden; c:a
4,500 inv. N. har stora sågverk och trävaruexport.
51 km lång sidojärnväg från Grong
(Nordlands-banan), färdig 1934. Genom tysk flygbombning
i april 1940 förstördes c:a 54 °/o av N.
Namur [namy’r], 1) (Flarn. Narnen.)
Provins i s. Belgien med gräns mot Frankrike, 3,660
km2, 358,000 inv. I s. skjuta de skogbevuxna
Ardennerna, i n. ö. det väl uppodlade Hesbaye in
i prov. Kol- och järnmalmsfält mellan
huvudflöden Meuse och Sambre; betydande fruktodling.
Metall- o. a. industri är särskilt koncentrerad till
Meusedalen mellan Namur och Liége. — N. var
från 900-talet eget grevskap, kom 1263 till
grevskapet Flandern och 1429 till hertigarna av
Bur-gund samt delade sedermera de nederländska
provinsernas öden.
2) Huvudstad i N.i) vid Sambres förening med
Meuse, viktig knutpunkt på järnvägslinjen Paris
—Köln; c:a 32,000 inv. Biskopssäte. N:s
huvuddel ligger på Sambres vänstra strand, genom
broar förenad med halvön mellan floderna, där
det vackra kastellet (från merovingernas tid)
ligger på en höjd med omgivande park. Från
denna äldre stadsdel leder en gammal bro över
Meuse till industriförstaden Jambes. Av ålder
bekant för sitt knivsmide, är N. provinsens
handels-och kulturcentrum. På grund av sin stora
strategiska betydelse har N. sedan äldsta tider varit
befäst och spelat en viktig roll i striderna
mellan fransmän, holländare och österrikare. Under
1 :a världskriget nådde delar av 2:a och 3:e tyska
arméerna under general v. Gallwitz 20/s 1914
fram till N., som försvarades av c:a 25,000 man
under general Michel. N. intogs genom våldsamt
anfall 20/s—25/s, varvid bl. a. 30,5 och 42 cm
mör-sare insattes mot forten. Omkr. 12,000 man av
besättningen undkommo söderut.
Nan-, i kin. ortnamn: söderut liggande, t. ex.
Nanking.
Nänak, indisk religionsstiftare, se Sikher.
Nan-chang [-t/ajj], huvudstad i kin. prov.
Kiang-si vid floden Kan-kiang, s. om sjön
Po-yang; c:a 300,000 inv. Porslinstillv. Järnväg till
Hangchou.
Nancy [näsi’], huvudstad- i fr. dep.
Meurthe-et-Moselle, vid Marne—Rhenkanalen och
järnvägslinjen Paris—Strasbourg; c:a 115,000 inv.
N. är av ålder Lothringens huvudort, säte för
univ. (gr. 1572) och biskop; stor garnison.
N. var från 11 oo-talet till in på 1700-talet
residensstad för hertigarna av Lothringen; särsk.
Stanislaus Leszczyhski, N :s välgörare, verkade
för dess förskönande. Mellan ”gamla staden”
(där flera stadsportar, ss. Porte de la Craffe,
från 1430-talet, kvarstå) och de nyare
stadsdelarna i s. ö. ligga i stadens centrum Place
Stani-slas, omgiven av imposanta 1700-tals-byggnader,
rådhuset (med tavelsaml.), biskopspalatset m. fl.
Bland kyrkorna äro katedralen (1703 f f.; arkitekt
Hardouin-Mansard) och Église des Cordeliers
(1480-talet) av särsk. intresse. Hertigliga palatset
(restaur. 1871) inrymmer ett hist. museum för
Lothringen. Skogs-, bergs- och handelshögsk.
Industrien omfattar mek. verkstäder, textil-,
keramik- och glasindustri, tillv. av skodon, spetsar
m. m. Flygstation. Både under 1 :a och 2:a
världskriget led N. åtskilliga skador.
Nandüer el. amerikanska strutsar,
Rhe’idae, fam. av strutsfåglarnas ordn. Näbben
är bred och platt, halsen lång och klädd med
små fjädrar och tårna, till antalet tre, väpnade
med starka, raka klor. Vingarna äro bättre
utvecklade än hos de afrikanska strutsarna och
Place de la Carrière i Nancy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
