Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nathorst, 3. Alfred - Nathorst land - Nation - Nation, The (engelsk tidskrift) - Nation, The (amerikansk tidskrift) - National- - National Advisory Committee for Aeronautics (NACA) - National Airport - Nationalbank - Nationalbanken i Kjöbenhavn - Nationalbeväring - National Book League - National Broadcasting Company - Nationalbudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Nathorst land—Nationalbudget
630
floror behandlade N. företrädesvis material, som
samlats av de svenska polarexpeditionerna. De
viktigaste arbetena, av vilka flera äro
sammanförda i verket ”Zur fossilen Flora der
Polarländer” (bd i, nr i—4, bd 2, nr 1, 1894—1920),
gälla särskilt paleozoiska och mesozoiska växter
från Spetsbergen, paleozoiska växter från
Björnön, lämningar av brödfruktträd (Artocarpus) från
Grönlands kritformation etc. I ett föredrag vid
geologkongressen i Stockholm framlade han
bevis för att dé fossila arktiska växterna i allm.
levat vid resp, fyndorter. De tidigare arbetena
om den mesozoiska växtvärlden utgöras
huvudsaki. av floristisk-stratigrafiska undersökningar
av växtfossilen i Skånes kolförande formation
(”Bidrag till Sveriges fossila flora”, 2 bd, 1876
—78, ”Om floran i Skånes kol förande
bildningar”, 2 bd, 1878—86). N:s senare arbeten fingo
en alltmera rent botanisk läggning. Viktigast äro
hans undersökningar av cykadofyterna. I sin
gradualavhandling (”Om några förmodade
växt-fossilier”, 1873) och i senare arbeten visade N.,
att de flesta av de föremål från äldre geologiska
formationer, vilka beskrivits som fossila alger,
äro spår av lägre djur el. uppkomna på rent
oorganisk väg.
En viktig del av N:s livsverk är utvecklingen
av Naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska
avd., som genom honom nått världsrykte.
Nathorst land (efter A. G. Nathorst), område
på v. Spetsbergen, mellan Van Mijens bay och
Van Keulens bay.
Natiön. 1) Folk, folkslag; sammanfattning av
människor med gemensamhet i härkomst, språk,
kultur, sedvänjor och historiska minnen; ofta har
n. betydelsen av befolkningen i en stat, medan
”folk” framför allt avser etnologisk samhörighet.
2) N. (n a t i o n s f ö r e n i n g el. 1 a n
d-skapsförening), för Sverige och Finland
utmärkande organisation av de studerande vid
universiteten. Från början uppkomna genom
frivillig sammanslutning av studenterna från
samma stift och läroverk, kunna ”nationerna” i
Uppsala spåras redan under 1600-talets första
årtionden. De ogillades till en början av de
akademiska myndigheterna, enär de äldre
”landsmännen”, seniorerna, missbrukade sin ställning mot
de yngre. I 1655 års konstitutioner intogs ett
uttryckligt förbud mot ”conventicula nationalia”
(nationssamkväm). Då n. det oaktat fortforo att
bestå, beslöt man i stället utnyttja dem för
disciplinära ändamål. Varje n. ställdes därför under
uppsikt av en prof, med namn av inspektor, och
studenternas medlemskap i en sådan
sammanslutning blev från 1667 obligatoriskt. Vid univ. i
Åbo och Lund genomfördes samma ordning. N.
skulle bereda sina medlemmar tillfälle till
inbördes biträde och understöd. — Inspektor väljes av
n:s medlemmar bland univ:s professorer. Dess
angelägenheter handhavas i övrigt av valda
ämbetsmän, kuratorer, och dryftas på
sammankomster, landskap. Nationsmedlemmarna
indelas i seniorer, juniorer och recentiorer (i Lund
novitier). N. bruka utse framstående personer
till hedersled. — I Uppsala äger varje nation
sin egen byggnad (nationshus), vilken utgör
medelpunkt för nationslivet, medan studentlivet i
Lund är koncentrerat till Akad. fören. I båda
univ.-städema ha n. och studentsammanslutningar
(i Lund Akad. fören.) efter 2:a världskriget
börjat uppföra studentbostadshus el. studenthem för
sina medl. — Om n. ha publicerats historiker och
biografiska matriklar.
Nation, The [3o nei’/an], engelsk liberal
veckotidskrift, gr. 1907 av H. W. Massingham,
1921 sammanslagen med Athenæum och sedan
kallad The Nation and Athenæum. N.
samman-slogs febr. 1931 med New Statesman.
Nation, The [3a néi’/an], amerikansk
veckotidskrift, grundad i New York 1865. N., som
behandlar politik, litteratur och konst,
redigerades från början i radikal liberal anda. Under
2:a världskriget arbetade N. för U.S.A:s
ingripande på de allierades sida.
National-, som är utmärkande för, tillhör el.
har avseende på en nation; folk-.
National Advisory Committee for
Aeronau-tics [nä’/nl advaVzari komi’ti får äaranå’tiks]
(NACA) bildades 1915 under intryck av 1 :a
världskriget av kongressen i U.S.A. för att
organisera och leda den vetenskapliga forskningen på
det flygtekniska området. I N. ingå f. n. en
samordnande huvudkommitté samt fem permanenta
tekniska kommittéer. Huvudkontoret ligger i
Washington, och dessutom finnas tre stora
flyglaboratorier. Vid N. äro c:a 6,000 personer anställda.
National Airport [nä’/nl ä’apåt], flygplats
i District of Colombia, U.S.A., 3,2 km s. om
Washington. Flygfältet utgöres av 4 hårdgjorda
rullbanor (den längsta 2,100 m lång). Med
hänsyn till antalet på- och avstigande passagerare
är N. den 4:e flygplatsen i U.S.A.
Nationalbank ingår ofta i banknamn för att
framhålla ett penninginst:s karaktär av mer el.
mindre officiellt organ, ibland för att ange dess
geografiska verksamhetsområde. De i U.S.A.
vanliga national banks utgöra en särskild typ, som
utvecklats från sedelutgivande inst. med
begränsad rörelse till allmänna affärsbanker, för vilka
sedelutgivningen numera spelar en obetydlig roll.
Nationalbanken i Kjöbenhavn [-[na/onä’1–håu’n],-] {+[na/onä’1-
-håu’n],+} se Danmarks Nationalbank.
Nationalbeväring, se Gotlands
nationalbeväring.
National Book League [nä’fnl bo’k li’g],
London, förening för kollektiv objektiv
bokpropaganda, grundad 1944.
National Broadcasting Company [nä’Jnl
brå’dkästiij ka’mpani], se Förenta staterna,
sp. 547-
Nationalbudget, plan över ett lands
produktion, konsumtion, investering, import och export
under en framtida period. Syftet med en sådan
kan vara att beräkna hur stora möjligheter, som
finnas att t. ex. genomföra ett bestämt
bostads-byggnadsprogram, el. hur stor import man kan
tillåta. Uppgörandet av en n. kan inskränka sig
till en statistisk kalkyl, men man kan också på
grundval av denna genomföra en ekonomisk
planering. Under senare år har man i Sverige särsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
