Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum i Stockholm - Nationalmuseum, Det danske - Nationalmuseum, Finlands - Nationalpark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
N ationalmuseum—N ationalpark
646
kiv och porträttarkiv. — Riksdagen anvisar årl.
medel för inköp. Dessutom erhåller N. årlig
avkastning av vissa donationer samt ett varierande
årligt bidrag från fören. Nationalmusei vänner. —
N. är starkt trångbott. Den 1944 tillsatta
N.-ut-redningen har i sitt 1949 avgivna betänkande
förordat, att ett särskilt museum upprättas för
saml. av modern konst, medan de äldre konstsaml.
skulle kvarbliva i museibyggnaden och i en
intilliggande nyuppförd annexbyggnad. Chefer för
N. ha varit: J. C. Boklund (1866—80), G.
Up-mark d. ä. (1880—1900), L. Looström (1900—
15), R. Bergh (1915—19), E. G. Folcker (1919
—25), A. Gauffin (1925—42), E. Wettergren
(1942—50), O. Sköld (sedan 1950). — Litt.: F.
Sander, ”N. Bidrag till taflegalleriets historia”
(4 bd, 1872—76); ”Nationalmusei årsbok” (1919
ff.); S. Strömbom, ”Nationalmusei mästerverk”
(1949); ”Betänkande ang. Statens konstsaml :s
organisation och lokalbehov” (i SOU, 1949:39)
samt kataloger över de olika avd.
Nationalmuseum, Det danske, se
Nationalmuseet.
Nationalmuseum, Finlands, se Finlands
nationalmuseum.
Nationalpark, ett till sin utsträckning mera
betydande, av kultur föga el. icke påverkat område,
där naturen är enl. lag skyddad för varje ingrepp.
I Storbritannien avses med n. närmast
friluftsområden, där naturvärdena dock skola särsk.
skyddas. De första n. i Sverige, 9 till antalet,
avsattes i enlighet med riksdagens beslut 1909;
senare ha ytterligare 6 tillkommit, så att antalet
1951 var 15. Dessa äro följ.: 1) V a d v e t j å
k-k o n., belägen inom Kiruna stad n. v. om
Torne-träsk, avsattes 1920, omfattar fjället Vadvetjåkko
jämte s. därom belägen slättmark med rikt
fågelliv samt intager en yta av 24,5 km2. — 2)
Abisko n. inom Kiruna stad, vid s. sidan av
Torneträsk på ömse sidor om Abiskojokk upp till
dess biflod Siellajokk (avsatt 1910; 50 km2),
omfattar förutom ett vidsträckt, av fjällbjörk
glest bevuxet skogsområde även en del av fjället
Nuolja samt holmen Abiskosuolo; märklig är
Abiskojokks kanjon. — 3) Stora
Sjöfallets n. i Gällivare och Jokkmokks socknar i
Lappland, kring St. Luleälvs översta lopp från
sjön Langas i ö. t. o. m. Luoktanjarkajaure i v.
(1910; urspr. 1,500 km2; ett större område,
omfattande sjöarna längs parkens mitt, utbrutet ur
parken 1919)- — 4) Muddus n. i Gällivare
och Jokkmokks socknar i Lappland, barrskog och
myr kring Muddusjaure och Muddusjokk (1942;
491,75 km2). — 5) Sareks n. i Jokkmokks
sn i Lappland, omfattande bl. a. Sarek-,
Ål-katj- och Pårtefjällen (1910; 1,900 km2), bildar
med St. Sjöfallets n. ett sammanhängande
område, vilket utgör Sveriges största djur reservat,
där björnen kvarlever. — 6) P e 1 j e k a i s e n.,
ett fjällbjörksområde i Arjeplogs sn i Lappland,
s. ö. om fjället Peljekaise (avsatt 1909, utvidgad
1913; 146 km2). — 7) S å n f j ä 11 e t s n., i
He-de sn i Härjedalen, med Sån fjällets högsta del
(1910; 27 km2). — 8) Töfsingdalens n. i
Idre sn i Dalarne (1930; 13,65 km2). — 9) H am-
r a n. i Los kommun i Hälsingland, innefattar ett
urskogsområde jämte mossmark i Orsa finnmark
(1911; 0,23 km2). — 10) Garphyttans n. å
Kilsbergens s. sluttning i Hidinge sn i Närke
(1910; i,08 km2). — 11) Ängsö n., holme i
Länna sn i Uppland med till största delen
skogsmark, bevuxen med löväng (1912; 0,75 km2).
— 12) Got ska Sandöns n., på öns v.
sida, med dyner och skog (1910; 3,68 km2). —
13) Blå Jungfruns n., ön Jungfrun i
n. delen av Kalmarsund, tillhörande Misterhults
sn (1926; o,46 km2). — 14) N o r r a K v i 11 s n.,
ett skogsområde av urskogstyp i Rumskulla sn
i Småland (1927; 0,27 km2). — 15) Dalby
Söderskogs n. i Dalby sn i s. Skåne,
blandskog, hildad av ädla lövträd (1918; 0,34 km2;
se Dalby hage). Till dessa n. i egentlig
bemärkelse komma den med ek och almskog bevuxna
Borgehage vid Borgholm (1930; 0,92 km2)
och Stenshuvudområdet (1931; 0,52
km2) i Skåne. — Även i grannländerna finnas
större el. mindre n. Sådana äro i Danmark
Raubjerg el. Studeli Mile, dynområde s. om
Skagen (avskilt 1901), Borris hed s. om
Ring-köbing (1902; 18,75 km2) och de ljungbevuxna
Rebild Bakker (1910; 1,27 km2). I Norge
finnas n. på Dovre, Hardangervidda och
Suldals-Öykleherene ävensom på Spetsbergen m. fl.
områden. I Finland, där lag om naturskydd
utfärdades 1923, finnas dels 7 s. k. allmänna
skyddsområden, dels 3 särskilda skyddsområden
el. n. De senare äro: 1) Pyhätunturi,
fjällkomplex på gränsen mellan Kemijärvi och
Pel-kosenniemi socknar (20 km2), 2) Oulankajoki i
n. Kuusamo (235 km2) och 3) Stora Träskö i
Kyrkslätts sn i v. Nyland (4 km2). — Bland n.
i övriga Europa märkas: i Schweiz i
Engadinalperna, i Tyskland delar av LünehurgJ
heden, i Österrike i Salzburgalperna, i
Tjeckoslovakien och Polen 4 i gränsområdena mellan
dessa stater, däribland högfjällsområdet i Höga
Tatra (600 km2). — Den första n. i Amerika
är Hot Springs i Arkansas med 46 heta källor
(avskild 1832). 1872 avsattes den bekanta
Yellow-stone National Park i Wyoming, Montana och
Idaho. Bland övriga n. i U.S.A. må nämnas
Yosemite (1890), Sequoia (1890), Glacier (1910),
Lassen Volcanic (1916), Mount McKinley (1917),
Grand Canyon (1919); i Canada märkes
Cana-dian National Park. Även i Sydamerika och i
andra världsdelar ha naturskyddssträvandena lett
till avsättning av n., ss. i Ä u s t r a 1 i e n vid
Sydney och i Queensland, på Java (ett
omfattande, med urskog bevuxet område), i Afrika
flera n., bl. a. världens till arealen största i
Franska Ekvatorialafrika, den berömda Kruger
National Park i Sydafrika och Parc National
Albert i Belgiska Kongo (en större n., 9,000 km2).
Med naturparker menar man i allm.
smärre områden el. reservat med karaktär av n.
Ett stort antal sådana finnas i Sverige som i
andra stater. Stundom fattas begreppet
naturpark som liktydigt med n. — Litt.: C. Aurivillius,
”Förteckning å svenska n. samt å fridlysta
naturminnesmärken” (1926, 5 :e uppl. 1948 utg. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
