Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund, Folkförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Nationernas förbund
664
miska sanktionerna helt och fullt och alldeles
underlät att vidtaga militära åtgärder mot
angriparen. Man nödgades också att i juli 1936
avblåsa sanktionerna, efter det Italien segerrikt
genomfört sitt fälttåg. 1932 tog Japan
Manchuriet och vissa andra områden av Nordkina och
bildade därav den nya staten Manchukuo. N.
hade förgäves sökt inskrida, och Japan hade
utgått ur förbundet. På hösten 1937 kom nästa
stora japanska angrepp mot Kina. Den kinesiska
regeringen vädjade till N. om hjälp. Resultatet
blev, under denna N:s avtynings- och
nedgångsperiod, endast några vaga resolutioner, vari man
fördömde Japans luftbombardemang mot öppna
kinesiska städer och försäkrade Kina om sitt
moraliska stöd. Om man därtill lägger, huru
Tyskland ensidigt frigjorde sig från Versaillesfredens
bestämmelser, det tyska och italienska deltagandet
i spanska inbördeskriget 1936—39, förstår man
väl, att förtroendet för Folkförbundet efter hand
helt tillintetgjordes. Under de ödesdigra politiska
kriserna 1938, då Österrikes och
Tjeckoslovakiens öde beseglades och stormaktskriget stod för
dörren, voro därför också N :s inst. helt satta
ur spelet, och dess namn nämndes icke ens
officiellt från något håll. Det enda synliga yttre
livs-tecknet var en enhällig resolution av
församlingen med en enträgen vädjan om fred —
dagteck-nad 29/g, d. v. s. samma dag västmakterna
kapitulerade för Hitler i München. Och så kom till
sist, som ovan nämnt, som en sista politisk
kraftyttring uteslutningen av Sovjetunionen 14/i2 1939
i anledning av dess överfall på Finland.
N. hade vid sidan av de stora politiska
frågorna att på det internationella området
tillvarataga även en rad andra plikter, väsentligen av
administrativ art. — Registrering och
offentliggörande av traktater var en av dessa uppgifter.
Enl. pakten skulle varje internationellt avtal av
medlemsstaterna anmälas till sekretariatet och
publiceras av detta. Inalles registrerades c:a 4,000
sådana avtal, och nästan alla äro offentliggjorda
på franska och engelska i en serie, ”Recueil des
traités”, som omfattar c:a 160 bd. — 1920—35
var Saarområdet ställt under N:s administration
genom en av rådet utsedd och inför detta
ansvarig kommission men överlämnades efter en
folkomröstning 13/i 1935 fr. o. m. Vs s. å. till
Tyskland. —• Fristaden Danzig stod också under N:s
överhöghet men under andra former än Saar. Det
blev en fristad under Folkförbundets beskydd,
och en av rådet utsedd hög kommissarie skulle
ha fast säte i Danzig för att i mån av behov
kunna uppträda som medlare mellan fristaden och
Polen. — De särrättigheter, som genom
freds-traktaterna 1919—20 tillerkändes vissa nationella
minoriteter till skydd för deras egenart, voro i
regel ställda under Folkförbundets garanti. Under
sin tillvaro fick förbundet i anledning härav
mottaga c:a 800 klagomål, av vilka mer än
hälften avvisades. — På motsvarande sätt fick N.
överinseendet över det system med mandat, som
infördes för förvaltningen av tidigare tyska
transoceana kolonier och en del turkiska områden.
Utanför det politiska området lades redan
un
der de första åren grunden till den humanitära,
kulturella och tekniska verksamhet och till det
sociala, ekonomiska och kulturella
forskningsarbete, som sedan utvecklats i mycket betydande
utsträckning. — Organisationen för ekonomi och
finanser var N:s sakkunniga rådgivare i alla
världsekonomiska förhållanden. Dess arbete
kröntes i det stora hela av framgång, så snart det
uppställda problemet var klart preciserat och väl
avgränsat, t. ex. Österrikes och Ungerns o. a.
länders finansiella återuppbyggnad efter kriget
och ordnandet av bosättning för massor av
hemlösa flyktingar, medan resultaten voro mindre
uppmuntrande, när det gällde att i allm. motverka
staternas ekonomiska nationalism. Under N:s
auspicier höllos under årens lopp tre ekonomiska
världskonferenser, i Bryssel 1920, då man beslöt
inrätta den nämnda organisationen, i Genève 1927,
där framför allt frihandeln stod under debatt,
samt i London 1933, där man dryftade följderna
av penning- och valutakrisen under och efter 1931.
Det praktiska forskningsarbetet avsatte många
och goda resultat. Ett stort antal ekonomiska
publ. sågo dagen, främst grundliga årsöversikter
och statistiska årsböcker men även specialstudier
över särsk. aktuella ämnen. — Organisationen
för samfärdselfrågor var måhända N:s
självständigaste tekniska organisation. Denna organisation,
som skapades på en konferens i Barcelona 1921,
nådde viktiga resultat på nästan varje fält för
det internationella samarbetet i fråga om
samfärdsel och kommunikationer, ss. hamnar och
sjöfart, flodfart, järnvägstrafik, elektriska frågor
och vägtrafik. — Även hälsovårdsorganisationen
kunde uppvisa icke obetydliga resultat, t. ex. i
bekämpandet av malarian, gula febern o. a. svåra
tropiska folksjukdomar. — Medlemsstaterna
överläto på N. att ha allmän tillsyn över handeln med
kvinnor och barn (s. k. vit slavhandel) samt
handeln med opium, kokain o. a. skadliga droger.
Här kommo emellertid inflytelserika ekonomiska
intressen att etablera ett starkt motstånd, som
försvårade den stora uppgiften att rädda
hundra-tusenden, ja, hela folk från fysisk och moralisk
ödeläggelse. — Det var naturligt, att N. från
början erkände betydelsen av internationellt
samarbete på det andliga området i vidaste mening,
vetenskap, litteratur och konst. Rådet utsåg
redan 1922 en internationell kommission för
intellektuellt samarbete. Förutom denna kommission,
som tjänade som rådgivande organ för
församlingen och rådet, funnos också ett större antal
sakkunniga kommissioner för särskilda ändamål.
Därjämte funnos i ett 40-tal stater nationella
kommissioner för det intellektuella samarbetet
mellan länderna, däribland även i Sverige. Slutl.
fanns det ett på franska regeringens initiativ och
bekostnad inom N:s ram inrättat internationellt
inst. i samma syfte med säte i Paris. Tvenne
liknande inst. inrättades av italienska regeringen i
Rom, näml, ett för privaträttens förenhetligande
och ett för undervisningsfilm. — I N:s
organisatoriska uppbyggnad funnos till sist två
betydelsefulla organ, som dock intogo en särställning, i
det att de inom den av rådet och församlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
