Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalism - Naturam expellas furca, tamen usque recurret - Natura naturans - Natura non facit saltus - Naturaprestation - Naturdyrkan, naturkult - Naturell - Nature morte - Naturfilosofi - Naturfolk - Naturgas, jordgas - Naturhistoriska riksmuseet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Naturam etc.—Naturhistoriska riksmuseet
680
2) I den allmänna konsthistorien förekomma
beteckningarna n. och realism omväxlande som
namn på den konst, som strävar efter att återge
naturen, sådan den ter sig, utan idealisering el.
klassisk-romantisk omskrivning. Ibland får ordet
n. betyda ett överdrivet framhävande av det
tillfälliga och fula; man syftar då närmast på
tendensen i konstverket. I det sammanhanget
förekommer ordet realism för att beteckna verkets
stilkaraktär. Bruket är vacklande.
3) (Litteraturhist.) Termen har vid skilda
tidpunkter givits åt flera litterära skolor men
framför allt åt den franska, vars utgångspunkt var
Flauberts roman ”Madame Bovary” (1857) och
till vilken bröderna Goncourt, É. Zola, G. de
Maupassant m. fl. hörde. Denna franska n.
spreds småningom till övriga europeiska
litteraturer.
Natüram expe’llas fu’rca, ta’men üsque
re-cu’rret, ”du må driva ut naturen med högaffel,
hon kommer likväl alltjämt tillbaka”, hexameter
av Horatius.
Natüra natürans, mlat., skolastisk beteckning
för den skapande kraften i naturen, i motsats
till de skapade ändliga tingen el. natüra naturäta.
Natüra non fa’cit sa’Itus, mlat., ”naturen gör
inga språng”, allting i naturen utvecklas
småningom, gradvis.
Natüraprestation, utskyld el. avgäld, som
ut-göres i varor el. arbete.
Naturdyrkan, naturkult, dyrkan av
övernaturliga väsen, som stå i nära förbindelse med
något område av naturen el. kunna betraktas
som personifikationer av naturföremål. Den
primitiva människan har en tendens att föreställa
sig tingen i likhet med den egna personligheten
Som levande, självverksamma och att bakom allt,
som sker, se personliga orsaker. Ofta tänkes
naturföremålet som levande.
Nature’ll, skaplynne, temperament.
Nature morte [naty’r må’rt], fr., ”död natur”,
stilleben (ty., ”orörligt liv”), en konstnärlig
framställning av livlösa föremål.
Naturfilosofi, den del av filosofien, som söker
filosofiskt förklara naturen. N. har f. ö.
skiftande betydelser. Den försokratiska filosofien,
från vilken ännu ej specialvetenskaperna
avsöndrat sig, var väsentligen n. Även i de
eftersokra-tiska systemen, särskilt hos Aristoteles,
stoikerna och epikuréerna, spelar n. en betydande roll.
Renässansens stora naturvetenskapliga upptäckter
medförde även en ny blomstring av n. Sin
höjdpunkt nådde n. under transcendentalfilosofien,
särskilt hos Schelling och hans efterföljare, vilka,
föraktande naturvetenskapens resultat, sökte
aprioriskt konstruera naturföreteelserna. -—
Problem, som framträda i n., äro bl. a. frågan,
huruvida naturprocesserna äro mekaniskt,
dynamiskt el. teleologiskt bestämda, frågan om
förhållandet mellan det levande och det döda, samt
vidare om innebörden av de nyare fysikaliska
teorierna, särskilt relativitets- och kvantumteorierna.
— Litt: J. Jeans, ”Filosofi och fysik” (1945).
Naturfolk, folk på låg el. jämförelsevis låg
kulturell ståndpunkt. Termen, vars motsättning
är ”kulturfolk”, skapades av upplysningstidens
franska filosofer.
Naturgas, jordgas. När organiska ämnen
förmultna och förkolna, bildas gaser av olika
slag, kolväten, framför allt metan, koloxid,
koldioxid och svavelväte. Om dessa kemiska
processer försiggå i jordlagren på större djup,
samlar sig stundom denna naturliga gas på samma
sätt som och tills, m. petroleum. — Stundom
träder n. fram till jordytan i g a s k ä 11 o r, vilka
kunna råka i brand och då ofta som evig eld
el. helig eld ha fått religiös betydelse och
blivit föremål för dyrkan. Ofta ha dylika gaskällor
varit de först iakttagna tecknen på rika
petroleumförekomster. Stundom kommer n. fram till
jordytan tills, m. petroleum och salt vatten
samt bildar då slamvulkaner. Vid borrning
utströmmar gasen i regel under starkt tryck och
drager med sig oljan, om sådan finnes. Genom
avstängning av rören tillvaratar man gasen och
för den i rörledningar (eng. pipelines) till de
ställen, där den skall användas. N. har särsk. tagits i
bruk i Nordamerika, mindre i andra
oljeprodu-cerande länder. Större delen av n. användes
direkt vid oljefälten, men stora mängder föras i
rörledningar till större industricentra och till
storstäder. I många fall ”renar” man n. från
tyngre kolväten, vilka medföljt, och härigenom
erhåller man dels en ”torr” gas och dels en
mycket lätt bensin, som är synnerligen värdefull, s. k.
gasbensin. N. användes även till fabrikation
av kimrök. — In. finnes också h e 1 i u m, i
vanliga fall mindre än V2 °/o, men i några fall mer
än 2 °/o. Numera är n. den förnämsta källan för
produktion av helium. De rikaste förekomsterna
av heliumhaltig n. finnas i n. Texas och
Kan-sas. — Litt.: R. L. Huntington, ”Natural gas and
natural gasoline” (1950).
Naturhistoriska riksmuseet leder på visst sätt
sitt ursprung från det naturaliekabinett, som
Ve-tenskapsakad. vid instiftandet 1739 inrättade i
Stockholm. Grundläggandet av N. som statsinst.
skedde emellertid först 1819, då Gustaf v.
Pay-kull överlämnade sina saml. till Staten och en
intendent för de zoologiska saml. anställdes (från
1820). 1841, då intendentbefattningarna ökades till
5 och de botaniska och mineralogiska saml.
sammanfördes med de övriga, fick N. sitt namn,
men först 1849 överlämnades akad:s saml. till
staten i samband med beviljandet av statsanslag
för en nybyggnad för N. i kvarteret Grönlandet
vid Adolf Fredriks kyrka. 3 nya
intendentbefattningar inrättades senare (1864, resp. 1885 och
1902). Samlingarnas alltmer ökade tillväxt
föranledde uppförande av nya lokaler för N. 1907
—15. Det nuv. N. ligger vid Freskati och består
av 2 huvudbyggnader, den mindre för de bägge
botaniska, den större för övriga avd. med
undantag av de etnografiska, som 1930 flyttades
till f. d. dragonkasernerna vid
Djurgårdsbrunns-viken. I en av den större byggnadens 4 flyglar
är Sveriges geologiska undersökning inrymd. N:s
saml., fördelade på en huvudsaml. och en för
allmänheten tillgänglig skådesaml., äro mycket
rikhaltiga. Så upptar museets kataloger över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
