Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Náxos - Nayarit (Tepic) - Nazal - Nazarener - Nazaret - Nazi - Nazimuddin, Khwaja - Nazister - N. B. - n. b. - Nb (kemi) - NBC - n. br. - N. C. - N. D. - Nd (kemi) - N. E. - N E, N. E. - Ne (kemi) - Nea - Nea Epidavros - Neagh, Lough - Neander, 1. Herman - Neander, 2. Eva - Neanderthal - Neanderthalrasen, urmänniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
N ayarit—N eanderthalrasen
698
då N. 490 f. Kr. härjades av perserna. Omkr. 40
f. Kr. införlivades N. med romerska riket. En ny
glanstid upplevde N., sedan det av venetianaren
Marco Sanudo gjorts till medelpunkt i ett
betydande hertigdöme, som omfattade öarna i Egeiska
havet. Detta bestod till 1566, varefter ön kom i
turkisk ägo. Alltsedan frihetskriget (fördraget
i London 1832) tillhör N. det fria Grekland. —
Se bild 7 å pl. vid Grekland.
NayariT (förut Tepic), stat i v. Mexico,
vid kusten, kring Rio Grande de Santiago; 27,053
kin2; 292,000 inv. N. är rikt på mineral, men
bergsbruket är föga utvecklat; jordbruket är
huvudnäring. Huvudstad är Tepic (15,000 inv.) vid
kustbanan.
Nazäl, dets. som nasal (se Hjälm).
Nazaréner, se Nasarener.
Näzaret, se Nasaret.
Nazi, se Nationalsocialister.
Nazi’muddi’n, Khwaja, pakistansk
muhammedansk politiker (f. 1894),
undervisningsminister i Bengalen 1929—34, led. av exekutivrådet
där 1934—37, inrikesminister 1937—43,
premiärminister 1943—45, ledare för Moslem Leagues
parlamentsgrupp i Bengalens lagstiftande
församling 1945—47, premiärminister i ö. Pakistan
1947—48. Sistn. år blev N. generalguvernör över
Pakistan efter M. A. Jinnah. Han avgick från
denna post 1951 och blev i stället regeringschef.
Hans regering störtades 1953.
Nazi’ster, se Nationalsocialister.
N. B., förk. för New Brunswick.
n. b., se Nota bene.
Nb, kem. tecken för en atom niob.
NBC, se Förenta staterna, sp. 547.
n. br., förk. för nordlig bredd.
N. C., förk. för North Carolina.
N. D., förk. för North Dakota.
Nd, kem. tecken för en atom neodym.
N. E., förk. för New England.
N E, N. E., internationell förk. för nordöst
(eng. North-East).
Ne, kem tecken för en atom neon.
Nea, floder i Norge, se Nidelv.
Nea Epidavros, stad i Grekland, se Epidauros.
Neagh, Lough N. [lå’1^ néi’], sjö i prov.
Ulster på n. Irland, den största på Brittiska
öarna; 15 m ö. h., 397 km2, 31 m djup. S.
stranden är flack och sumpig. Sjön är fiskrik;
den avrinner norrut genom Bann. Från N. utgå
Ulster-, Newry- och Lagankanalerna.
Nea’nder. 1) Jakob Herman Natanael N.,
präst (1885—1953), teol. kand, i Uppsala 1909,
teol. lic. 1924, kyrkoherde i Estuna 1920, teol.
hedersdr i Marburg 1925, kontraktsprost 1931,
kyrkoherde i Staffans förs., Gävle, 1934. N. har
på uppdrag av Svenska Röda korset och
ärkebiskop Söderblom under 1 :a världskriget arbetat
bland krigsfångar i Europa och Asien samt
sedan deltagit i de kyrkliga enhetssträvandena. Av
N:s skrifter märkas ”Bland krigsfångar i
Ryssland, Sibirien och Japan” (1920), ”Orientens
kyrkor och den ekumeniska tanken” (1926), ”Med
Nathan Söderblom. Krigsfångevård och
ekumenisk gärning” (1932).
2) Eva Lydia Carolina N., den föreg:s
brordotter, författarinna (1921—50). N. blev
student 1941, studerade en tid i Uppsala, arbetade
som korrekturläsare på tidn. i landsorten och
Stockholm, död genom självmord. N:s
produktion var starkt bestämd av hennes djupa
känslighet. Hon skildrade med inträngande
psykologi och artistisk känslighet flickor och unga
kvinnor, som levde i neurosmärkt isolering el. i
konflikt med sin omgivning. N. utgav romanen
”Dimman” (1946), novellsaml. ”Staden” (1947)
och ”Nattljus” (1949) samt diktsaml. ”Död idyll”
(1947). Postumt utkom ”Lilla bror och lilla
syster” (1951; med inledn. av Karl Vennberg), som
innehöll en självbiografisk skiss, berättelser och
dikter.
Nea’nderthal, ort och kalkbrott i floden
Düs-sels dal i Ruhrområdet, 12 km ö. om
Düssel-dorfs centrum. Här fann man 1856 rester efter
ett människoliknande skelett, bl. a. skall fragment,
ett revben, ett lårben och flera fragment av
bäckenet, tillhörande en Homo neanderthalensis
el. H. primigenius (se Neanderthalrasen samt
Människan, sp. 524).
Nea’nderthalrasen, urmänniskan, Ho’mo
primige’nius (H. neanderthalensis), representeras
främst av ett fynd 1856 i Neanderthal. Till detta
fynd sälla sig numera en hel rad andra.
Urmänniskans skalltak är högre än hos förmänniskan
(Pithecanthropus—Sinanthropus-, se Människan),
men lägre än även de lägsta skalltak, som
förekomma hos nutida människor. Pannan lutar
starkt bakåt och är föga välvd, dock mer än
hos förmänniskorna. En kraftig ögonbrynsvalk
finnes, men mindre skärmbildning än hos
förmänniskorna och mindre kraftig insnörning av
kraniet bakom ögonhålorna. Bakhuvudet är
starkt utskjutande och brett. Icke heller hade
urmänniskan en fullt upprätt gång, kroppen var ej
fullt sträckt, huvudet bars lätt hängande, knän
och höfter voro lätt böjda. Ansiktet var något
noslikt förlängt, hakan endast svagt antydd.
Underkäke och muskelfästen äro starkt reducerade
gentemot heidelbergmänniskans. Ögonhålorna äro
anmärkningsvärt vida och stora. Kranierymden
utgjorde 1,250—1,600 cm3 och motsvarar
fullständigt nutidsmänniskans. Neanderthalmänniskan
var i besittning
av såväl en
materiell som en
andlig kultur. Fynd
från en
kalkgrotta vid berget
Kar-mel i Palestina (8
skelett) visa
kraftigt välvda kranier
med hög panna,
mäktiga
ögonbryns-bågar och den för
n. karakteristiska
formen av
bakhuvudet, kraftig
prognati och
nutida hakbildning.
I Karmel-fynden
Kranium av
neanderthalmän-niska från La
Chapelle-aux-Saints.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
