Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neapel - Neapelgult el. antimongult - Neapolis - Neapolitanska skolan - Nearchos - Nearktiska regionen - Neartros - Neb. - Nebelspalter - Nebo (berg) - Nebo (gud) - Nebr. - Nebraska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
N eapelgult—N ebraska
702
nehållande Musèo civico Filangieri. Bland andra
palats märkes Castel Capuano från 1300-talet, i
vars närhet den vackra Porta Capuana (1484)
reser sig. N., som från den första kristna tiden har
kvar intressanta katakomber i n. delen av staden,
äger c :a 480 katolska och ett tiotal andra
kyrkor. 6 förstördes i kriget, ett 20-tal blevo svårt
och lika många lätt skadade. Den gammalkristna
basilikan Santa Restituta är belägen vid
katedralen San Gennaro, urspr. uppf. 1272—1323, efter
en jordbävning 1456 ombyggd och slutl. försedd
med ny fasad 1905. Det forna kartusianklostret
San Martino är nu museum. På en terrasserad
sluttning ovanför staden ligger den vackra
begravningsplatsen Camposanto Nuovo med en
ståtlig kolonngård, kyrka och flera kapell.
Staden begränsas i s. ö. av hamnen, som
skyddas av den 1 V2 km långa Molo di San Vincenzo
och vars inre del intas av handelshamnen (Porto
mercantile). I v. begränsas denna av Molo
An-gioino, vid vilken flyghamnen är belägen. Ut i
handelshamnen skjuter en liten halvö,
Immacola-tella, vid vilken oceanångarna förtöja. N. är
först och främst handels- och hamnstad och
ombesörjer mera person- än varutrafik. De stora
transatlantiska ångarna anlöpa visserligen N.
men huvudsaki. för att avlämna och upptaga
passagerare. Från N. går hela s. Italiens
emigrantström till Amerika; men under det att
fartygen i N. hämta emigranterna, intaga el. lossa
de sin last främst i Genua. Från N. utgå
ång-båtslinjer till Genua, Messina, Cagliari, Tripolis,
Orienten och New York. N. har börs och
handelskammare. Industrikvarteren ligga i stadens
utkanter. Konsthantverk och textilindustri (jute,
bomull och siden) stå högt. Utsökta
juvelarbeten tillv., och stadens skräddare ha rykte som
landets bästa. N. är station på flyglinjen Rom—
Palermo. Sedan 1925 har N. underjordisk
järnväg (”Metropolitana”) för lokaltrafiken. Här
finnas katolsk ärkebiskop, univ., grundat 1224,
teknisk, handels- och veterinärhögsk., musik- och
konstakad., den sistn. stiftad 1737, nationalmuseum,
stort nationalbibl., vulkanologiskt inst.,
astronomiskt observatorium, geofysiskt observatorium på
Vesuvius och i Pompeji, botanisk trädgård samt
en berömd havsbiologisk station. Univ.-bibi,
brändes av tyskarna tillika med bokskatterna.
2) Konungariket N. uppstod vid den
delning av Roger II :s normanniska riksbildning,
konungariket Sicilien och Neapel, som
ägde rum efter sicilianska aftonsången 1282, då
Peter av Aragonien bemäktigade sig Sicilien,
under det att Karl I förblev konung av N., d. v. s.
s. Italien. Han efterträddes av sin son Karl II
(1285—1309), denne av sin son Robert (1309—
43), en av ledarna för Italiens guelfer. Under
N :s följ, regenter, Johanna I (1343—81), Karl III
(1381—86), Vladislav (1386—1414) och
Johanna II (1414—35), stredo olika pretendenter med
varandra, och anarki rådde i landet. Med
Johanna II utslocknade huset Anjou, och kungariket
N. förenades med Sicilien under Alfons V av
Aragonien, efter vars död N. gavs åt hans oäkta
son Ferdinand I (1458—94); dennes arvingar
måste 1501 vika för Ferdinand den katolske,
varefter N. till 1713 tillhörde den spanska
monarkien och styrdes av spanska vicekonungar. 1713
tillföll N. Österrike, som 1720 även erhöll Sicilien.
Båda länderna tilldelades genom freden i Wien
1735 den spanske prinsen Karl som kungarike.
När han som Karl III 1759 blev spansk kung,
efterträddes han i Sicilien och Neapel av sin son
Ferdinand. Under dennes tid inträffade
revolutionskrigen. Ferdinand råkade i strid med
Frankrike och fördrevs 1799 till Sicilien, varvid N.
omdanades till den kortlivade Parthenopeiska
republiken. Redan s. å. kunde Ferdinand dock
återvända. 1806 fördrevs han åter, varefter
Josef Bonaparte (1806—08) och Joakim Murat
(1808—15) härskade som kungar av N.; efter
den senares fall 1815 blev Ferdinand av Sicilien
herre även över Neapel. Det förenade
kungariket benämndes Bägge Sicilierna (se Italien, sp.
245 ff ).
Neapelgult el. antimongult, målarfärg,
bestående av svavelgult till orangefärgat
blyanti-moniat.
Nea’polis (grek., ”nya staden”), namn på flera
antika städer, se Neapel, Ka valla och Nablus.
Neapolitänska skolan, en operariktning under
1700-talet med starkt framhävande av den
virtuosa sången och tyngdpunkten lagd på arian.
Grundläggare av stilen är A. Scarlatti vid
1700-talets början. Stilen följdes sedan av Leo,
Du-rante, Pergolesi och Jommelli på 1730- och
1740-talen. Efter 1750 odlades i Neapel mest opera
buffan med Piccini, Guglielmi, Paèsiello och
Ci-marosa.
Nea’rchos [-k-], en av Alexander den stores
generaler under tåget till Indien. Då Alexander
sjövägen hemsände en del av trupperna, fick N.
överbefälet och förde flottan lyckligt tillbaka till
Persiska viken (325 f. Kr.). Av N :s
färdbeskrivning äro fragment bevarade.
Nea’rktiska regionen, zool., se Djurgeografi,
sp. 804.
Neartros [-å’s] (av grek. ne’os, ny, och
a’r-thron, led), ny ledbildning, uppkommen på
abnormt sätt el. abnorm plats, t. ex. där ett benbrott
uppstått och läkning uteblivit el. där en
urledvrid-ning icke ställts till rätta el. där en sjuk led
bortopererats. N. nedsätter vederbörande lems
brukbarhet.
Neb., förk. för Nebraska.
Nèbelspalter [-/paltar] (ty., ”dimskingrare”),
tyskspråkig schweizisk skämttidning, utg. i
Ror-schach sedan 1875.
Nebo, i G. T. omtalat berg, nu en-Neba i
Jordanien, ö. om Döda havets n. hörn (806 m
ö. h.), där Mose före sin död fick kasta en blick
in i Kanaan (5 Mos. 32:49; 34: 1—5).
Nebo, babylonisk gud, se Nabu.
Nebr., förk. för Nebraska.
Nebraska [nibrä’ska], förk. Neb. el. Nebr.,
stat i Förenta staterna (se karta vid d. o.), en
av de n. v. Central staterna, v. om Missouri
River; 200,044 km2, 1,325,510 inv. (1950). I v. och
större delen av N. utgöres berggrunden av eogena
och i ö. av kretaceiska och paleozoiska lager. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
