Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nebraska - Nebraska River - Nebukadnessar - Nebularteorien - Nebulium - Nebulosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Nebraska River—Nebulösa
704
ö. N. bildar lössjord den viktigaste jordarten,
medan i v. och n. leror och sand upptaga stora
ytor. N. är ett svagt kuperat prärieområde, som
sänker sig från 1,600 m ö. h. i n. v. till 250 i
s. ö. Längst i v. brytes den jämna ytan av
kupper (buttes) och bad /and-bildningar.
Floddalarna, som genomflytas av Niobrara River, Platte
River med dess bifloder, Republican River m. fl.,
äro breda och flacka och sönderskära ytan
betydligt i ö. Klimatet är utpräglat kontinentalt.
Me-deltemp. är i Omaha för jan. —5°3, för juli
25°9. Den årliga nederbördsmängden faller från
875 mm i Auburn i s. ö. till 400 i Scotts Bluffs
i v. Omaha har 704 mm. Ö. hälften av N. får
över 500 mm nederbörd årl. S. ö. delen var
urspr. beväxt med ek, platan, hickory, poppel
m. fl. lövträd, som nu endast som galleriskog
uppträda i floddalarna. Inom övriga delen av
N. funnos präriegräsen, vilkas kortväxta arter
(short grass) förekomma i v. Befolkningen
utgjordes 1940 av 1,297,624 vita, 14,171 negrer
(1,1 °/o), 3,401 indianer och 638 asiater. Av den
utlandsfödda befolkningen voro 9,435 (11,2 °/o)
födda i Sverige. De största städerna äro Omaha
(251,000 inv.), huvudstaden Lincoln (99,000),
Grand City (23,000) och Hastings (20,000). Av
de 566,806 kyrkliga samfund tillhörande
personerna voro 1936 154,136 romerska katoliker, 85,124
metodister och 61,714 till Missourisynoden
anslutna luteraner. För den högre undervisningen
finns ett statsuniv. i Lincoln (gr. 1871), Creighton
Univ. i Omaha (1878), Nebraska Wesleyan Univ.
i Lincoln (1887), ett college i Hastings (1882)
och ett kommunalt univ. i Omaha (1930). — N.
är en av de mest betydande åkerbruksstaterna i
U. S. A. Ö. hälften till ioo° v. Igd är uppodlad
till över 50 °/o av landytan. 1950 hade N. 107,183
farmer med en sammanlagd areal av c :a 192,240
km2. Den konstbevattnade arealen uppskattas till
c :a 4,000 km2. De viktigaste sädesslagen äro
majs, höstvete, havre och korn i nu nämnd
ordning. Bl. a. viktigare kulturväxter må nämnas
klöver, råg och alfalfa. Produktionen av
betsocker uppgick 1950 till 812,000 ton. 1951 funnos
210,000 hästar, 6,000 mulåsnor, 4,170,000
nötkreatur, 815,000 får och 2,999,000 svin. 1949 hade N.
1,900 industriella anläggningar med 49,000 arb.
Mest betydande äro slakteri- och
charkuterivaru-industrierna med centrum i Omaha. Bl. a.
fabriker märkas kvarnar och j ärnvägsverkstäder. —
Genom konstitutionell ändring 1934 består
stats-legislaturen av en kammare med 43 medl., valda
för 2 år. Till unionskongressen sänder N. 2
senatorer och 4 repr. — N. kom genom
Lousiana-köpet till U.S.A. 1803. 1795, 1802, 1807 och 1812
upprättades handelsposter för pälshandeln. 1854
blev N. territorium och 1867 stat. 1882 och 1908
utökades statens areal på bekostnad av resp.
Da-kotaterritoriet och South-Dakota.
Nebraska River [nibrä’ska ri’va], se Platte
River.
Nebukadne’ssar, konungar över Babylonien. —
N. I regerade 1146—1123 f. Kr. (se Babylonien,
sp. 197). — N. II regerade 605—561 f. Kr. (se
Babylonien, sp. 198). Han stärkte sitt välde
ge
nom stora erövringar. Han intog Jerusalem 597
och efter ett uppror ånyo 586, varvid folket
bortfördes i fångenskap till Babylonien. Efter Judas
fall förde N. krig bl. a. mot Tyros. I sina
inskrifter berömmer sig N. endast av fredliga
värv, i synnerhet sina byggnadsföretag. Sin
största omsorg ägnade han huvudstaden, Babel.
Av såväl inskrifter som utgrävningar framgår,
att N. om- el. nybyggt hela staden, dess ryktbara
murar, tempel, palats, bron över Eufrat m. m.
Nebulärteorien, se Kosmogoni.
Nebu’lium, se Nebulösa.
Nebulösa (lat., fem. av nebulösus, töcknig,
underförstått Stella, stjärna), astr., töckenaktigt
himmelsobjekt, ej tillhörande vårt solsystem.
Några få n., som t. ex. Andromeda- och Orion-n.,
äro skönjbara redan för blotta ögat och därför
kända sedan äldsta tider; de flesta däremot äro
så ljussvaga, att de endast kunna ses i kikare el.
fotograferas med ljusstarka instrument. Då
kikaren i början av 1600-talet togs i bruk för
astronomiska observationer, visade det sig, att vissa av
dessa ljustöcken, t. ex. Krubban (Praesepe) i
Kräftans stjärnbild, upplöste sig i stjärnor; dessa
upplösbara objekt sammanfattas numera under
benämningen stjärnhopar, de övriga kallas
nebulosor. Länge var den åsikten
förhärskande, att alla n. voro anhopningar av stjärnor,
som emellertid voro så avlägsna, att man ej
kunde särskilja de enskilda stjärnorna. Den egentlige
grundaren av n.-forskningen var W. Herschel,
som med sina stora spegelteleskop
genommönst-rade den för honom tillgängliga delen av
himmelen, upptäckte och klassificerade 2,509 n. och
stjärnhopar. Ur sina omfattande iakttagelser
drog han den slutsatsen, att n. voro av två skilda
slag, en del bestående av gasformig materia,
egentliga n. el. gasnebulosor, andra
åter anhopningar av stjärnor, alltför avlägsna att
kunna upplösas. Dessa anhopningar äro av
växlande storlek och form; i vissa fall ansåg
Herschel dem vara lika stora el. större än vårt eget
stjärnsystem; för dessa objekt införde A. v.
Humboldt namnet Weltinseln, ur vilket den
mera moderna beteckningen island universes utan
tvivel uppstått; de äro världssystem, utströdda
som öar i rymdens ocean. Numera
sammanfattas detta slag av n. under namnet extra- el.
anagalaktiska n. el. galaxer. Under
begreppet n. sammanföras således objekt av högst
olika natur och kosmisk ställning. De bruka
indelas på följ, sätt:
A) Egentliga n.
a) Oregelbundna n. (ljusa och mörka),
b) Planetariska n.
B) E x t r a-g alaktiska n.
a) Spiral-n.
b) Klotformiga el. elliptiska n.
c) N. av oregelbunden form (även kallade
Magellanska moln).
De oregelbundna, egentliga n. äro
av växlande storlek, från små fläckar till objekt
av enorm utsträckning; så täcker t. ex. ett
ljus-svagt n.-töcken stora delar av stjärnbilderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
