Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna - Geologi och terrängförhållanden - Klimatet - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Nederländerna
718
högvatten påskyndats genom saltväxter
(Salicor-nia, Spartina). Efter den definitiva
avspärrningen och byggandet av vallarna ha dräneringen och
urlakningen skett genom att slussarna öppnats
under ebbtid, och pumpning har spelat en
underordnad roll. Polderns botten har legat över
ebb-nivån. Senare hoppackning genom uttorkningen
har måttligt sänkt markytan, och denna ligger
vanl. i nivån mellan o och —i m (Schouwen
—1,5). I Holland-provinserna och i Zuiderzees
torrlagda områden däremot har polderproj
ekteringen inneburit torrläggning genom utpumpning
av söt- och sal t vattensbäcken innanför den gamla
strandbarriären, varigenom den fruktbara gamla
marina blåleran blivit åtkomlig för odling. Här
ligga bottennivåerna djupare
(Haarlemermeerpol-dern —4,2 m, Prinz Alexander-poldern vid
Rotterdam —5,9 m, Wieringermeer-poldern —5,2 m
och Nordöstpoldern —5,7 m). Dessa företag ha
krävt ett mera omfattande system av
avloppskanaler (sloten) i olika nivåer med betydande
pumpningar, tidigare genom vind-, nu huvudsaki.
genom ångkraft. Lagen om Zuiderzees
torrläggning antogs 14/ö 1918, Wieringermeerpoldern (200
km2) fullbordades 1930, den stora spärrdammen
(30 km) 1932 och Nordöstpoldern (480 km2)
1942. Arbetet har försenats genom 2:a
världskriget.
Klimatet är maritimt tack vare läget och de
förhärskande sydvästvindarna under vintern och
västvindarna under sommaren. Den årliga
temp.-amplituden är c:a 15° (från c:a i° under den
kallaste mån. till 16 å 17° under den varmaste).
Betr, den årliga nederbördsfördelningen kan man
för den yttersta kustzonen märka en tendens till
maximum under hösten, annars äro de för den
europeiska kontinenten utmärkande sommarregnen
förhärskande. Årsmängden är 650—750 mm. Den
relativa luftfuktigheten och molnigheten är alla
månader stor.
Växtvärld. Blott en ringa del av N.
(huvudsaki. havsstränderna) kan sägas ha en naturlig
vegetation. Som första kolonist på flack, lerig
kust uppträder glasörten. Den följes av
strand-gröe, strandaster, havssälting m. fl. Då landet
ej längre översvämmas vid normalt högvatten,
avtager markvätskans salthalt, och andra växter,
ss. rödsvingel, gräsnejlika och tågarter, bilda
snart ett slutet täcke. Det är i detta stadium,
som invallning och bildning av för odling el.
betning duglig polder med fördel sker. N. äro
mycket skogfattiga (ung. 7 °/o av landets yta äro
skogbärande). På kust med flygsandsbildning har
tallskog i stor utsträckning planterats som
sandbindare; lövskog finnes här och var innanför
kustens sanddyner. På fuktig sandmark el.
annars näringsfattiga, genomsläppliga jordar ha
oceaniska hedar utvecklats med dominerande
ljung och inslag av kråkris, ginstarter, blåtåtel
och enbuskar. De lägre hedpartierna ha ofta
försumpats och övergått till mossar, vanl. med
klocklj ung som karaktärsart.
Djurvärlden överensstämde urspr. med den
mellaneuropeiska men har, vad de större
formerna angår, utrotats el. förträngts. Det, som
Två flickor i folkdräkt från ön Marken i IJsselmeer.
framför allt sätter sin prägel på djurvärlden, är
rikedomen på vattenfåglar. Bland dem finnas
ännu kvar i ej så ringa antal en del arter, ss.
skärfläcka, rördrom och skedstork, vilka i
åtskilliga andra länder äro sällsynta el. helt
försvunna.
Befolkning och bebyggelse. N. med dess
förträffliga handelsläge och bördiga, för åkerbruk
och boskapsskötsel gynnsamma jordmån var tätt
bebyggt redan under medeltidens sista del. I
mitten av 1500-talet hade prov. Holland med en
areal av 5,000 km2 400,000 inv. el. 80 per km2.
1783 hade denna siffra stigit till 1 mill. el. 200
per km2, vilket innebär, att landet då hade den
största folktätheten i Europa. 1830 hade det nuv.
N. nära 2,660,000 inv. el. nära 80 per km2,
vilken siffra nu stigit till 310. Mellan 1899 och
1949 har befolkningen nära fördubblats tack vare
låg utvandring och låg dödlighetssiffra. N. ha
Areal och folkmängd 31/u 1951.
Areal i km8 Folkmängd
Groningen ..................... 2,245 462,439
Friesland ..................... 3,238 468,069
Drenthe ....................... 2,618 287,320
Overijssel .................... 3,252 691,473
Gelderland .................... 5,000 1,118,102
Utrecht ....................... 1,323 593,3°3
Noordholland .................. 2,632 1,895,242
Zuidholland ................... 2,812 2,453,465
Zeeland ......•................ 1,686 273,690
Noordbrabant .................. 4,905 1,289,536
Litnburg ...................... 2,217 758,817
Nordöstpoldern .................. 472 10,912
Centrala befolkningsregistret | _____25,975
Nederländerna ..............| 32,400 | 10,328,343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
