Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländska språket - Nederländsk konst - Nederrhenska kretsen - Neder Rijn - Nedersachsen - Nedersachsiska kretsen - Nedertorneå (Norrbottens län) - Nedertorneå (Finland) - Nedertorneå-Haparanda församling - Nedervetil - Nedgång - Nedhalare - Nedić, Milan - Nedisning - Nedjd (Nedsch), Nadjd - an-Nedjef, an-Najaf, Meshed Ali - Neder justitierevisionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Nederländsk konst—Nedre justitierevisionen
738
b och d (t. ex. i liefde, uttalat llvde); k, p, t
sakna såsom i franskan aspiration och bli
tonande (b, d, g) framför b och d (t. ex. i zakdoek)’,
b och d uttalas i slutet av ord som i tyskan; i
st. f. v och z skrivas och uttalas i detta fall
f och j- (leven, lezen men leef- och lees-). II.
Vokalismen: eu uttalas som ö, ie som i, ieu
som iu, eeu som èu, u(u) som y och oe som o
i sv. bok, varvid är att märka, att u(u), ie och
oe eg. äro långa endast framför r, eljest
halvlånga; kort u uttalas mellan y och ö, ui som
öj, ij som ej.
Litt.: ”Middelnederlandsch woordenboek” (1885
—1941; av E. Verwijs, J. Verdam och F. A.
Stoett); M. J. Koenen och J. Endepols,
”Ver-klarend handwoordenboek” (i8:e uppl. 1937) ; en
svensk-nederländsk och nederländsk-svensk
ordbok är utg. av G. Ström (1907—16). I
grammatik och språkhistoria; J. te Winkel, ”Geschichte
der niederländischen Sprache” (1901); M.
Schönfeld, ”Historiese grammatika van het
Ne-derlands”, 4:e uppl. 1947); J. van der Meer,
”His-torische Grammatik der niederländischen
Sprache” (1927); M. Muusses, ”Kortfattad holländsk
grammatik” (1937).
Nederländsk konst, se Flamländsk konst och
Holländsk konst.
Nederrhenska kretsen, se Westfaliska
kretsen.
Neder Rijn [rein], se Rhen.
Nedersachsen, se Niedersachsen.
Nedersachsiska kretsen, en av
Tysk-romerska rikets kretsar sedan början av 1500-talet.
Den omfattade Mecklenburg, Holstein, Hamburg,
Bremen, Lübeck, Braunschweig-Lüneburg och
Braunschweig-Wolfenbüttel m. fl. områden.
Nedertorneå, storkommun i Norrbottens län,
Torneå tingslag, på kusten, invid gränsen till
Finland (Torne älv) och Haparanda; 441,38 km2,
4,213 inv. (1953). N. kommun bildar tills, m.
Haparanda stad, förs. Nedertorneå—Haparanda
och är delad på två kyrkobokföringsdistr.,
Nedertorneå och Seskarö. Haparandahamn vid
det forna Karl Johans stad blev färdig 1934;
ishinder i regel från mitten av dec. till slutet av
maj. Största fiskläget är Nikkala (se d. o.). N:s
kyrka ligger inom Haparanda. Sandskärs och
Seskarö kapell av trä byggdes 1790, resp. 1929.
I N. ligger Sveriges östligaste punkt, ön Ka ta ja
med riksröset 65 på 240 10’ ö. Igd fr. Gr. N. är
ett ganska flackt skogs- och myrområde, bebyggt
i Tornedalen och vid de smärre älvarnas
mynningar. Vidsträckt skärgård med bl. a. ön
Seskarö. 1,808 har åker.
Nedertorneå, kommun i Finland, se Alatornio.
Nedertorneå-Haparanda församling omfattar
Nedertorneå kommun och Haparanda stad; 444,50
km2, 7,299 inv. (1953). N. utgör ett pastorat i
Norrbottens n. kontrakt av Luleå stift.
Nedervetil, fi. A’laveteli, kommun i Vasa län,
Finland, n. ö. om staden Jakobstad, 172 km2, 1,869
inv. (1950), svensktalande.
Nedgång, astron., himlakropparnas passerande
genom horisontalplanet från den övre, synliga
himmelshalvan till den undre, osynliga. Vid själva
NF XV — 24
polerna äger varken n. el. uppgång rum för
stjärnorna, medan vid ekvatorn alla stjärnor gå
upp och ned. På bredder mellan ekvatorn och
polerna inträffar det, att några stjärnor, vilkas
banor vid undre kulminationen ej nå nedom den
n. horisonten, aldrig gå upp el. ned
(cirkumpolar-stjärnor).
Nedhalare, sjöv., tåg, varmed stag- och
gaffelsegel nedhalas vid bärgning.
Nedic [nä’ditj], Milan, serbisk militär och
politiker (1882—1946), generalmajor 1936,
försvarsminister aug. 1939—mars 1941. Efter
Jugoslaviens kapitualtion i april sistn. år bildade N.
i Belgrad med tyskarnas stöd en serbisk
”regering” och stod i spetsen för denna under hela
ockupationstiden. Han flydde ur landet 1944 men
utlämnades av U.S.A. till Jugoslavien 1946. I
febr. s. å. begick N. självmord efter att på väg
till rannsakning ha rymt från sina vaktare.
Nedisning. 1) Flygv. N. av flygplan inträffar
vid vissa meteorologiska betingelser, varvid is
(dimfrost el. isbark) bildas på delar, som möta
luftströmmen (t. ex. vingarnas, stabilisatorns och
fenans framkanter). Flera tidigare flygolyckor ha
berott på n. Isbildningen är farlig därigenom,
att den ändrar vingframkantens form med
försämrade profilegenskaper, d. v. s. minskad
lyftkraft, som följd. Samtidigt ökas flygplanets
tyngd. Vidare kan isbildning orsaka, att rodren
låsas el. att flygplaninstrumenten ej fungera.
Isbildning på propellern ger upphov till störd
balans, vilken åstadkommer kraftiga vibrationer.
Olika isskyddsanordningar för flygplan ha
konstruerats.
2) Geol., se Istider.
Nedjd (N e d s c h, ”högslätt”), N a d j d,
kärnlandet i Saud-Arabien, c:a 1,072,000 km2, c:a 3
mill. inv. Från Röda havet skiljes N. av Hidjaz
och Asir, medan landskapet El-Hasa räknas till
N. Huvudstad är ar-Rijad. N. blev 1927
konungarike, i personalunion förenat med Hidjaz
och Asir, med vilka länder det sedan 1932 bildar
Saud-Arabien.
an-Nedjef, a n-N ajaf, Meshed Al i, stad
i Irak, 50 km s. om Hilla vid saltsjön
Bahr-i-Nedjef; c:a 25,000 inv. Utgångspunkt för
pilgrimsfärder till Mekka.
Nedre justitierevisionen (K. m:ts n.), Högsta
domstolens i Sverige kansli, jämväl omfattande
den vid domstolen anställda föredragande
personalen (se Revisionssekreterare). Från 1640
funnos anställda särskilda sekr. för föredragning
i riksrådet av justitiesaker. 1662 erhöllo dessa
titeln revisionssekr., och från 1670 fick den avd.
av rådet, som handlade rättstvister,
benämningen Justitierevisionen, vilket stadfästes i 1720 års
R. F. Målens beredning handhades fortfarande
av en avd. av K. m:ts kansli, kallad
Revi-sionskansliet, från 1713
Revisions-expeditionen sedan mitten av 1700-talet
N. till åtskillnad från den dömande avd. av rådet,
övre justitierevisionen. Se Högsta domstolen.
1801—09 var N. ett särskilt ämbetsverk med
riks-drotsen som ordf., men 1809 blev N. åter en
avd. av kansliet med justitiekanslern som ordf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
