- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
739-740

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neder justitierevisionen - Nedre Kalifornien - Nedre Norrbottens distrikt - Nedre Sachsen - Nedre Ullerud - Nedre Österrike - Nedrustning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

739 Nedre Kalifornien—Nedrustning 740

Från 1840 var justitiestatsministern ordf., från
1876 justitieministern, om han var närvarande,
eljest äldste revisionssekr. Sedan 1915 utser
K. m:t ordf., numera för högst 5 år i sänder.
Av historiska skäl räknas N. ännu till K. m:ts
kansli.

Nedre Kalifornien, sp. Baja California,
Ca-liforniahalvön, halvö på Mexicos v. kust,
mellan Stilla havet och Californiaviken. N. är
c:a 1,200 km långt och ansluter sig topografiskt
till Coast Range men geologiskt mer till Sierra
Nevada samt begränsas på båda sidor av stora
brottlinjer. Halvön är nederbördsfattig, och
permanenta floder finnas endast i N:s nordligaste
och sydligaste del. Vegetationen består till
största delen av kaktusstäpp, och N. är mycket glest
befolkat.

Nedre Norrbottens distrikt, adress Luleå, del
av Domänverkets lokalförvaltning med en
överjägmästare som chef, omfattar Edefors,
över-luleå, Älvsby, Norrfjärdens samt delar av
Jokkmokks, Arjeplogs, Arvidsjaurs, Nederluleå och
Piteå landskommun jämte städerna Piteå och
Boden i Norrbottens län. Till distriktet höra
Pärlälvens, Storbackens, Sikå, Vargiså,
Malmes-jaurs, Bodens, Selets och Älvsby revir.

Nedre Sachsen, se Niedersachsen.

Nedre Ullerud, sn i Värmlands län, Kils hd,
kring Klarälven, n. om Forshaga; 131,46 km2,
4,095 inv. (1953). Smärre slättbygder och sjöar,
varöver branta berg höja sig, bl. a.
Kopparkullen (160 m ö. h.). 2,140 har åker. Betydande
trä- och pappersindustri vid Deje, Dejefors och
Mölnbacka, det sistn. förr brukssamhälle, där
ab. Mölnbacka-Trysil äger elkraftverk, kvarn och
trädskola. Dömle herrgård är sedan 1946
stiftsgård. Kyrkan av sten blev ombyggd 1759.
Pastorat i Karlstads stift, Kils kontrakt. Tillhör
storkommunen Ullerud.

Nedre Österrike, delstat i Österrike, se
Nie-derösterreich.

Nedrustning, minskning el. begränsning av
staternas militära rustningar genom
internationella överenskommelser. Redan vid de
internationella fredskonferenserna i Haag 1899 och 1907
uttalades önskemål om lättande av
rustningsbör-dorna genom samtidigt i flera länder företagen
n., vars förverkligande dock ansågs vara
beroende av möjligheterna att skapa en fast
mellan-folklig rättsordning. Tanken på allmän n.
framfördes 1918 av president Wilson i ”de fjorton
punkterna”, upptogs i Versaillesfreden och
in-skrevs i N. F:s akt, art. 8, i vilken förklarades,
att ”fredens bevarande kräver begränsning av
de nationella rustningarna till det minimum, som
är förenligt med den nationella säkerheten och
med genomförandet av internationella
förpliktelser genom samfälld aktion”. Som en följd härav
ålades N. F:s råd att utarbeta planer härför och
tillsatte 1920 en rådgivande kommission och 1921
den s. k. blandade, tillfälliga
nedrustningskom-missionen. Denna framlade 1923 ett förslag till
allmänt internationellt garantiavtal, vilket dock
icke vann tillräcklig anslutning. Vid 1924 års
folkförbundsförsamling ledde säkerhetsdebatten

till uppställande av formeln ”skiljedom—säkerhet
—nedrustning”. De 2 förstn. punkterna i
densamma betraktades som förutsättningar för
genomförande av n. I överensstämmelse härmed
rekommenderade församlingen B e n e s-p r o t
o-kollet (Genève-protokollet), vilket väntades
kunna möjliggöra en allmän
nedrustningskonferens 1925. Protokollet vann dock ej erforderlig
anslutning genom ratificering. N. F:s råd
tillsatte visserligen i dec. 1925 en förberedande
kommission för en blivande allmän
nedrustningskonferens, men frågans vidare behandling
fördröjdes genom årslånga utredningar.
Kommissionen avslutade i dec. 1930 sitt arbete med
antagande av ett utkast till
nedrustningskonventio-nen. Utkastet avsåg n. huvudsaki. genom
kvantitativ och budgetär begränsning. När N. F:s
nedrustningskonferens äntligen samlades i G
e-nève i febr. 1932, deltogo 59 stater, däribland
även U.S.A. och Sovjetunionen.
Konventionsut-kastets principer rubbades här genom diverse
inlämnade förslag, och principen om en kvalitativ
nedrustning, d. v. s. utdömande av vissa vapen,
visade sig så starkt företrädd, att man nödgades
antaga densamma som grund för de fortsatta
förhandlingarna jämte konventionsutkastets
principer. Vid arbetet inom de tillsatta tekniska
kommissionerna visade det sig snart, att man icke
kunde enas om vilka vapen, som skulle anses
särsk. offensiva el. förödande. I mars 1933
framlade till sist England ett förslag, som kunde
utgöra förhandlingsbas. Det innehöll på några
punkter siffror, som visade, hur långt England
var villigt att nedrusta kvantitativt.
Maximisiff-ror för olika länders arméer nämndes. Vissa
vapen, bl. a. flygbomber, skulle förbjudas. I
juni s. å. antogs det engelska förslaget som
grundval för en tillämnad konvention om n. Detta
fick dock icke någon betydelse, ty sedan Hitler
hade kommit till makten och krävt rätt till tysk
upprustning, råkade förhandlingarna i dödläge. I
juni 1934 ajournerades konferensen.
Misslyckandet var fullständigt.

En viss begränsning av rustningarna till sjöss
uppnåddes dock under mellankrigstiden utan N.
F:s medverkan. Genom Washingt ont
rak-t a t e n av 1922, undertecknad av U.S.A.,
Storbritannien, Japan, Frankrike och Italien,
begränsades maximistorleken av slagfartyg och
hangarfartyg till 35,000 ton, av lätta kryssare till 10,000
ton. Vidare bestämdes bl. a. att
maximitonnage-summoma för slagfartyg och hangarfartyg
skulle regleras enl. förhållandet 5:5:3:1,75:1,75 för
makterna i ovan nämnd ordning. Traktaten
innebar dessutom, att status quo i stort sett skulle
bibehållas betr, slagfartyg och hangarfartyg.
Genom London traktaten 1930 överenskommo
U.S.A., Storbritannien och Japan om vissa
rela-tionssiffror betr, tonnagesummorna för alla
far-tygsslag samt om vissa minimilivslängder för
fartygen. Dessa två avtal ledde dock icke till någon
verklig n. Det förstn. gav makterna anledning
till ett allmänt byggande av s. k.
washingtonkrys-sare; tonnagebegränsningen vid de båda
konferenserna framkallade strävan till högsta kvalitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free