Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nedrustning - Nedskrivning - Nedslag - Nedslagsbrisad - Nedslagseld el. anslagseld - Nedslagskrevad - Nedslagsrör - Nedslagsvinkel - Nedsättningsbevis - Needles, The - Neefs hammare el. Wagners hammare - Neel, Boyd - Neer, Aert van der - Neergaard, Ebbe - Neergaard, Niels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741 Nedskrivning—Neergaard 742
inom medgivna summor, varför
rustningskostnaderna blevo mycket höga.
Under 2:a världskriget förklarade de allierade,
att de skulle hålla tanken på n. levande. Redan i
Atlantdeklarationen (se d. o.) 1941
hette det, att Storbritannien och U.S.A. efter
kriget ämnade främja alla praktiska åtgärder,
vilka kunde lindra rustningsbördorna. I en
deklaration från Moskvakonferensen 1943
utlovades, att amerikanska, brittiska och ryska
regeringarna i samråd med andra medl. av FN
skulle försöka åstadkomma en genomförbar
allmän överenskommelse betr, reglering av
rustningarna under efterkrigstiden. I FN:s stadga,
art. 26, förklaras, att säkerhetsrådet skall
utarbeta planer för ett system till reglering av
rustningarna. I art. 47 stadgas, att FN:s militära
stabsutskott skall bistå säkerhetsrådet även
”rörande reglering av rustningarna och rörande
eventuell n.”. 1946 upprättades Förenta
nationernas atomenergikommission (se d. o.) med uppgift
att bl. a. genomdriva förbud mot atomvapen o. a.
massförstörelsevapen. S. å. uttalade sig
generalförsamlingen för internationell n. Med
anledning härav tillsatte säkerhetsrådet 1947 en
ned-rustningskommission, som skulle utarbeta planer
för begränsning av staternas väpnade styrkor och
av s. k. conventional armaments, d. v. s. vapen av
andra slag än atombomber och övriga
massförstörelsevapen. Alla dessa strävanden ha dock hittills
varit fruktlösa. — Enl. beslut vid P o t s d a
m-konferensen 1945 avväpnades Tyskland och
Japan fullständigt efter nederlagen, och de tyska
vasallstaterna i Europa fingo enl. fredsfördragen
blott rätt att hålla snävt begränsade militära
styrkor. På gr. av inbördes konflikter och ny
krigsfara sökte segrarmakterna några år efter
2:a världskrigets slut bundsförvanter bland sina
forna fiender och tilläto dessa att börja
upprusta.
Nedskrivning, bokföringsåtgärd, varigenom
det bokförda värdet av varulager, fordringar o. a.
omsättningstillgångar nedbringas. Jfr
Avskrivning och Bortskrivning.
Nedslag, krig sv., en projektils anslag mot
marken el. mot horisontalplanet genom vapnets
mynning.
Nedslagsbrisad, krigsv., sprängning av
brisans-granat vid nedslaget. Jfr Brisad, Luftbrisad och
Nedslagseld.
Nedslagseld, krigsv., el. a n s 1 a g s e 1 d,
artillerield med spräng- el. mingranater, försedda
med anslagsrör el. för nedslagsbrisad inställda
tidanslagsrör. N. erhålles som ögonblick
s-brisad, anslagsbrisad,
nedslagsbrisad el. fördröjningsbrisad,
beroende på den rörtyp, som användes,
ögonblicks-brisaden skiljer sig från nedslagsbrisaden
endast betr, rörets snabbhet. Den förra inträffar,
sedan projektilen inträngt högst ung. V2
projektillängd i marken, den senare först efter en
in-trängning av 1—2 projektillängder. Vid
fördröjningsbrisad fås vid stor anslagsvinkel (vanl.
kasteld) inträngning i och brisad under markytan och
vid liten anslagsvinkel (flackeld) studs mot
markytan och brisad på några m höjd över denna
(s t u d s b r i s a d). N. med ögonblicks- el.
studs-brisad användes mot oskyddad trupp och trupp
bakom vertikalt skydd, den förra även mot
hinder (ståltrådsnät o. dyl.). N. i form av
nedslags-el. fördröjningsbrisad med inträngning användes
mot döda mål samt mot trupp bakom el. under
skydd, varvid fördröjningsbrisad med
inträngning användes särsk. mot mål, i vilka granaten
bör intränga djupt, innan brisaden inträffar, t. ex.
mot starkare jordtäckningar och byggnader,
vilkas källarvåningar skola åtkommas.
Nedslagskrevad, krigsv., sprängning av
gra-natkartesch el. annan svartkrutladdad projektil
vid nedslaget.
Nedslagsrör, vapentekn., se Rör.
Nedslagsvinkel, krigsv., vinkeln mellan
horisontalplanet genom vapnets mynning och
projektilbanans tangent i nedslagspunkten. N., som
brukar betecknas med y, är större än
utgångs-vinkeln, cp.
Nedsättningsbevis, bevis om nedsättning av
medel hos offentlig myndighet, se t. ex.
utsök-ningslagen § 39.
Needles, The [Öa ni’dlz] (”nålarna”), tre
branta kritklippor i Engelska kanalen, nära ön
Wights sydvästra kust; nå 30 m ö. h. Ryktbar fyr.
Neefs hammare [nèfs], el. W agn ers
hammare, en automatisk strömbrytare för
induktionsapparater, är till sitt verkningssätt
identisk med den vid en elektrisk ringklocka
använda avb rytaren.
Neel [nil], Louis Boyd, engelsk dirigent (f.
1905). utbildades till sjöofficer och läkare men
ägnar sig sedan 1933, då han grundade sin
kammarorkester, helt åt musiken. Boyd Neel
Or-chestra, som under hans ledning utvecklats till
en mönsterensemble i fråga om stil och samspel,
har konserterat i England och på kontinenten
(bl. a. vid festspelen i Salzburg 1937). I
Stockholm konserterade den våren 1950.
Neer [nèr], Aert van der, holländsk
landskapsmålare (omkr. 1603—77). N. målade
månskensstämningar, solnedgångar och eldsvådor
med utpräglad känsla för de fina valörerna. I
Nationalmuseum i Stockholm finns ett av N.
signerat månskenslandskap.
Neergaard [nUrgår], Ebbe, dansk
författare (f. 1901), cand. mag. 1927, lektor i danska
vid univ. i Berlin 1928—34, adjunkt vid Vestre
Borgerdydskole 1940—46, chef för danska
statens filmcentral sedan 1946. N. har gjort sig
känd som radikal skribent om litteratur, teater
och film och var red. för den socialistiska tidskr.
Plan 1928—35. Han har utg. bl. a. ”Teater i
tusind aar” (1939).
Neergaard [nèTgår], Niels Thomasiüs,
dansk politiker och historiker (1854—1936), mag.
art. 1879, fil. hedersdr 1929, medl. av Folketinget
1887—90 och 1892—1932, finansminister under
J. C. Christensen 1908, konseljpresident och
försvarsminister 1908—09, finansminister under
Hol-stein-Ledreborg och Berntzen 1909—13,
statsminister 1920—24 och finansminister under Mad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
