Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nehrman, D. - Nehru, 1. Motilal - Nehru, 2. Jawaharlal - Nehrung - Neiiendam, 1. Nicolai - Neiiendam, 2. Jonna, f. Collin - Neiiendam, 3. Sigrid, f. Andersen - Neiiendam, 4. Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
N ehrman—N eiiendam
750
Nehrman, D., se Ehrenstråle.
Nehru [-o], i) Motilal N., indisk
nationalistledare (1861—1931), bördig från Kashmir,
advokat i Allahabad, slöt sig 1919 till den av
Gandhi ledda radikala, nationalistiska rörelsen och
blev från början en av dess mest bemärkta
förkämpar. Sedan 1923 led. av lagstiftande
församlingen, blev han där från början oppositionens
ledare. 1925 ledare för det radikala
nationalistpartiet, lyckades han 1926 genomdriva dess
förening med det moderata nationalistpartiet
(Kongresspartiet). Som nationalistpartiets ledare
deltog han i den av Gandhi inledda
ohörsamhets-kampen 1930, fängslades men frigavs åter av
hälsoskäl.
2) Jawaharlal N., den föreg:s son, ofta
kallad P an di t N., statsman (f. 1889). N.
studerade vid univ. i Harrow och Cambridge och
avlade engelsk
juridisk examen. Efter
återkomsten till
Indien 1912 slog han sig
ned som advokat i
Allahabad. Han blev
tidigt varm anhängare
av Gandhi och
organiserade en hinduisk
ungdomsrörelse. 1929
blev N. ordf, i
kongressen. På gr. av sin
politiska verksamhet
kom han i konflikt med
britterna och dömdes
upprepade gånger till
fängelsestraff. Under förhandlingarna om
Indiens konstitution 1935 hade N. krävt full
oavhängighet för landet. Han hade utvecklat sig till
häftig motståndare till den brittiska, imperialismen
och samtidigt givit sin åskådning en
antikapita-listisk udd. N. utformade bl. a. ett
agrarsocialis-tiskt program under visst inflytande av det
sovjetryska systemet. Medan många kongresspolitiker
blundade för den internationella politikens
problem, levde N. med i världshändelserna och tog
tidigt ställning mot fascismen och nazismen.
Trots detta hölls han åter i fängelse okt. 1940
—dec. 1941. Vid förhandlingarna 1942 med Sir
Stafford Cripps spelade N. en framträdande roll.
Aug. 1942—juni 1945 satt han åter i fängelse.
I sept. 1946 blev N. vicepresident och
utrikesminister i vicekonungens exekutiva råd (den
indiska interimsregeringen). Hans politik
bekämpades av Moslem League. Sedan Storbritannien
1947 hade beslutat att bevilja Indien
självständighet och Kongresspartiet hade uppgivit sitt
motstånd mot landet delning, blev N. i aug. s. å.
premiär- och utrikesminister i Indiska unionen.
Uppgiften att skapa en ny stat tog honom nu
helt i anspråk. Under senare år har N. försökt
att spela en förmedlande roll mellan
västmakterna och den kommunistiska världen. — Särsk.
under sina långa fängelsevistelser har N. varit
litterärt produktiv. Han har bl. a. utgivit en
själv-biogr. (1936) och en bok om Indiens första
frihetstid, ”Independence and after” (1950).
Nehrung [nè’rojj], smal, långsträckt
landtunga, som utåt mot havet begränsar ett haff
(jfr. d. o.).
Neiiendam [nai’andam]. 1) Nicolai
Anders N., dansk skådespelare och regissör (1865—
1945). N. var 1893—95 anställd vid Det kgl.
teater, 1895—99 vid Dagmarteatret och 1899—
1930 åter vid förstn. teater, från 1915 också som
regissör, samt verkade sedan som regissör vid
Dagmarteatret. N :s framställningskonst uppbars
lyckligt av ett levande temperament och en
sällsynt scenisk inlevelse. Redan i unga år kände
han sig starkt dragen till det klassiska dramat.
Inom detta område löste han med stor
framgång många krävande uppgifter, ss. Don Carlos,
Macbeth, Hamlet, Richard III, Shylock i
”Köpmannen i Venedig”, Nureddin i ”Aladdin”, Knut
i ”Axel och Valborg” och Brutus i ”Julius
Caesar”. — N. har utg. ”En vildfarendes veje”
(1943).
2) Ebba Kaja Jonna N., f. Collin, den
föreg:s hustru, skådespelerska (1872—1938), var
1892—99 anställd vid Dagmarteatret, 1899—1900
vid Folketeatret och 1900—02 vid Casinoteatret
samt var från 1902 anställd vid Det kgl. teater,
där hon även framträdde i lyriska partier. N:s
egentliga område var den klassiska komedien, för
vilken en frappant apparition, en utpräglad känsla
för det rent teaterhistoriska och en osviklig
ka-rakteriseringsförmåga gjorde henne särsk.
lämplig.
3) Sigrid Maria Elisabeth N., f. Ande
r-sen, skådespelerska (f. 1873), var 1891—95
anställd vid Det kgl. teater, 1900—u vid
Folketeatret samt 1911—50 åter anställd vid förstn.
teater, sedan 1933 som lärarinna vid elevskolan.
Höjdpunkten i N:s konst var hennes
framställningar av Aase i ”Per Gynt”, Morgiane i
”Aladdin”, Nille i ”Erasmus Montanus” och i ”Jeppe
på berget” samt fru Levin i ”Innanför murarna”,
den sistn. rollen ett mästerstycke av gammaldags
charm och förfinad kvinnlighet. — N. har utg.
”S. N. fortæller” (1943). — G. m. N.4).
4) Robert Johannes .N., bror till N.i),
skådespelare, teaterhistoriker (f. 1880). N.
debuterade 1899 på Folketeatret i Köpenhamn och var
1900—05 anställd vid Kasino, 1905—11 vid
Folketeatret, 1911—14 vid Det ny teater samt 1917—
19 vid Betty Nansen-teatret. Under dessa år
utförde han framgångsrikt så pass olika roller
som Edvard i ”Lynggard & C:o”, Pabst i
”Dön-viks prästgård”, Stensgaard i ”De ungas
förbund”, Hjalmar Ekdal i ”Vildanden”, prof.
Hig-gins i ”Pygmalion” och Tartuffe. Från 1926 har
han uteslutande ägnat sig åt teaterhistoriskt
förf.-skap. Bland hans teaterhistoriska arbeten må
nämnas ”Breve fra danske skuespillere og
skue-spillerinder 1748—1864” (2 bd, 1911—12), ”Det
danske teaters vilkaar i Nordslesvig 1864—1914”
(1914), ”Scenen drager” (1915), ”Johanne Louise
Heiberg” (1917 och 1937), ”Folketeatrets
histo-rie 1857—1908” (1919), ”Mikael Wiehe og
Fre-derik Höedt” (1920), ”Det kgl. teaters historie
1874—1922” (hittills 5 bd, 1921—30), ”Det kgl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
