- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
755-756

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nekromanti - Nekropol - Nekros - Neksö, Nexö - Nektar el. nectar - Nektarier - Nekton - Nelimarkka, Eero - Nellemann, Johannes - Nellemose, Karin - Nellore - Nelson (England) - Nelson (Nya Zeeland) - Nelson, Ansgar - Nelson, Axel - Nelson, Donald - Nelson, Gösta - Nelson, Helge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

755 Nekropol—Nelson 756

överlägsna de levande i magisk kraft och
förmåga. Framför allt besitta de ett
hemlighetsfullt, övernaturligt vetande. Genom att träda i
förbindelse med de avlidna, särskilt sådana, som
under livstiden vetat mer än andra el. som stått
den hjälpsökande nära och därför kunna tänkas
välvilligt stämda, söker man därför vinna
kunskap om det kommande och fördolda. Så
framkallar spåkvinnan i Endor Samuels ande för
konung Saul (i Sam. 28). N. förekommer i någon
form hos alla folk.

Nekropol [-å’l], ”de dödas stad”,
begravningsplats nära antika städer, särskilt de fornegyptiska
begravningsområdena.

Nekros [-ä’s], lokal vävnadsdöd (brand)
till skillnad från den allmänna döden, som är
hela organismens död. Vävnadens bortdöende kan
ske antingen plötsligt, n. i egentlig mening, el.
mera småningom, då det kallas nekrobios.
I båda fallen är det fråga om skadande inverkan
på ett begränsat vävnadsparti. — Nekrosens
orsaker äro mycket växlande, såsom yttre våld med
krossning el. sönderslitning av vävnaden, termisk
inverkan (förfrysning el. förbränning) el.
cirkulationsrubbningar, genom vilka tillförseln av blod
till en vävnadsdel sjunker under den mängd, som
är erforderlig för vävnadens liv. Många fall
av lokal vävnadsdöd äro orsakade av olika slags
gifter. Särdeles viktiga äro bakteriegifter.

Neksö, N e x ö, hamnstad på ö. kusten av
Bornholm; 3,074 inv. (1945). Järnväg till Rönne
och ångbåtsförbindelse med Köpenhamn. N. blev
stad 1346. Under 2:a världskrigets tyska
ockupation bombarderades staden 7/s 1945 av ryska
flygstyrkor, varefter den evakuerades. 8/s
åter-upptogos anfallen, varvid 86 hus förstördes helt,
278 delvis; endast 150 blevo helt oskadade. I
hamnen sänktes flera fartyg.
Återuppbyggnadsarbetet har delvis skett med hjälp från Sverige
i form av skänkta monteringsfärdiga trähus.

Ne’ktar el. ne’ctar. 1) (Grek, myt.) Se
Ambrosia. — 2) (Bot.) Se Honungskörtlar.

Nektärier, bot., se Honungskörtlar.

Ne’kton (grek. nekto’n, simmande), den i
havet fritt rörliga djurvärlden. Jfr Plankton.

Ne’limarkka, Eero, finländsk målare (f.
1891). N., som bedrivit konststudier vid
Helsingfors univ:s ritskola 1912—14 och företagit
studieresor till Frankrike, England, Italien och
Belgien, är ytterst återhållsam och dämpad i
sina konstnärliga uttrycksmedel. Hans alstring,
stilleben, porträtt och landskap, präglas
genomgående av en dov men ytterst känslig
färghållning. Medl. av ”Novembergruppen”.

Nedlemann, Johannes Magnus Valdemar,
dansk jurist och politiker (1831—1906), prof, vid
Köpenhamns univ. 1859. Från 1870 var han
medlem av landstinget, 1875—94 justitieminister i
Estrups ministär och 1894—96 i Reedtz-Thotts.
Under den politiska striden var han regeringens
juridiska auktoritet och mest anlitade
formulera-re; han var en av huvudmännen för förlikningen
1894. Från 1896 var han kungl. dir. i
Nationalbanken.

Nedlemose, Karin, dansk skådespelerska (f.

1905) . Efter teaterstudier för H. Gabrielsen
genomgick N. 1924—26 Det kgl. teaters elevskola.
Hon debuterade 1926 på nyssnämnda scen som
Thilde i ”Hårt mot hårt” och har sedan dess
varit knuten till nationalscenen. Bland N:s
skiftande roller må nämnas Agnes i
”Fruntimmersskolan”, Prinsessan i ”Det var en gång —”,
Cé-limène i ”Misantropen”, Barnmorskan i
”Barsel-stuen” och Blanche Du Bois i ”Linje Lusta”.

Nellore [-or], stad i staten Madras, Indiska
unionen, n. om staden Madras; c:a 56,000 inv.
N. är en av de största hamnarna på
Koromandel-kusten.

Nelson [nelsn], stad i Lancashire i England,
40 km n. om Manchesters centrum; c:a 50,000
inv. Bomulls- och konstsilkeindustri.

Nelson [nelsn], hamnstad vid Tasman Bay,
vackert belägen på n. kusten av Nya Zeelands
Sydö; 20,000 inv. Trädgårdsskötsel; turisttrafik.

Nelson, Ansgar, amerikansk katolsk
kyrkomän av dansk börd (f. 1906). N., som erhållit
sin utbildning i U.S.A., är medl. av
benediktin-orden. Han blev 1947 titulärbiskop och
medhjälpare till den apostoliske vikarien i Sverige.

Nelson, Axel Herman, biblioteksman (f.
1880 n/9), fil. dr i Uppsala 1909, teol. hedersdr
1945, 2:e bibliotekarie vid univ.-bibl. där 1912,
1 :e 1914—45. N. var sekr. i Svenska
bibliotekariesamfundet 1921—41 och v. ordf. 1941—46;
hedersled. 1947. Bland N:s många skrifter
märkas ”Akademiska afhandlingar vid Sveriges univ.
och högsk. 1890—1910” (1911), ”Bibliographia
Collijniana” (1915, 1925 och 1935), ”Medeltidens
latinska bok och skrift” (i S. Dahl,
”Bibi.-handbok”, 1, 1924), en övers, av R. de Bury,
”Philo-biblon” (1922), ”Om Uppsala univ. under
medeltiden” (i ”Symbola litteraria”, 1927) och uppl.
av den svenska originaltexten till O. Rudbecks
”Atlantica” (1937—47), av ”Vita et miracula S.
Erici” (1944) och ”Hälsingelagen” (1948). N.
redigerade vidare ”Svensk bokkatalog 1906—10”
(1913) och 1911—15 (1919).

Nelson [nelsn], Donald Marr, amerikansk
industriman (f. 1888). N. kallades av president
Roosevelt till Washington i samband med den
amerikanska upprustningen, var 1940—41
koordi-nator av inköpen för försvaret, 1941—44 chef
för krigsproduktionsrådet och 1944—45
Roose-velts personlige representant med rätt att bevista
regeringens sammanträden. N. har efter 2:a
världskriget bl. a. varit verksam inom
filmindustrien.

Nelson, Gösta, präst (f. 1890 30/n), teol.
kand, i Uppsala 1912, kyrkoherde i Bokenäs 1924,
e. o. hovpredikant 1939, teol. hedersdr i Lund
1941, kontraktsprost i Älvsyssels n. kontrakt
1949. N. har bl. a. utg. ”Den västsvenska
kristendomstypen” (2 bd, 1933—37), ”Biskop Johan
Möller” (1936), ”En studie i den västsvenska
förkunnelsens struktur” (prästmötes-avh., 1939) och
”Schartaus bildanvändning” (1947).

Nelson, Helge Magnus Oskar, geograf (f.
1882 W4), fil. kand. 1904, fil. lic. 1908, fil. dr
1911, allt i Uppsala, lärare vid Ölands folkhögsk.
1906—09, föreståndare för Skaraborgs läns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free