Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nemisjön - Nemophila - Nemours - Nemunas - Nenni, Pietro - Nennius - Nenonen, Vilho - Neo- - Neoantik - Neocalamites - Neodarwinism - Neodym - Neofascism - Neofyter - Neogea - Neogen - Neoimpressionism el. nyimpressionism - Neokom - Neolamarckism - Neolanfärgämnen - Neolitiska tiden - Neomylodon - Neomys - Neon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Nemophila—Neon
762
Nemophila insignes, Prins
Gustavs öga.
na. — Litt.: A. W.
Persson, ”Die
hel-lenistische Schiff-baukunst und die
Nemischiffe” (i
”Opuscula
archae-ologica”, i, 1935);
H. P. L’Orange,
”Rom efter
förvandlingen” (1949).
Nemo’phila
[-f-], kär
leksblomster, ”Prins
Gustavs öga”,
nordamerikanskt växtsläkte av fam.
Hydro phyllaceae
(bland
sympetaler-na). Innefattar
ettåriga örter med
vanl. parflikiga
blad, täml. stora,
strålformiga
blommor, oftast
ensamma i bladvecken.
Flera arter med vita el. svartfläckiga blommor
odlas allmänt i trädgårdar.
Nemours [namö’r], stad i fr. dep.
Seine-et-Marne, vid floden Loing, 15 km s. om
Fontaine-bleau; c:a 6,000 inv. — N. var från 1400-talets
början huvudstad i ett hertigdöme N., som
förlänades åt olika släkter, slutligen av Ludvig XIV
till hans bror, Filip av Orléans, i vars familj
det behölls till 1789.
Nemunas [nä’monas], litauiska namnet på
Njemen.
Nenni, P i et ro, italiensk politiker (f. 1883),
tillhörde i sin ungdom republikanska partiet, satt
1911 tills, m. Mussolini i fängelse på gr. av
demonstrationer mot Tripoliskriget, var efter
krigsutbrottet 1914 interventionist, inträdde 1921
i socialistpartiet och blev 1923 red. för Avanti.
N. gick 1926 i landsflykt i Frankrike, var
politisk kommissarie i en internationell brigad under
spanska inbördeskriget, arresterades av
Vichyre-geringen och utlämnades i april 1943 till Italien,
blev efter fascistdiktaturens fall red. för den nya
Avanti och 1944 socialistpartiets generalsekr. N.
var v. konseljpresident i Parris och de Gasperis
regeringar 1945—46 och utrikesminister okt. 1946
—jan. 1947. Under ledning av N. har majoriteten
av socialisterna nära samverkat med
kommunisterna, vilket har fått till följd, att högerflygeln
brutit sig ut ur partiet.
Ne’nnius, walesisk historieskrivare från omkr.
år 800. Hans ”Historia Britonum” är en
kompilation av flera äldre, för kännedomen om
Englands och särskilt Wales’ äldsta historia
värdefulla verk och omtalar bl. a. de äldsta i skrift
bevarade sägnerna om konung Artur.
Nenonen [ne’nå-], Vil ho Petter, finländsk
militär (f. 1883), officer vid ryska art. 1903,
överste 1918, generalmajor 1923 och general
1941. N. deltog i Finlands frihetskrig. Han var
inspektör för art. 1920—47 med avbrott för
and
ra viktiga uppdrag. Sålunda var han
försvarsminister 1923—24 och t. f. arméchef 1924—25. N.
blev 1937 chef för vapennämnden. Under
vinterkriget var N. kommenderad till U.S.A. för
anskaffning av vapen, och under kriget 1941—44
var han knuten till högkvarteret. N. har gjort sig
känd för skicklig ledning av det finska art:s
utveckling såväl i fråga om art.-materielen som
skjutmetoderna.
Neo- (grek, ne’os), ny, ung.
Neoantik, se Nyantik.
Neocalamites, paleobot., ett inom äldre
me-sozoiska avlagringar förekommande, till
Equise-tales hörande släkte, som anses nära ansluta sig
till den paleozoiska tidens Calamites. En art, N.
hoerensis, är vanlig i Skånes äldre rätiska lager.
Neodarwinfsm, se Utvecklingsläran.
Neodym, kem., se Sällsynta jordartsmetaller.
Neofasci’sm, se Fascism, sp. 245.
Neofyter, grek., ”nyplanterade”, nydöpta
kristna. Enl. 1 Tim. 3: 6 borde icke någon
församlingsföreståndare hämtas ur deras led.
Neogèa, se Djurgeografi, sp. 805.
Neogén geol., se Tertiärsystemet.
Neoimpressioni’sm el. n y i m p r e s s i
o-n i’s m, en riktning inom målarkonsten, som på
1880-talet utgick från impressionismen.
Stödjande sig på fysikernas iakttagelser, att färgerna
framträda efter vissa lagar och att varje färg
har sin givna komplementfärg, förklarade G.
Seurat och P. Signac, att en målare kan
tillgodogöra sig färgernas ly skr af t och harmoni genom
att uteslutande använda rena, oblandade färger,
genom att hålla isär lokal-, belysnings-,
reflex-och kontrastfärger, genom att avväga dessa
element i förhållande till varandra och genom att
välja en penselföring, som står i proportion till
målningens mått. N:s estetik innefattar således
icke endast tekniken att ansätta de oblandade
färgerna som isolerade klickar (petits points) på
duken.
Neokom [-å’m], geol., se Kritsystemet.
Neolamarcki’sm, se Utvecklingsläran.
Neolänfärgämnen, azofärgämnen,
innehållande krom i molekylen, tillverkas av Gesellschaft
für chemische Industrie, Basel; de färga ylle
direkt i svavelsurt bad.
Neolitiska tiden, yngre stenåldern, se
Stenåldern.
Neologi (av grek. ne’os, ny, nymodig, och
lo’gos, ord, lära), benämning på 1700-talets
”upplysning” i dess form av moderat teologisk och
religiös rationalism. Som främsta målsmännen i
Sverige för n. bruka nämnas biskop M. Lehnberg
och ärkebiskop J. A. Lindblom.
Neomy’lodon, paleont., se Jättetrögdjur.
Néomys, zool., se Näbbmöss.
Neon [-ä’n], Ne, grundämne, tillhörande
ädel-gasema; atomvikt 20,2; atomnr 10; sp. v. 0,899 g/1;
smältpunkt —248°s, kokpunkt —245°9. N.
upptäcktes 1898 av W. Ramsay och M. Travers vid
destillation av flytande luft. N. förekommer
synnerligen sparsamt i luft. 100 1 luft innehåller 1,5
cm3 n. Inneslutet i ett urladdningsrör, utsänder n.
rött ljus. Användes färgat glas, kunna även andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
