- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
785-786

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nesselrode, Vasiljevitj von - Nesslers reagens - Nessos, Nessosdräkt - Nestlé Alimentana Company S. A. - Nestor - Nestorianer - Nestorius - Nestorpapegoja - Nestorskrönikan - Nestroy, Johann - Ne sutor supra (el. ultra) crepidam - Netscher, Caspar - Netsuke, netzuke - Netto - Netto kontant - Nettopremie - Nettopris - Nettoregisterton - Nettoreproduktionstal - Nettovikt - Nettovinst - Nettuno - Netzén, Gösta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nesslers reagens—Netzén

785
reaktionära furstepolitikens kamp mot
framträdande frihetsrörelser. I Orientpolitiken var han
ett språkrör för Nikolaus’ offensiva meningar,
ehuru han personligen, t. ex. vid Krimkrigets
utbrott, ansågs ha förordat en mindre aggressiv
hållning. — N:s självbiogr. publicerades 1866;
hans brevväxling med greve Pozzo di Borgo 1814
—18 utgavs 1890—97 i 2 bd, och ”Lettres et
papiers” utgåvos i 11 bd 1904—12.

Nesslers reagens, ett av den tyske
agrikulturkemisten Julius Nessler (1827—1905) uppfunnet
reagens, en lösning, avsedd att uppdaga även de
minsta spår av ammoniak.

Ne’ssos, Nessosdräkt, se Herakles, sp. 192.

Nestlé Alimentäna Company S. A. [ne’sli...
ka’mpani], Vevey, ett 1936 grundat schweiziskt
holdingbolag för Nestlékoncernen. N. äger
fabriker för tillverkning av bl. a. chokladvaror,
kaffekoncentrat (”Nescafé”), kakao och ost i Schweiz
och ett flertal andra länder.

Ne’stor, grek, myt., son till Neleus, konung
över Pylos på Peloponnesos’ västkust, en bland
Homeros’ hjältar. Han skildras som en gammal
man, som redan ser den tredje människoåldern
men dock äger förmåga att deltaga i strid och
gästabud. Framför allt är han den vise och
vältalige rådgivaren, som älskar att berätta om
sin ungdoms bragder. Han återvände välbehållen
till Pylos. — N. kallas en vördnadsvärd, erfaren
gubbe el. den äldste inom en viss krets (t. ex.
svenska prästerskapets N.).

Nestoriäner, anhängare av Nestorius’ (se d. o.)
lära om Kristi person. Sedan denna avvisats på
mötet i Chalkedon 451, fingo n. till en tid
tillflykt i Syrien. När kejsaren 489 upplöste deras
huvudborg, skolan i Edessa, utvandrade de till
Persien, där omkr. 500 den persiska kristna
kyrkan blev nestoriansk, med skolan i Nisibis som
nytt centrum. Efter kyrkospråket kallade de sig
nu kaldeiska kristna. Från Persien
sprid-des deras lära genom mission till Indien, där de
vunno majoriteten av de Tomaskristna, vidare till
Centralasien, där en stor tatarstam på 1000-talet
bildade ett kristet rike, samt till Kina (630-talet)
och till Arabien (inflytande på islam), över
huvud utförde n. ett betydelsefullt förmedlingsarbete
mellan den grekiska bildningen och österländsk
kultur. Isolering och grannfolkens härjningar ha
sedan medfört tillbakagång för n. En rest håller
sig ännu kvar i trakten av Urmia, Mosul och
Vansjön. Dessutom finnes en med Rom unierad
”kaldeisk” kyrka. — Litt.: Hj. Holmquist, ”Ur
kristendomens historia mellan världskrigen”
(1918); J. Stewart, ”Nestorian missionary
enter-prise” (1928); R. Janin, ”Les églises séparées
d’Orient” (1930).

Nesto’rius, patriark i Konstantinopel 428—431.
Han tillhörde den antiokenska exegetskolan och
leddes av intresset att hävda Kristi ”sanna
mänsklighet”. Då han samtidigt utgick från att
Kristus ägde ”gudomlig natur”, uppställde han satsen,
att Kristus ägde två självständiga naturer
(dyo-fysitism). Hans tankegång mynnade ut i ett slags
dubbelväsen. Kyrillos av Alexandria angrep
honom emellertid från en mera populär
utgångs

786

punkt: Maria skulle enl. N. icke kunna kallas
”gudaföderska”. N. blev dömd som kättare och
avsatt på mötet i Efesos 431 samt dog några
år senare i Egypten. Se vidare Nestoriäner.

Ne’storpapegoja, zool., se Papegojor.

Ne’storskrönikan, fornrysk krönika, förr
tillskriven munken Nestor vid Grottklostret i Kiev
(1056—ii 14). Antagl. sammanställd av äldre
krönikor till en ”Povest vremennych let” (Berättelse
om gångna år), föreligger N. i flera handskrifter,
den äldsta från 1377. N. börjar med syndafloden
och går fram till mo; den innehåller utom
legender mycket värdefullt stoff rörande Rysslands
äldsta historia och nordbornas tidigare
förbindelser med detta land. Sv. övers, av A. Norrback
(1919), eng. av S. H. Cross (1930), ty. av R.
Trautmann (1931; med kommentar). Ry. monogr.
av A. A. Sjachmatov (2 bd, 1916).

Nestroy [nä’stråi], J o h a n n Nepomuk,
österrikisk författare (1801—62), var först
operasångare, från 1831 skådespelare i Wien, där han
1854—61 ledde Carl-Theater. N. började 1832
skriva farser och parodier, bl. a. på Raimunds
féerikomedier, och blev med sin grövre komik
lika populär som denne. ”Andersson, Pettersson
och Lundström”, F. Hodells bearb. av N:s ”Der
böse Geist Lumpacivagabundus” (1833), samt A.
Blanches bearbetningar ”En trappa upp och på
nedra botten” och ”Herr Dardanell” m. fl. ha i
Sverige gjort stor lycka. Saml. verk i 15 bd
1924—30.

Ne sütor su’pra (el. uTtra) cre’pidam, lat.,
”skomakarn må ej (bedöma) mer än skon”, d. v. s.
skomakare, bliv vid din läst; uttrycket tillskrives
Apelles.

Netscher [nä’tsar], Ca spar, holländsk
målare (1639—84), utförde eleganta scener samt
porträtt, gärna i genresituation, med livligt
färgspel; G. Ter Borch var hans mästare.

Netsuke, netzuke [ne’tska], i Japan
brukade ”knappar” i form av miniatyrskulpturer,
fästa vid dräkten (bältet) för bärande av
me-dikamentsdosor (inro), rökutensilier, skrivtyg,
el. dyl., stundom också använda som sigillstampar.
De tillverkas av olika slags hårt material och
prydas av lackering, reliefer m. m. Stor
konstnärlighet har nedlagts på dessa små föremål, som
florerat särsk. på 1600—1800-talen.

Ne’tto, it., ”ren”, hand., efter vederbörligt
avdrag (på vikt, av kostnader m. m.).

Netto kontant, kontant utan kassarabatt.

Nettopremie, se Premie.

Nettopris, en varas pris med avdrag av all
rabatt.

Nettoregisterton, se Tonnage.

Nettoreproduktionstal, se Reproduktionstal.

Nettovikt, en varas vikt med frånräknande av
emballagets vikt.

Nettovinst, ett företags vinst för en viss
tidsperiod, med avdrag för kostnader, umgälder
o. dyl.

Nettu.no [-to’nå], stad i mell. Italien, se
Anzio.

Netzén, Klas Gösta, publicist, politiker (f.
1908 30/i), urspr. cykelreparatör, från 1927
verk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free