Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neurokirurgi - Neurologi - Neurom - Neuron el. nervenhet - Neuropa - Neuropati - Neuropatologi - Neuroptera - Neuropteris - Neuros - Neurotisk - Neurotomi - Neurotrop - Neusatz - Neusiedler See - Neusohl - Neuss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
N eur olo gi—N euss
798
från hjärnhinnorna m. m., vidare
ryggmärgsska-dor, förorsakade av brott på ryggraden och
skador på perifera nerver. Hit höra också vissa
följdtillstånd efter dessa skador, t. ex.
förlam-ningstillstånd efter ryggmärgsskador och den
traumatiska epilepsien. Sakkunnig vård kan i
många av dessa fall vara direkt livsräddande.
Neurologi (av grek. néu’ron, nerv, och lo’g os,
lära), läran om nerver och nervsjukdomar.
Neurom [-å’m] (av grek. neu’ron, nerv), ett
samlingsnamn för godartade svulster, utgående
från nervsystemet, innefattar dels svulster,
härstammande från själva nervvävnaden, det äkta
n. el. ganglieneuromet, dels svulster från
nervsystemets bindvävsstroma, det falska n.
el. neurofibromet. Svulster, utgående från
glian, kallas g 1 i o m. Det äkta n. är sällsynt
och kan bestå såväl av ganglieceller som av
nervtrådar. I senare fallet bruka de benämnas
n e u r i n o m. Det falska n. är eg. ett f i b r o m,
utbrett kring el. i en nerv. Det kan bilda diffusa
förtjockningar kring nervbuntarna i en nervs
förlopp och framträder då som ett konvolut av
slingrade förtjockade strängar (neuroma
racemo-sum), det kan bilda begränsade förtjockningar
på nerver el. uppträda som tusentals över hela
nervsystemet spridda småknutor, multipel
neurofibromatos (Recklinghausens
sjukdom). Är denna neurofibromatos lokaliserad till
huden, benämnes den fibroma molluscum
multi-plex. En stor del av dessa svulster kunna bli
elakartade.
Neuron [-å’n] el. nervenhet, namn på
nerv- el. gangliecellen med de från denna
utgående olika utskotten, se Nervvävnad, sp. 780 ff.
Neuropa [nåirå’pa] (av ty. neu, ny, och
Europa), tyskt nationalsocialistiskt slagord,
gängse under det tyska militärväldet i Europa 1940
—42. Slagordet var avsett att beteckna ”det nya
Europa”, som skulle växa fram under
Tysklands ledning och organiseras på
nationalsocialistisk grund.
Neuropati (av grek, neu’ron, nerv, och
pa’-thos, lidande), nervsjukdom. —
Neuropä-t i s k, nervsjuk.
Neuropatologi, läran om nervsjukdomar.
Neüro’ptera, zool., se Nätvingar.
Néüro’pteris, formsläkte av fossila
ormbunks-liknande växter, vilka, sedan man upptäckt
fröbärande blad, med säkerhet kunna hänföras till
fröormbunkarna. N. är ett av de viktigaste
släktena i karbonsystemets avlagringar.
Neuros [-å’s] (av grek, neu’ron, nerv),
sjukdomstillstånd, bestående av disharmoni i kroppens
nervösa funktioner utan förstöring i anatomisk
mening av nervvävnaderna. Benämningen n. har
på senare år fått en allt vidsträcktare användning.
Ej sällan kallas sjukdomar som neurasteni,
hysteri, olika slag av psykopatier för n. N. är en
psykogen sjukdom, framkallad av själsliga
orsaker, särsk. häftiga och långvariga
sinnesrörelser, inre spänningstillstånd, nöd, förargelse,
grämelse, anspänd kamp för vinnande av livsmål.
N. ger såväl själsliga som kroppsliga symtom. De
förra bestå av ängslan, oro, depression, dålig
sömn, ökad uttröttbarhet (se Neurasteni). De
kroppsliga yppa sig som rubbningar i kroppens
organfunktioner. Hos den överkänslige
neurotikern, som utmärker sig för häftiga, illa
balanserade reaktioner, kunna nervösa impulser
framkalla synnerligen besvärande rubbningar i den
nervösa regleringens av kroppens olika
organfunktioner. Så uppstå på rent nervös bas kräkningar,
förstoppning, diarré etc., hjärtklappning,
astmaan-fall, menstruationsoregelbundenhet o. s. v. Man
uppfattar alltså de nervösa organrubbningar, som
uppträda hos neurotikern, icke som sjukdomar,
lokaliserade till dessa organ el. s. k.
organneuroser, utan som uttryck för en generell
rubbning hos nervsystemet el. människan i dess
helhet. Det är av vikt att särskilja nervösa besvär
från något av kroppens organ från en verklig
sjukdomsprocess i detsamma. Mag.-n. ha sålunda
avslöjat sig som magsår el. magkatarr, tarm-n.
som tarmkatarrer, hjärt-n. som förändringar i
hjärtmuskeln o. s. v. N. är en personlighetens
angelägenhet, där även religiösa, etiska och estetiska
faktorer spela en roll för dess uppkomst och
förlopp. Det är utan vidare klart, att driftlivet skall
ha en särsk. viktig roll för n:s uppkomst och
gestaltning. På gr. därav fordrar förståelsen av
neurotikern en ingående kännedom om hela hans
personlighet. Den psykoanalytiska skolan har
efter sin lärofader Freud betonat de sexuella
faktorerna för n.-bildningen men därvid gjort
sig skyldig till ensidighet och överdrift. A. Ädler
har betonat underlägsenhetskänslornas
neurosbil-dande betydelse med åtföljande försök till
kompensation, särsk. i fråga om organmindrevärde.
K. Horney trycker på de kulturella faktorerna
och anser neurosbildningen vara en följd av
störningar i de mänskliga gemenskapsrelationerna.
Tvångsneuroser äro psykopatiska tillstånd
(se Tvångstankar).
Neurotisk [-rå’-] (av grek, neu’ron, nerv),
som har avseende på, härrör från neuros.
Neurotomi (av grek, neu’ron, nerv, och tomè,
snitt), se Nervkirurgi.
Neurotrop [-äp] (av grek. néu’ron, nerv, och
tropè, vändning), om ett ämne el. en
mikroorganism, som påverkar, upptages i el. angriper
nervvävnad. — Neurotropa gifter, nervgifter.
Neurotropa virus, virus, som särsk.
angripa centrala nervsystemet.
Neusatz [nåi’zats], tyska namnet på Novi
Sad.
Neusiedler See [nåi’zidlar zè’] (ty.), ung. Fertö
T ava, sjö på gränsen mellan Österrike och
Ungern, till största delen inom Österrike; 115
m ö. h., 330—350 km2, 35 km lång, 1—2 m
djup. Under torra perioder kan sjön helt uttorka
(så 1855—68). N. har salt vatten och saknar
naturligt avlopp. Rikt fågelliv.
Neusohl [nåi’zål], tyska namnet på
Banskå-Bystrica.
Neuss [nåis], stad i Rhenlandet, Tyskland,
helt nära Rhen mitt emot Düsseldorf; c:a 65,000
inv. N. uppstod ur ett romarläger, Novaè’sium,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
