Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neuss - Neustadt - Neuston - Neustrelitz - Neustrien - Neutra - Neutra, Richard Joseph - Neutral - Neutralisation - Neutralisera - Neutraliserad stat - Neutraliserat område, neutralzon - Neutralism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
N eustadt—N eutralism
800
och blev stad mot slutet av iioo-talet.
Flygbombningar under 2:a världskriget vållade
åtskilliga skador.
Neustadt [nåP/tat], namn på ett tjugotal
tyska småstäder, bl. a.: i) Neustadt an der
H aar dt i Pfalz, 25 km s. v. om Mannheim;
25,5oo inv. (1948). N. har stor vinhandel och
försöksanstalt för vin- och fruktodling. 2)
Neustadt im Schwarzwald, luftkurort och
vintersportplats i Baden, c:a 830 m ö. h. och
30 km ö. s. ö. om Freiburg; 5,200 inv.
Néüston (av grek. ne’ein, simma),
organismer, som leva i själva ythinnan av vattnet. Dessa
nå ofta en sådan produktionshöj d, att vattenytan
färgas därav.
Neustrelitz [nåijtré’lits], stad i Mecklenburg
i Tyskland, 95 km n. om Berlins centrum; 24,700
inv. (1946). Sedan det gamla residenset i Strelitz
(Altstrelitz) brunnit 1712, grundades N. 1733 och
var till 1933 huvudstad i Mecklenburg-Strelitz.
N. är knutpunkt på järnvägen Berlin—Stralsund
för linjen från Warnemünde.
Néü’strien, se Austrasien.
Neutra [nåi’tra], se Nitra.
Neutra [nåi’tra]( Richard Joseph,
österrikisk-amerikansk arkitekt (f. 1892), en av de
tidigaste förmedlarna av europeisk
1920-talsfunk-tionalism till U.S.A. Elev av O. Wagner och
A. Loos i Wien, samarbetade N. en kortare tid
med E. Mendelsohn i Berlin. 1923 emigrerade
han till U.S.A. och började 1925 egen verksamhet
i Los Angeles. Fram till omkr. 1935 använde
N. i sina verk vanl. smäcker j
ärnskelettkonstruk-tion och betongskivor, medan han senare upptog
den kaliforniska traditionens trästolpkonstruktion
och träpaneler. N :s verk bestå till största delen
av privatbostäder, t. ex. det kända Lovell House
i Los Angeles (1929). Dessutom märkas
affärsbyggnaden Aloe i samma stad,
bostadsanlägg-ningen med skolor och allmänna byggnader i
Channel Heights nära Los Angeles (1943) samt
ett flertal skolor. 1943 blev N. chefsarkitekt för
den statliga byggnadsverksamheten i Puerto Rico.
N. har förf. bl. a. ”Wie baut Amerika” (1927).
Neutral (lat. neuträlis, av ne’uter, ne’utrwm,
ingen, intetdera), som icke håller med någondera
(parten), partilös, opartisk, icke krigförande (se
Neutralitet); likgiltig, ”färglös”.
1) Fys., utan elektrisk laddning.
2) Kem., se Neutralisation.
3) Språkv., av genus neutrum, se Genus.
Neutralisation, kem., försättande av en bas
med en syra el. en syra med bas (resp, basiskt
el. surt reagerande lösning) i sådan mängd, att
blandningen reagerar ”neutralt”, d. v. s. varken
surt el. basiskt. Lakmus ändrar då ej färg, vare
sig blå- el. rödfärgas. — N. består i att syrans
H^-joner och basens OH -joner förena sig med
varandra till vatten. Härvid utvecklas värme,
neutralisationsvärme, som för starka
baser och starka syror i utspädd lösning är lika
med vattnets bildningsvärme ur väte- och
hyd-roxyljoner. N. kan enl. Brönsted uppfattas som
en protolys. . <’
Neutralisera, göra neutral; förtaga verkan av,
uppväga, motväga. — Kem., se Neutralisation.
Neutraliserad stat, folkr., stat, som genom
in-ternationellrättsligt avtal förklarats ständigt
neutral. Wienkongressen tillerkände 1815 Schweiz
ständig neutralitet; under 1800-talet kommo
Belgien och Luxemburg att tillhöra samma kategori.
Emellertid bröt Tyskland 1914 sin garanti av de
två senare staternas neutralitet, varigenom de
de facto upphörde att vara n., vilket bekräftades
i Versaillesfreden 1919, då de utan reservation
upptogos i N. F. Schweiz lyckades däremot
bevara neutraliteten under 1 :a världskriget, och i
freden bekräftades dess ständiga neutralitet. Det
upptogs i N. F. men befriades uttryckligen från
plikten att deltaga i militära sanktioner. Efter
2:a världskriget lyckades Schweiz icke uppnå
motsv. frihet inom FN och har då föredragit
att stanna utanför denna Organisation.
Neutraliserat område, neutral zon, folkr.,
genom internationellt avtal som neutralt
förklarat område, vilket således icke får under
krigstid besättas, blockeras el. eljest begagnas som
krigsskådeplats el. bas för militära operationer,
även om den stat området tillhör befinner sig i
krig. Sådana begränsningar av den territoriella
makthögheten kunna vara totala el. partiella,
allteftersom de omfatta en stats hela område (se
Neutraliserad stat) el. endast en del därav. —
De partiella begränsningarna kunna taga sig form
av neutralisering el.
demilitarise-r i n g. Ett n. är fredat för krigsoperationer,
medan inom ett demilitariserat område militära
anläggningar el. truppförläggningar icke el. blott
i begränsad utsträckning få förekomma. Ett
område kan vara båda delarna. Så är t. ex. fallet
med den s. k. neutrala zonen på ömse sidor om
gränsen mellan Sverige och Norge enl. 1905 års
traktat. Även Ålandsöarna med tillhörande
vattenområde äro enl. 1921 års konvention såväl n.
som demilitariserade; den tidigare traktaten av
1856 avsåg endast det senare. — Enl.
Versailles-traktaten 1919 och Locarnoavtalet 1925 skulle v.
Rhenstranden vara n. och demilitariserad. Genom
ensidigt åtgörande från Tysklands sida bröts
överenskommelsen härom, när tyska trupper 1936
besatte området. Som n. kunna vidare räknas
särsk. vissa farvatten av internationell karaktär.
En mera omfattande reglering skedde genom
Barcelonakonventionen 1921 rörande segelbara
vattenvägar av internationell betydelse. För de
betydelsefullaste kanalerna är genomfartens
frihet garanterad genom särskilda traktater. Så är
t. ex. fallet med Suezkanalen enl. traktat av 1888
och Panamäkanalen enl. traktater av 1901 och
1903; båda dessa vattenvägar äro även n.
Neutrali’sm, en särsk. i Frankrike efter 2:a
världskriget använd beteckning för
opinionsrikt-ningar med tendens att bilda en ”tredje
ståndpunkt” i konflikten mellan ”väst” och ”öst”. En
programmatisk n., som reserverar sig mot el. tar
avstånd från (Nord-) Atlantpakten, förfäktas av
en liten grupp politiker och intellektuella. — N.
användes även mera generellt om håglösa och
defaitistiska stämningar inom breda folklager i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
