Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neutralitet - Neutralitetsvakt - Neutrer - Neutrino - Neutron - Neutrum - Neuwied - Nev. - New - Neva - Nevada, Sierra - Nevada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
N eutralitets vakt—N evada
806
bjudet att inom svenskt område göra iakttagelser
rörande en krigförandes åtgärder i syfte att
lämna underrättelse härom till den andra
krigförande parten.
Om en krigförande åsidosätter det neutrala
territoriets okränkbarhet, innebär det en n e
u-tralitetskränkning. Hindras icke denna
av den neutrala makten med alla tillgängliga
medel, åsidosätter denna sina folkrättsliga plikter
och gör sig skyldig till ett n.-brott. Först sedan
den neutrala staten gjort sitt yttersta och dess
maktmedel ev. förbrukats, kan den anses ha
fullgjort sina n.-förpliktelser. N.-försvar innebär
alltså icke krig i folkrättslig mening. Det kan
därför icke heller anses som en fientlig handling
el. casus belli, att en neutral makt med våld
avvärjer angrepp mot sin n. — Litt.: T. Gihl,
”N.-problem” (1938), ”Folkrätt under krig och n.”
(1941); ö. Undén, ”N. och folkrätt” (1939); H.
G. F. Sundberg, ”Krig och n. enl. svensk
folkrätt” (1943), ”Folkrätt” (2:a uppl. 1950).
Neutralitetsvakt, benämning på den
skydds-tjänst (skydd för allmän mobilisering, konvoj
e-ring, flygspaning m. m.), som förband ur de
olika försvarsgrenarna utföra under förstärkt
försvarsberedskap.
Ne’utrer, d. v. s. partilösa, har man stundom
kallat Franzén, Wallin m. fl. sv. författare
under tiden 1810 ff. Benämningens inexakthet
visades av H. Schück i ”Ur gamla papper”, VI
(1904).
Neutrino, fys., hypotetisk elementarpartikel,
vars existens först postulerats av W. Pauli för
att kunna förklara uppkomsten av ett
experimentellt påvisat, kontinuerligt hastighetsspektrum
för //-strålar från vissa radioaktiva ämnen.
Pauli antog, att varje process, vid vilken en
f-partikel emitteras, beledsagas av utsändandet av
en n., varvid energien och momentet fördelas
mellan //-elektronen och n. Man kunde härav
härleda n:s egenskaper. Den måste vara en lätt,
oladdad partikel med samma spinmoment som
I h
elektronen, d. v. s.––, där h är Plancks
kon-2 2n
stant. N. kan i viss mån sägas intaga en
mellanställning mellan elektronen och fotonen.
Åtskilliga försök att påvisa n. experimentellt ha
gjorts, dock utan att säkra resultat nåtts.
Neutron [-å’n], fys., elektriskt neutral partikel
med ung. samma massa som väteatomkärnan,
protonen. Se vidare Atom, sp. 40, och
Kärnreaktioner.
Ne’utrum, lat., ”intetdera”, se Genus.
Neuwied [nåivi’t], stad i Rhenlandet,
Tyskland vid Rhen; c:a 25,000 inv. Flodhamn.
Staden grundades 1653 av greve F. von
Wied-Neu-wied. I närheten lustslotten Monrepos och
Segen-haus.
Nev., förk. för Nevada.
New [njö], eng., ny(a).
Neva [ry. utt. njeva’], flod i Ryssland, avlopp
för Ladoga, från vars sydligaste del den flyter
i en s. båge till Finska viken (jfr Leningrad).
Längd 74 km; bredd i medeltal 530 m;
flod
område 282,000 km2; avrinning 2,950 m3/sek.
Floden är isbelagd från slutet av nov. till omkr.
20/4. N. är en viktig trafikled, särsk. för
timmerutskeppning, och står genom
Mariakanalsyste-met i förbindelse med Volga.
Nevada [näæa’Öa] (sp., eg. snöfall), Sierra
N., bergskedjor, se Sierra Nevada.
Nevada [nevä’da], förk. Nev., en av de v.
Bergstaterna i Förenta staterna (se karta och bild
19 å pl. vid d. o.), ö. om Sierra Nevada; 286,299
km2; 160,083 æv. (1950), U.S.A:s till
folkmängden minsta stat (110,247 inv. 1940). Berggrunden
utgöres av bergarter från jordens urtid till dess
nutid. Större delen av N. ligger inom Great
Basin. Nära ö. gränsen når Wheeler Peak 3,980
m ö. h. Landet sluttar avsevärt mot s. till
Colorado River ned till 143 m ö. h. V. delen av
N. sträcker sig inom Sierra Nevada och når i
East Peak 4,007 m ö. h. Jordförstöring genom
erosion har drabbat N. mycket svårt (33 °/o av
totalarealen). Klimatet är kontinentalt och torrt.
Winnemucca (1,340 m ö. h.) i Humboldt Rivers
dalgång har under jan. en medeltemp. av —2°2
och under juli 22°2. Större delen har mindre
årlig nederbörd än 250 mm. I Winnemucca
uppgår den till 217 mm. På bergsryggarna
förekommer skog av Pinus- och Juniperus-axter, men
f. ö. utgöres den naturliga vegetationen av
buskstäpp. 1950 utgjordes befolkningen av 149,900
vita och 10,170 icke vita. De största städerna
äro Reno (32,497 inv.) och Las Vegas (24,624).
Huvudstad är Carson City (3,082). För den
högre undervisningen finns ett univ. i Reno (gr.
1886). — 1950 hade N. 3,110 farmer med en
sammanlagd areal av 28,500 km2. Den
konstbe-vattnade arealen utgjorde 2,940 km2, huvudsaki. i
Humboldt-, Carson-, Truckee- och
Walker-da-larna samt längs foten av bergen i v. 40 km s. ö.
om Las Vegas ligger Boulderdammen vid
Colorado River. Vårvete, korn och potatis äro de
viktigaste kulturväxterna. N. har mycket
stora boskapsfarmer. 1951 funnos 34,000 hästar,
580,000 nötkreatur, därav 21,000 mjölkkor, samt
465,000 får och 23,000 svin. — Bergsbruket har
i hög grad bidragit till N :s blomstring, och.
gruvstäder ha uppkommit med en otrolig hastighet
I slutet av 1850-talet upptäcktes guld- och
silver-fyndigheterna i Comstock Lode (se d. o.), 1900 i
Tonopah, 1902 i Goldfield, 1904 i Bullfrog och
1905 i Manhattan. Den viktigaste
mineralproduktionen är koppar, zink, guld, vol fram (i nu nämnd
ordning). Dessutom framställes kvicksilver,
mag-nesit, vanadin, antimon, kobolt och nickel. Utom
kopparraffinaderier märkas järnvägsverkstäder,
slakterier och charkuterier. 1947 funnos i N. 126
industriella anläggningar med 2,064 arb. —
Stats-legislaturen består av en senat med 17 medl. och
ett representanternas hus med 43 medl. Till
unionskongressen sänder N. 2 senatorer och 1
representant.
N. ingick i det område, som Mexico 1848
avträdde till Unionen. Ett av de första nybyggena
anlades av mormoner vid Genoa 1849, men N:s.
egentliga historia börjar först med silverfynden
1859. N. blev 1861 territorium och 1864 stat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
