Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newhaven (England) - New Haven (Connecticut) - Nevinson, Henry Woodd - New Ireland, Nya Irland - Nevis - Nevishög - New Jersey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
New Haven—New Jersey
814
10,000 inv. Daglig ångbåtsförbindelse med
Diep-pe i Frankrike.
New Haven [njö’ héi’van], stad i Connecticut,
U.S.A., vid en vik av Long Island Sound; 163,300
inv. (1950, med förstäder 262,200). N. anlades
1638, har en god hamn och stor industri, särsk.
metallindustri, samt är säte för ett av U.S.A:s
mest berömda univ., Yale University (se d. o.).
Nevinson [ne’vinsn], Henry Woodd,
engelsk författare (1856—1941), var
krigskorrespondent från grekisk-turkiska kriget 1897 t. o. m.
1 :a världskriget. N. avslöjade den portugisiska
slavhandeln i Afrika och genomdrev förbud mot
denna. Han utgav bl. a. självbiografien ”Fire
of life” (1935; ”Åsyna vittne”, 1936).
New Ireland [njö åi’aland], Nya Irland,
ö i Bismarckarkipelagen.
Nevis [n.i’vis], britt, ö. i Västindien bland
Små Antillerna; 129 km2, 11,300 inv. N. är
vulkanisk; når 1,096 m ö. h. Produktion av
socker, bomull och kokosnötter. Huvudstad:
Charlestown. N. började 1628 koloniseras av
engelsmännen.
Nevishög, sn i Malmöhus län, Bara hd, på
Lundaslätten, s. om Lund; 12,»0 km2, 1,353 inv.
(1953). 1,045 har åker; skog saknas. I S t a
f-fanstorp (924 inv. 1951; delvis inom
Bråg-arps sn) finnes råsockerbruk, tillh. Sv.
socker-fabriks-ab. Kyrkan har medeltida ursprung
(långhus från omkr. 1200). Ingår i Brågarps
och N:s pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.
Tillhör storkommunen Staffanstorp.
New Jersey [njö d$ä’zi], förk. N. J., en av de
Mellanatlantiska staterna i Förenta staterna (se
karta vid d. o.), mellan Hudson River och
Atlanten i ö. och Delaware River och Delaware
Bay i v.; 20,295 km2, 4,835,329 inv. (1950). N.
s. ö. om linjen Rariton Bay—Trenton hör till
Atlantiska kustslätten, som högst når 75 m ö. h.
Kusten är mycket låg, och lagunerna begränsas
utåt av långa sandrevlar. Jordarterna äro sand
och leror, som delvis äro märgelrika. Delaware
Bay och nedre loppet av Delaware River kantas
av marina terrasser. N. v. om kustslätten
vidtar Piedmontplatån, vars berggrund delvis
utgöres av triaslager. Här förekomma också i
s. v.—n. ö. riktning gående diabasryggar, som
vid Hudson River benämnas Palissaderna
(Palisa-des). Längst i n. v. ligger N. inom
Appalacher-nas bergskedjor. N. har kustklimat. Medeltemp.
är i badorten Atlantic City för jan. i°o och för
juli 22°8. Den årliga nederbörden växlar mellan
1,000 och 1,225 mm. Atlantic City får 1,039 mm.
I s. ö. utgjordes den naturliga vegetationen av
ek och tall samt i n. v. av ek, tulpanträd m. fl.
Endast smärre områden äro nu skogklädda. —
1940 utgjordes befolkningen av 3,931,087 vita,
226,973 (53 °/o) negrer etc. Av den utlandsfödda
vita befolkningen voro 1950 8,383 svenskar;
14,930 inv. hade svenskfödd far el. mor. Av
statens hela befolkning hör mer än % till
Metropolitan District of New York. De största
städerna voro 1950 Newark (438,776 inv.), Jersey
City (229,017), Paterson (139,336), huvudstaden
Palissaderna i New Jersey. Se även bild 3 å pl. vid
Förenta staterna.
Trenton (128,009), Camden (124,555) och
Elizabeth (112,817). 1936 voro 1,390,966 romerska
katoliker, 257,761 mosaiska trosbekännare, 128,233
metodister och 128,020 presbyterianer. För den
högre undervisningen sörja bl. a. Princeton Univ.
(gr. 1746), New Jersey State Univ. i New
Brunswick, som omfattar Rutgers Univ. (1766), State
Agricultural College, N. J. College for Women
och N. J. College of Pharmacy samt Stevens
Institute of Technology i Hoboken (1870). —
N:s jordbruk är utformat med hänsyn till
statens läge inom storstadsområdet New
York-Philadelphia, varför handelsträdgårdar
förekomma i stor utsträckning. De viktigaste
produkterna äro äpplen, persikor, tomater, sparris,
potatis, majs och hö. Skörden av tranbär och
jordgubbar är betydande. Bland bergsbrukets produkter
märkas zink, järnmalm, sand, bl. a. till glastillv.,
och leror. I fråga om industriproduktionens värde
intar N. en av de främsta platserna bland U.S.A:s
stater. Bland anläggningarna märkas smältverk
och raffinaderier för koppar, guld och silver,
petroleumraffinaderier, fabriker för tillverkning
av kemiska produkter och lervaror, mekaniska
verkstäder, charkuterier, textilfabriker och
skeppsvarv. Den viktigaste industristaden är
Newark. Staten har ett flertal stora badorter, ss.
Atlantic City, Asbury Park och Ocean Grove. —
Statslegislaturen består av en senat med 21 medl.
och ett representanternas hus med 60 medl. Till
unionskongressen sänder N. 2 senatorer och 14
representanter. — De första handelsposterna inom
nuv. N. upprättades av holländarna, som 1623 gr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
