- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
815-816

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Jersey - New London - New look, The - Newman, Ernest - Newman, Ernst - Newman, John - Newmarket - New Mexico

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

815

New London—New Mexico

816

Fort Nassau nära Gloucester City och senare
Paulus Hook (Jersey City) och Hobocanhackingh
(Hoboken). 1638 började svenskarna sin
kolonisering kring Delaware Rivers nedre lopp. Inom
nuv. N. anlades Fort Elfsborg. Nya Sverige
erövrades emellertid 1655 av holländarna. Då
engelsmännen 1664 besatte Nya Nederländerna, gavs
området åt George Carteret och John Berkeley.
Sedan holländarna 1673—74 åter besatt landet,
förvärvade kväkarna Berkeleys andel, området v.
om linjen Little Egg Harbor—Delaware Water
Gap. ö. och v. N. förenades 1702 och utgjorde
en engelsk koloni till 1776. N. är en av de
ursprungliga 13 staterna i U.S.A.

New London [njö la’ndan], stad i s. ö.
Connecticut, U.S.A., nära Thames Rivers mynning i
Long Island Sound; 31,000 inv. N. har stora
skeppsvarv och är en av U.S.A :s flottbaser. Vid
N. äga i juni varje år roddtävlingar rum mellan
Harvard- och Yaleuniv.

New look, The [Öa njö’ lo’k], se Dräkt,
sp. 56.

Newman [njö’man], E r n e s t, engelsk
musikforskare och -skriftställare (f. 1868). N. har
blivit känd genom ett omfattande musikhistoriskt
förf.-skap, med bl. a. böcker om Gluck, Beethoven,
Wagner, Liszt, H. Wolf och Elgar. Särskilt
anseende har han vunnit för sina böcker om
Wagner, bl. a. ”Life of Richard Wagner” (4 bd,
1933—46). N. har även utg. Berlioz’ memoarer.

Newman [njö’man], Ernst Conrad, teolog
(1889—1949), doc. i kyrkohistoria vid Lunds univ.
1925, teol. dr 1926, prof, i kyrkohistoria vid Åbo
akad. 1930, domprost i Lund 1941. N., som särsk.
ägnade sig åt utforskandet av de religiösa
väckelserna i Sverige, utgav bl. a. ”Nordskånska
väckelserörelser under 1800-talet”, 1 (akad, avh.,
1925), ”Den waldenströmska försoningsläran i
historisk belysning” (1932), ”Evangeliska
alliansen” (1937), ”Gemenskaps- och frihetssträvanden
i svenskt fromhetsliv 1809—1855” (1939). Han
var red. för och medarbetare i ”Lunds
domkyrkas historia 1145—1945” (2 bd, 1946).

Newman [njö’man], John Henry, engelsk
teolog (1801—90). Under inflytande av calvinsk
lågkyrklighet upplevde N. 1816 en
ungdomsväc-kelse. Han blev 1822 ”fellow” i Oriel College i
Oxford och prästvigdes. Genom N:s vänskap med
J. Keble och J. A. Froude kom den romantiskt
färgade högkyrkligheten att ge honom en ny
syn på kyrkan och
prägla hans teologiska
uppfattning. 1833—

41 utgav han serien
”Tracts for the times”,
som jämte N:s
predikningar i univ.-kyrkan
Saint Mary the
Virgin gav impulsen till
den s. k.
oxfordrörel-sen (se d. o.). Under
det att den för andra
främst innebar en
återgång till den äldre
hög-kyrklighetens ideal,
be

tydde den för N. snarast en religiös fördjupning,
varvid den från evangelikalismen övertagna
helgelseivern förenades med asketisk och sakramental
fromhet av katolskt ursprung. Då den anglikanska
kyrkans biskopar togo avstånd från
oxfordrörel-sen, drevs N. allt längre i riktning mot den
romersk-katolska kyrkan, till vilken han slutl.
övergick 1845. Prästvigd i Rom, upprättade han ett
oratorium av Filippo Neris kongregation i
Edgba-ston vid Birmingham. Hans försök att utbilda en
i viss mån nationell katolicism motarbetades av
den strängt ultramontane H. E. Manning; hans
självständiga religionsfilosofiska tänkande
(utvecklat i ”An essay on the development of
Christian doctrine”, 1845, och ”An essay in aid of a
grammar of assent”, 1870), varigenom han
framstår som sin tids främste katolske apologet,
gjorde honom misstänkt för liberalism under Pius
IX :s påvetid, men Leo XIII förlänade honom
1879 kardinalvärdigheten. Genom sina
predikningar och sitt mångskiftande förf.-skap i övrigt
(främst självbiogr. ”Apologia pro vita sua”,
1864) har N. vunnit en plats bland Englands
främsta stilister under 1800-talet. Trots
djupgående olikhet i åskådning har han betraktats
som en av förelöparna till den senare katolska
modernismen. — Litt.: W. Ward, ”The life of
J. H. N.” (2 bd, 1912); F. L. Cross, ”J. H N.”
(i933); J- M. Flood, ”Cardinal N. and Oxford”
(s. å.); J. Moody, ”J. H. N.” (1946); R. D.
Middleton, ”N. at Oxford” (1950).

Newmarket [njö’mäkit], stad i s. ö.
England, 20 km ö. om Cambridge; c:a 10,000 inv. På
grund av terrängens utmärkta beskaffenhet i
omgivningarna för träning av kapplöpningshästar är
N. sedan 1600-talet el. möjl. tidigare centrum
för Englands hästsport.

New Mexico [njö me’ksikåu], förk. N. M.,
den sydöstligaste av Bergstaterna i Förenta
staterna (se karta vid d. o.); 315,115 km2, 681,187
inv. (1950). ö. delen hör till Great Plains. V.
härom vidtager längst i n. Rocky Mountains, som
i North Truchas Peak når 4,058 m ö. h. N. v.
delen hör till Coloradoplatån, över vilken
slocknade vulkaner och kupper (buttes) höja sig. 42
km s. v. om den lilla staden Carlsbad vid Pecos
River ligga Carlsbadgrottorna, som sedan 1923
äro en berömd nationalpark. Grottornas
dimensioner överstiga Mammutgrottornas i Kentucky.
Så är t. ex. Big Room 1,200 m långt, 190 m brett
och bitvis 90 m högt. Otaliga väldiga
droppstens-formationer ge grottorna en magnifik
utsmyckning. Klimatet utmärkes av stor daglig variation
i temp. Medeltemp. är i Santa Fé (2,150 m ö. h.)
för jan. —i°e och för juli 20°s och i Albuquerque
(1,504 m) resp, och 24^8. Endast de högsta
bergen ha över 500 mm nederbörd. I Santa Fé
är den 360 och i Albuquerque 205 mm. Den
naturliga vegetationen utgöres på bergen av
douglas-gran och gran, därunder av gultall samt ännu
lägre av gles skog av Juniperos-, Pinus- och
Qw^rcw-arter. I ö. delen av staten utbreda sig
vida grässlätter, som längst i ö. inom smärre
sandiga områden äro beväxta med högre bunch
grass och lågväxt ek men som huvudsaki. bestå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free