Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Orleans - Newport (England) - Newport (Isle of Wight) - Newport (Rhode Island) - Newport News - New Providence - New red sandstone - Nevrell, Bernt - New Republic - New Rochelle - News Chronicle - Nevskij - Nevskij prospekt - New South Wales - New Statesman and Nation, The - Newstead Abbey - New Sweden, Nya Sverige - Newton (enhet) - Newton (Massachusetts) - Newton, Sir Isaac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ewport—N ewton
819
viktigaste. Bland nyare fabriksanläggningar i N.
märkes Henry J. Kaisers (för en kostnad av 150
mill. $.). N. har en utmärkt hamn, som länge
kom närmast efter New Yorks och fortfarande
är en av U.S.A :s förnämsta med mycket stor
import av bl. a. råsocker, kaffe, bananer och ris
samt export av bomull, vete, trävaror m. m. — N.
anlades av fransmannen Jean Baptiste le Moyne
de Bienville 1718 och fick sitt namn efter
regen-ten hertig Filip av Orléans. Staden hörde 1718
•—62 till Frankrike, 1762—1800 till Spanien, kom
1800 åter till Frankrike, som emellertid redan
1803 sålde v. Louisiana och därmed N. till U.S.A.
N. hade då c:a 10,000 inv.
Newport [njö’påt], stad (county borough) i
Monmouthshire i s. v. England, 15 km n. ö. om
Cardiff; c:a 110,000 inv. Staden växte upp kring
ett fäste från början av 1100-talet. Hamnen har
över 9 km kajer och omfattande utskeppning av
järn och kol. N. har stora järnverk, skeppsvarv
och gummi fabriker.
Newport [njö’påt], huvudstad på Isle of
Wight i Engelska kanalen, vid den segelbara
Medina River nästan mitt på ön; c:a 20,000 inv.
S. v. därom ligger slottet Carisbrooke Castle
från 1200-talet.
Newport [njö’påt], stad i Rhode Island,
U.S.A., på sydspetsen av ön Rhode Island i
Narragansett Bay; 38,000 inv. N. är en mondän
badort. Flottstation.
Newport News [njö’påt njö’z], stad i
Virginia, U.S.A., vid James Rivers mynningsvik; 42,000
inv. N. har mycket stora skeppsvarv och en stor
flygskola.
New Providence [njö prå’vidans], en av
Ba-hamaöarna.
New red sandstone [njö’ re’d sä’nståun],
eng., till perm och trias hörande röda sandstenar
i England.
Nevre’ll, Bernt Adolf, ämbetsman (f. 1904
W7), jur. kand. 1928. N. blev amanuens i
Finans-dep. 1933, sekr. i Allmänna civilförvaltningens
lönenämnd 1936, byrådir. i Allmänna
lönenämn-den 1939, t. f. kansliråd i Finansdep. 1942,
kansliråd 1946 och chef för löne- och pensionsavd.
s. å. Sedan 1948 är han generaldir. och chef för
Riksräkenskapsverket. N. är en av
statsförvaltningens främsta experter i löne- och
pensionsfrågor.
New Republic, The [Öa njö’ ripa’blik],
radikal amerikansk veckotidskrift, utg. i New York,
gr. 1914.
New Rochelle [njö råfä’1], förstad till New
York, i staten New York, U.S.A., vid Long
Island Sound; 60,000 inv.
News Chronicle [njö’z krå’nikl], engelsk
mor-gontidn, utg. i London och Manchester,
grundad 1846 under namnet Daily News med Dickens
som förste red. Daily News sammanslogs 1928
med Westminster Gazette, grundad 1893, och
1930 med Daily Chronicle, varvid N. fick sitt
nuv. namn. N. hör till de stora engelska tidn.
med en millionuppl.; sedan 1909 utger den
kvälls-tidn. The Star (grundad 1888). N. är en av de
ledande liberala tidn. i Storbritannien.
820
Nevskij [njä’fskaj], se Alexander Nevskij.
Nevskij prospekt [njä’fskaj prasjpjä’kt],
förr namn på Prospekt 25. Oktiabrja,
huvudgatan i Leningrad.
New South Wales [njö’ saub coei’lz], se
Nya Syd-Wales.
New Statesman and Nation, The [Öa njö’
stéi’tsman an nei’Jan], engelsk veckotidskrift,
grundad 1913 under namnet The New Statesman
av S. Webb som organ för Fabian Society, i
febr. 1931 sammanslagen med The Nation and
Athenaeum till N. 1934 uppgick i tidskr. även
Week-end Review. N. intager en strängt
socialistisk ståndpunkt som företrädare för det
engelska arbetarpartiets v. flygel, kritiskt inställd
mot U.S.A.
Newstead Abbey [njö’stid ä’bi], slott i eng.
grevsk. Nottingham, 9 km s. om Mansfield.
Ärvdes 1798 av lord Byron, som 1818 sålde det.
Innehåller minnen av Lord Byron.
New Sweden [njö sæfdn], Nya Sverige,
svenskbygd i n. ö. Maine, U.S.A., n. v. om
Cari-bou; anlagd 1870 på staten Maines initiativ. —
Litt.: H. Nelson, "Nordamerika”, 2 (1935).
Newton [njötn], förk. n, enhet för kraft i
MKS-systemet.
Newton [njötn], villaförstad 10 km v. om
Boston, Massachusetts, U.S.A.; 82,000 inv.
Newton [njötn], Sir I s a a c, engelsk
astronom, fysiker och matematiker (1642 25/i2—1727
20/3). Blev Bachelor of Arts i Cambridge
(Tri-nity College) 1665 och prof, där 1669. N.
utnämndes 1699 till myntmästare och adlades 1705. —
N. är en av alla tiders största banbrytare och
upptäckare såväl inom matematiken och fysiken
som astronomien. Hans namn är särskilt knutet
vid tre upptäckter av fundamental betydelse, näml,
spektralanalysen, infinitesimalkalkylen och den
allmänna gravitationen. Det är karakteristiskt för
arten av N:s tidigt utvecklade geni, att han
åtminstone i grunddragen hade nått fram till dessa
upptäckter redan före sitt 25 :e levnadsår. — N.
visade medelst experiment, att det vita ljuset var
sammansatt av färgade strålar, vilka ägde olika
grad av brytbarhet. Utgående från att vitt ljus
således kan uppdelas i ett spektrum,
utarbetade N. en teori för de optiska fenomenen, vilken
bl. a. möjliggjorde förklaringen av företeelser
som ljusets diffraktion, dess dubbelbrytning i
isländsk kalkspat, uppkomsten av färgringar i tunna
vätskeskikt, regnbågens uppkomst m. m. För att
förklara ljusets natur uppställde N. e m i s s
i-onsteorien, enl. vilken ljuset består av små
partiklar, som utslungas från ljuskällan. — Av
N:s många andra insatser inom optiken bör
särskilt nämnas hans uppfinning av
spegelteleskopet, offentliggjord 1672.
N:s upptäckt av infinitesimalkalkylen, i hans
terminologi fluxionskalkylen, daterar sig
från 1669. Denna nya metod använde N.
framgångsrikt för att lösa ett antal fundamentala
geometriska problem, ss. kvadratur och
rektifi-kation och frågor angående maxima och minima.
Då N:s fluxioner och fluenter snart utträngdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
