Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York State - New York, New York City - Läge, omfattning och folkmängd - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
New York
824
York (se d. o.), Buffalo, Rochester, Syracuse,
Yonkers, huvudstaden Albany och Utica. 1936
voro 3,075,428 romerska katoliker, 2,197,418
mosaiska trosbekännare, och 349,528 tillhörde den
protestantiska episkopalkyrkan. Bland högre
undervisningsanstalter utanför staden New York
märkas Cornell Univ. i Ithaca (gr. 1865),
Syracuse Univ. (1849), Univ. of Buffalo (1846), Univ.
of Rochester (1848) och Colgate Univ. i
Hamilton (1846).
N. har ett betydande jordbruk. Stora delar av
Appalachiska platån, Mohawkdalen och mellersta
Hudsondalen äro uppodlade till mer än halva
landytan. Jordbrukets och boskapsskötselns
produktion präglas av den efterfrågan, som råder
från den stora stadsbygdens befolkning.
Odlingen av köksväxter, frukt och foderväxter är
betydande, och framställningen av mejeriprodukter,
särsk. ost, är stor. Utom hö och korn skördas
majs, vete, havre och potatis. Av köksväxter ha
kål, rödlök, bönor, bovete och tomater största
betydelsen. N. kommer närmast efter Kalifornien
i fråga om produktionen av vindruvor och
närmast efter Washington betr, äppleskörden. Bland
andra frukter märkas päron, persikor och
körsbär. Lönnsocker och lönnsirap produceras.
Bergsbruket är relativt obetydligt. Bland produkterna
märkas gips, talk, leror, salt, byggnadssten,
cement, aluminium, järn- och zinkmalm, naturgas
och petroleum. Sedan 1825 har N. varit den
ledande industristaten i U.S.A. 1947 funnos 47,819
industriella anläggningar med sammanlagt 1,4
mill. arb. Viktigaste industrigrenar äro
konfektions-, grafiska och bageriindustrierna. Andra
viktiga branscher äro slakteri- och charkuteri-,
kvarn-, järn- och stål-, tobaks-, trävaru- och
maskinindustrierna. — Statslegislaturen består av
en senat med 56 medl. och ett representanternas
hus med 150 medl. Till unionskongressen sänder
N. 2 senatorer och 45 representanter.
New York [njö’ jå’k], New York City,
stad i staten New York, U.S.A., världens största
stad.
Läge, omfattning och folkmängd. N. är
beläget vid Hudson Rivers (vid N. även kallad North
River) mynning i Atlanten på c:a 410 n. br.,
d. v. s. på samma breddgrad som Neapel; 813,27
km2; 7,891,957 inv. (1950). N. består av 5 stora
stadsdelar (boroughs), näml. Manhattan, Bronx,
Queens, Brooklyn och Richmond, vilkas
folkmängd framgår av tab.
New Yorks folkmängd 1790—1950.
Manhattan Bronx Brooklyn Queens Richmond New York
1790 33>i3i 1,781 4,495 6,159 3,835 49,40i
1800 60,515 1.755 2,782 5,740 6,642 4,564 79,216
1820 123,706 11,187 8,246 6,135 152,056
1850 515.547 8,032 138,882 i8,593 15,061 696,115
1880 1,164,673 51,980 599,495 56.559 38,991 1,911,698
1900 1,850,093 200,507 1,166,582 i52,999 67,021 3,437,202 4,766,883
1910 2,331.542 2,284,103 1,867,312 430,980 1,634,351 284,041 85,969
1920 732,016 2,018,356 469,042 116,531 5,620,048
1930 1,265,258 2,560,401 1,079,129 158,346 6,930,446
1940 1,889,924 1,394,711 2,698,285 1,297.634 174,441 7,434,995
1950 1,960,101 1,451,277 2,738.175 1,550.849 I9I.555 7,891,957
Metropolitan District of N. (N,
med förstäder, Stor-N.) avgränsas mycket olika.
Enl. U.S. Census Bureau uppgår Standard
Metropolitan Districts landareal till 10,202,07 km2 med
12,831,914 inv. (1950) och omfattar v. hälften
av Long Island, s. v. hörnet av Connecticut,
sydligaste delen av staten New York, och hela n. ö.
New Jersey. N :s förstadsområde omfattar 5,737
km2 med c:a 4,259,000 inv. (1950; 3,970,978
1930); därav komma c:a V4 på New Jersey-delen,
där särsk. tre förstadsgrupper framträda, näml,
en bestående av Jersey City, Bayonne, Hoboken,
Union City, West New York m. fl., en annan
omfattande Elizabeth, Irvington, East Orange,
Orange, Bloomfield, Montclair m. fl. med
New-ark, N:s största förstad, som centrum samt en
tredje, som bildas av Paterson, Clifton, Passaic
m. fl. I n. äro Yonkers, Mount Vernon och
New Rochelle, alla belägna omedelbart utanför
N:s stadsgräns, samt Stamford och Norwalk i
Connecticut de största.
Historia. 1609 upptäckte Henry Hudson (i
holländsk tjänst) Hudson River, och två år senare
började holländare driva pälshandel med
indianerna. 1615 uppfördes på Manhattans sydspets ett
handelsfaktori. 1623 bildades kolonien Nieuw
Nederland (Nya Nederländerna), och året
därefter anlände till kolonien 30 protestantiska
vallonf amil jer, av vilka 8 stannade på
Manhattan, medan de övriga fortsatte till Fort Orange
(nuv. Albany). Nya kolonister anlände, och
kolonien fick en guvernör i spetsen för ett råd.
Den förste guvernören var Peter Minuit, som
anlände till Nieuw Nederland 1626 med en del
kolonister, köpte Manhattan av indianerna för
några tygstycken, glaspärlor, en flaska brännvin
m. m. till ett värde av 24 $, byggde ett fort på
Manhattans sydspets och gjorde Nieuw
Amsterdam (New Amsterdam) till säte för
kolonistyrelsen. 1632 måste Minuit avgå. Sedan han
förgäves försökt återfå sin ställning, gick han i
svensk tjänst och grundade 1638 Nya Sverige.
Under Peter Stuyvesants guvernörstid (1646—
64) fick Nieuw Amsterdam stadsrättigheter
(1653) och befästes med bl. a. en vall i nuv.
Wall Streets sträckning samt erövrades Nya
Sverige 1655. Nio år därefter el. 1664 erövrades
emellertid Nieuw Amsterdam av England, och
både kolonien och staden fingo namnet New
York (efter hertigen av York, senare Jakob II).
Under befrielsekriget led N. mycket, då det
under 7 år (1776—83) hölls
besatt av engelsmännen;
folkmängden sjönk från c:a
20,000 till 10,000. Efter
kriget var N. 1785—90 den nya
unionens huvudstad, repade
sig hastigt och blev redan
efter några år U.S.A :s
största stad. N. var redan 1800
U.S.A :s största hamnstad
men ännu något mindre än
det dåtida Stockholm. N. har
en ypperlig hamn och bättre
kommunikationsleder till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
