Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York City - Befolkningsförhållanden - Industri m. m. - Kommunikationer - Hamnen - Högre undervisningsanstalter, museer m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
New York
832
Svenska sjömanshotellet.
eningsorgan två svenskspråkiga veckotidn.,
Nord-stjernan, grundad 1872, och Norden,
finlandssvenskarnas i Amerika språkrör. — Svenskar
ha spelat en betydelsefull roll på skilda områden
av stadens liv och även nått mycket ansvarsfulla
poster, t. ex. inom polisväsendet. Åtskilliga större
svenska firmor ha kontor i N. Som ingenjörer
och konstnärer ha svenskarna gjort stora insatser
alltifrån John Ericsson och Jenny Lind.
Industri m. m. N. är U.S.A:s och jämte
London världens största industristad. 1952
funnos i N. c:a 42,250 industriföretag med en
årl. produktionsvolym av tills, över 15,500 mill. $.
Antalet industriarbetare inom Stor-N. torde uppgå
till 1,3—1,4 mill. Ung. 2/3 av industrierna i N. äro
förlagda till Manhattan. Det är särsk.
textil-och beklädnadsindustrien (dock ej
sidenfabrikerna, av vilka de flesta ligga i Paterson i New
Jersey), möbelfabrikerna, tryckerierna samt
lättare livsmedels- och kemisk industri, som äro
förlagda dit, medan de tunga industrierna, ss.
metallindustrien, övervägande äro lokaliserade till
Brooklyn och Queens, strax innanför East River,
samt till förstäderna i New Jersey, Jersey City,
Bayonne (stora oljeraffinaderier), Newark,
Elisabeth m. fl. De största industrierna äro (i nämnd
ordning) inom N. beklädnads-, tryckeri- och
grafisk, järn- och stål- samt textilindustrierna.
Emellertid sysselsätter byggnadsindustrien, som
ej är inberäknad i ovanst. siffror, flera människor
än någon annan industrigren. N. är jämte London
världens största handelsstad. Med avseende
på värdet går ung. hälften av U.S.A :s hela
import och Vs av exporten över N :s hamn. N. har
större sjöfart än någon annan stad. 1939
anlände 6,511 fartyg i utrikesfart med ett
sammanlagt nettotonnage av 26,8 mill.
Kommunikationer. N. är utgångs- el. ändstation
för alla de stora järnvägssystemen (New York
Central-, Pennsylvania-, Erie-, Delaware,
Lacka-wanna & Western-, Lehigh Valley-, Baltimore &
Ohio-järnvägarna m. fl.) i n. ö. U.S.A. På
Manhattan finnas två stora ändstationer för
persontrafiken, Grand Central (Terminal) och
Pennsylvania Station. De största godsstationerna ligga
på Hudson Rivers v. strand, i Jersey City och
Hoboken. För den enorma trafiken inom N. ha
gatorna för länge sedan visat sig otillräckliga.
1870 blev den första högbanan (Elevated el. ”L”)
i N. färdig, 1904 den första underjordiska
järnvägen (subway). Högbanorna och de
underjordiska järnvägarna, som tillsammans bilda New
York City Rapid Transit System, hade 1950 en
sammanlagd längd av 890 km och ombesörjde
ung. 3/s av trafiken. Allteftersom subway-nätet
utbyggts, ha högbanorna raserats; av dessa
återstår nu endast en, Third Avenue ”L”. Om
broarna över och tunnlarna under East och Hudson
River, se ovan. Flygtrafiken betjänas bl. a. av
de stora flygfälten La Guardia Field i Queens
och Idlewild Airport i s. ö. Brooklyn.
Hamnen. N. har en ypperlig hamn, världens
största, bestående av nedersta delen av Hudson
River, dess mynningsvik New York Bay, samt
deras förgreningar. Hudson River har vid N.
nästan överallt ett djup av minst 30—40 fot.
Skillnaden mellan ebb och flod uppgår till 1,34
—1,37 m. N:s goda naturhamn är intensivt
utnyttjad. Den i och för sig långa strandlinjen
har mångdubblats, därigenom att man
(huvudsaki. kring Upper Bay samt på båda sidorna av
Hudson och East River) vinkelrätt mot stranden
utbyggt hundratals hamnpirer. N:s hamn
omfattar alla kaj anläggningar inom Metropolitan
Dis-trict of N. och förvaltas av The Port of New
York Authority. Den totala längden av
strandlinjen inom N:s hamn längs de ännu ej
utbyggda stränderna samt runt pirerna uppgår till c:a
1,600 km (= Sveriges hela längd), varav 558
km (ung. sträckan Malmö—Södertälje) komma
på pirerna och alltså äro kaj längden. Därvid är
att märka, att en mycket stor del av pirerna el.
kaj längden utnyttjas för trafiken inom N. av
de otaliga färjorna och de järnvägar, som ha sina
ändstationer på New Jersey-sidan och alltså måste
medelst färjor överföra passagerare och gods till
Manhattan el. andra stadsdelar.
Högre undervisningsanstalter, museer m. m. N :s
äldsta och ett av U.S.A :s förnämsta univ. är
Columbia University (grundat 1754, 21,202
studenter 1950). Störst är New York University
(1831, 60,709). Bland övriga högre
undervisningsanstalter märkas College of the City of New
York (City College; 1847, 48,149), det katolska
Fordham University i Bronx (1841, 9,846),
Hun-ter College (1870, 9,375) och Cornell University
Medical College, som är förenat med ett av N:s
modernaste och största sjukhus. Till Rockefeller
Institute for Medical Research äro knutna bl. a.
biologiska, kemiska och fysiologiska laboratorier
samt ett sjukhus. Ett ay de största sjukhusen
i världen är Columbia-Presbyterian Medical
Center, som är anknutet till bl. a. Columbia
University. — N:s största bibi, är New York Public
Library vid Fifth Avenue och 42nd Street. I
J. Pierpont Morgan Library, vid Madison Avenue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
