Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicolson, 2. Harold - Nicols prisma - Nicosia (Nikosia) - Nicotiana - Nidarholm - Nidaros - Nidaros bispedömme - Nidelv - Nidhögg - Nidingen - Nidingsverk - Nidskrift, paskill - Nidstång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Nicols prisma—Nidstång
854
Nicotiana affinis, blomstertobak.
Versailles 1919. Efter att från 1929 ha verkat
som skriftställare engagerade sig N. på 1930-talet
som politiker och var 1935—45 medl. av
underhuset som representant för nationella
arbetarpartiet; sedan 1947 tillhör N. Labour Party.
Under 2:a världskriget var N. parlamentssekr. i
informationsdep. 1940—41 och tillhörde styrelsen
för engelska radion 1941—46. Som förf, har N.
verkat på skilda
områden. Han gjorde sig
först känd genom
intelligenta och
välskrivna litteraturhistoriska
biogr. Sin förnämsta
insats har N. gjort som
samtidshistoriker med
verken ”Sir Arthur
Nicolson, Bart., first
Lord Carnock” (1930),
en studie i
traditionell diplomati,
”Pea-cemaking 1919”
(1933; sv. övers.
”Anno 1919. Hur
freden gjordes”, s. å.), där han gav initierade
skildringar från fredsförhandlingarna efter 1 :a
världskriget, och ”Curzon: the last phase 1919
—25” (1934; sv. övers. ”Efter Versaillesfreden”,
1935); till samma ämnesområde höra ”Diplomacy”
(1939; sv. övers. 1940) och ”The congress of
Vienna” (1946). Under 2:a världskriget skrev N.
bl. a. ”Why Britain is at war” (1939) och ”Tal
till Sverige. Englands krigsmål” (1941). En
släktkrönika bildar ”In search of the past” (’T.
He-Ien’s tower”, 1937, sv. övers. 1939; ”2. The
de-sire to please”, 1943; sv. övers. 1944)- Av N:s
senare arbeten märkas ”The English sense of
humour” (1946) och ”Benjamin Constant” (1949).
Nicols prisma [ni’kals], se Nikol.
Nicosia [nikå’sia] (Ni ko si a), grek.
Lev-kosia, Cyperns huvudstad, belägen mitt på ön;
38,700 inv. N. omges av en mur, byggd 1567 till
skydd mot turkarna; säte för grekisk-ortodox
ärkebiskop. Viktig flygstation.
Nicotiäna,
främst i
Amerika
(Mexico, Chile m.
m.)
hemmahörande växtsläkte av fam.
So-lanaceae. Har
trattlika el.
rör-formiga blommor med 5
ståndare, av
vilka en är
kortare än de
övriga. Frukten
utgöres av en
vanl. tvårummig
kapsel med
talrika frön. Flera
ettåriga arter
odlas som prydnadsväxter, t. ex. N. affinis och N.
longiflora, båda med vita, välluktande blommor.
Av många, bl. a. N. tabacum, beredes tobak (se
d. o.). Sitt namn har N. fått efter franske
diplomaten Jean Nicot (1530—1600), som 1560
införde tobaksplantan från Portugal till Frankrike.
Nidarholm, ö i Norge, se Munkholm.
Nidaros (av Nidar, gen. av Nid, Nidelven, och
os, älvmynning), medeltida och Vi 1930—6/s 1931
officiella namnet på Trondheim. — Litt.: D. A.
Seip, ”Trondhjems bynavn” (1930).
Nidaros bispedömme omfattar Nord- och
Sör-Tröndelag fylken samt Romsdal och
Nord-möre av Möre og Romsdal fylke, Norge.
Nidelv. 1) N. i Sör-Tröndelag fylke, Norge,
ovan Selbusjön kallad N e a (i Sverige Nean),
kommer med en källarm från Essandsjön n. v.
om Sylarna och med en från Helags- och
Skarsfjällen i Härjedalen, genomflyter Nedalen,
Tydalen, Selbusjön och bildar i nedre loppet till
Trondheim och Trondheimsfjorden 3 betydande
fall, de utbyggda övre och Nedre Leirfossene
samt Hyttefossen (tvåkraftverk). Flottled.
Flodområde 3,178 km2. — 2) N. i Aust-Agder och
Telemark fylken i s. Norge. N. bildas av N e a
el. N i s s e r e 1 v, som kommer från sjön
N i s s e r (80,1 km2; 246 m ö. h.), och F
y-r e s e 1 v, som kommer från Fyresvatn (57
km2; 279 m ö. h.). N. är 181 km lång från
källorna i Setesdalnsfjällen, mottager från v.
bifloden Gjöv från Gjövdal och utmynnar i Skagerak
vid Arendal; nederbördsområde 3,908 km2.
Ovanför Nisser och förenad med denna genom två
slussar ligger Vråvatn (248 m ö. h.). N. har
en rad större och mindre vattenfall; utbyggda
äro nedifrån räknat: Rygenefoss (fallhöjd 20 m;
turbineffekt 5,100 kW), Evenstadfoss (16 m;
8,832 kW), Böylefoss (62 m; 31,300 kW),
Fla-tenfoss (10,5 m; 4,563 kW) och Högefoss (64,5
m; 17,664 kW). Den 3 m höga Suplandsfoss i
Ämli hd bortsprängdes åren efter 1945, och
älvens nivå sänktes ovanför fallet för vinnande av
odlingsbar mark.
Nidhögg, drake, som gnager på roten av
världsträdet Yggdrasil och lever av lik (se
Nastrand).
Nidingen, fyrplats och mistsignalstation på
skäret Nidingen, 6 km s. v. om Onsalahalvön,
Kattegatt. Upprättades 1635, då Kristian IV där
lät anordna ”två fyrpannor för stenkol”. N. hade
till 1946 fyrar med luxljus och mistsiren. Sistn.
år moderniserades fyrplatsen fullständigt med
nya elektriska fyrar, radiofyr och radiotelefon
m. m. — Litt.: H. Carlsson, ”N.” (1946).
Nidingsverk kallades i äldre svenska lagar
vissa grova brott, som ansågos utvisa särskild
nedrighet. Benämningen ersättes eller korsas
senare av andra benämningar och grupperingar, ss.
urbotamål, edsöresbrott och högmålsbrott.
Nidskrift, p a s k i’l 1; skrift, som innehåller
äreröriga tillvitelser.
Nidstång, forntida besvärjelsemedel i Norge
och på Island. På en stång spetsades ett
hästhuvud med uppspärrat gap, vilket riktades mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
