Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nigeria - Befolkning och bebyggelse - Historia - Näringsliv - Litt. - Niggli, Paul - Nightingale, Florence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Niggli—Nightingale
872
(56,000) i s. v.; in. ligger Kano (107,000). 1947
voro 731,150 barn inskrivna i lägre och 11,395
i högre skolor. För den högre undervisningen
startades 1947 ett college i Ibadan.
Historia. N:s kustland upptäcktes redan på
1400-talet av portugiserna, men ända till början
av 1800-talet var det europeiska inflytandet
inskränkt till kustlandet, där till en början
portugisiska, sedermera engelska faktorier dominerade.
Det inre behärskades av olika negerriken (Joruba,
Benin m. fl.) i s., de olika haussa-väldena (Bornu,
Sokoto, Kano m. fl.) i n. Först i början av
1800-talet började det systematiska utforskandet av det
inre; framför allt genom H. Barths
upptäcktsfärd 1852—54 gjordes det nuv. n. N. bekant för
Europa. 1861 annekterades Lagos av
engelsmännen. 1879 bildades, huvudsaki. som motvikt mot
en begynnande fransk expansion i Nigerområdet,
av Sir George Goldie United African Co. (från
1882 National African Co.), vilket 1886 erhöll
kungl. oktroj som Royal Niger Co. med uppgift
att tillvarataga de brittiska intressena i
Nigerområdet. 1886 förvandlades Lagos till brittisk
kronkoloni. 1885 hade i Nigerdeltat upprättats det s. k.
Oil Rivers Protectorate, från 1893 Niger Coast
Protectorate, till vilket 1897 genom erövring
fogades Benin. 1900 överlät kompaniet sina
rättigheter på engelska kronan, varvid av Niger
Coast Protectorate och Benin bildades
Protectorate of Southern Nigeria; till detta lades 1906
Lagos, varvid det hela erhöll benämningen Colony
and Protectorate of Southern Nigeria med
Lagos som huvudstad. Infödingsväldena gjordes
snart (Bornu 1902, Sokoto, Kano och Katoena
1903) underlydande under engelska kronan; dock
kom efter fördrag med Frankrike 1902 endast en
mindre del av Bornu under England. Dessa
områden ingingo i det 1900 bildade Protectorate of
Northern Nigeria. 1914 bildades Colony and
Protectorate of Nigeria, i vilket de
tidigare protektoraten ingingo som resp. Syd- och
Nordprovinserna; därtill lades 1917 den av
engelsmännen under 1 :a världskriget erövrade delen av
förutvarande tyska Kamerun.
Näringsliv. Huvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel. Redan före européernas ankomst
till N. odlades jordnötter och bomull. Med
hänsyn till de olika växtslagen kan N. uppdelas i 4
med kusten parallella bälten. Det sydligaste
omfattar deltat och dessutom en zon, som når 250
—300 km in i landet. Den viktigaste kulturväxten
är här oljepalmen. Oljan och kärnorna användas
som födoämnen men utgöra även en viktig
exportartikel. Dessutom odlas kakao i stor
utsträckning, särsk. i det inre, n. ö. om Lagos. Bältet
därnäst omfattar landet kring nedre Benue och
Niger. Här förekommer oljepalmen mindre
allmänt. Den ersättes av smörträdet, vars fett i
folknäringen ersätter palmoljan. Den ekonomiskt
betydelsefullaste kulturväxten är här
bomullsbusken, som odlas över hela detta bälte liksom över
det närmaste i n. Detta senare omfattar
huvudsaki. Bauchi-platån, och här odlas dessutom ris,
hirs, vete, maniok, balj växter, sesam och lök.
Det 4:e bältet når fram till Tsadsjön och
sträc
ker sig västerut från denna. Åkerbruket är här
mest utvecklat i Kano-distriktet. Den viktigaste
kulturväxten är jordnöten. F. ö. odlas i
sumpmarkerna ris och sockerrör och på torr mark,
där bevattningsmöj ligheter finnas, jams,
lökväxter, tobak och peppar. Eljest träder inom detta
bälte åkerbruket tillbaka för boskapsskötseln,
som här är högt utvecklad; i s. N. hämmas den
starkt av tsetseflugan. Mineraltillgångarna äro
betydande. Tennfyndigheterna i Bauchi-höglandet
bearbetas sedan 1908, och malmen exporteras.
Stora stenkolstillgångar finnas ö. om Niger c:a
150 km n. om deltat. N. äger vidare brunkol,
järnmalm, bergsalt, fosfat och guld. 1950 voro
de viktigaste exportvarorna: (173,000 ton)
palmolja, (410,000 ton) palmkärnor, (100,000 ton)
kakao, (317,000 ton) jordnötter, bananer, rågummi,
mahogny, hudar och skinn, tennmalm och
stenkol. De viktigaste importvarorna voro bomulls-,
järn- och stålvaror, salt och fisk. Exportens
värde utgjorde 89,2 mill. £ och importens 51,5 mill.
£. N. har ett stort antal välbyggda bilvägar.
Litt.-. G. Bolinder, ”Svarta folk i Västafrika”
(1931); C. K. Meek, ”Tribal studies in Northern
N.” (ny uppl., 2 bd, 1936); A. N. Cook, ”British
enterprise in N.” (1943); C. T. Quinn-Young och
T. Herdman, ”Geography of N.” (1947); A. C.
Burns, ”History of N.” (4:e uppl. 1948); L
Ryan, ”Black man’s’ country” (1950).
Ni’ggli, Paul, tysk-schwezisk mineralog (1888
—*953), blev 1913 privatdoc. i Zürich, 1915 prof, i
Leipzig, 1918 i Tubingen och 1920 vid tekniska
högsk. och univ. i Zürich. N. var en av de
ledande forskarna på mineralogiens område i
vidsträckt betydelse och hade en omfattande
produktion, sträckande sig över kristallstrukturlära,
fy-sikalisk-kemisk mineralogi, mineralparagenes,
pe-trografi och malmgeologi. Utom specialavh. har
N. utg. bl. a. ”Geometrische Kristallographie des
Diskontinuums” (2 bd, 1918—19), ”Gesteins- und
Mineralprovinzen”, 1 (1923), ”Lehrbuch der
Mi-neralogie” (1920, 2:a uppl., 2 bd, 1924—26) och
”Gesteine und Minerallagerstätten” (1948 ff.).
Nightingale [nai’tiugéil], Florence, engelsk
filantrop (1820—1910), dotter till en godsägare.
Hon studerade välgörenhets- och
förbättringsin-rättningar i England och på kontinenten samt
lärde sig praktisk sjukvård vid diakonissanstalten i
Kaiserswerth (1849) och på sjukhus i Paris.
Under Krimkriget begav hon sig i slutet av okt.
1854 med 37
sjuksköterskor till
krigsskådeplatsen, där hon
dröjde till aug. 1856. N:s
outtröttliga
verksamhet under Krimkriget
kan sägas beteckna en
vändpunkt i den
militära sjukvårdens
historia. Tack vare
hennes verksamhet på
sjukhusen vid
Bosporen sjönk
dödsprocen-ten där på några
månader från 42 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
