- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
887-888

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Månsson (Nicolaus Magni) - Nils Nilsson (Silenius) - Nils Nilsson, arbetskarl - Nilson, 1. Fredrik - Nilson, 2. Gunnar - Nilson, Hjalmar, i Spånstad - Nils Ragvaldsson (Nicolaus Ragvaldi) - Nilsson, Ada - Nilsson, Albert - Nilsson, August, i Kabbarp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

887

Nils Nilsson—Nilsson

888

1539 engagera Georg Norman som den unge
hertig Eriks lärare

Nils Nilsson (S i 1 e n i u s), politiker (d.
1664), rådman i Stockholm 1643, borgmästare
där 1648—52, assessor i Svea hovrätt från 1655.
N. deltog i 1649 och 1650 års riksdagar, där han
som borgarståndets talman tog livlig del i de
pågående ståndsstriderna mellan adel och ofrälse.
1651 fängslades han såsom inblandad i
Messenier-nas sammansvärjning men kunde icke överbevisas
och frigavs 1652. Hans barn antogo namnet
Holmström. En son till N. var skalden Israel
Holmström.

Nils Nilsson, arbetskarl, pseud. för N. H.
Quiding.

Nilson. 1) Lars Fredrik N., kemist (1840—•
99). Han blev fil. dr och doc. i kemi 1866 och
e. o. prof, i analytisk kemi i Uppsala 1878 samt
föreståndare för agrikulturkemiska avd. vid
Lant-bruksakad:s experimentalfält 1882. N. är mest
bekant för upptäckten av grundämnet skandium
(1879), som är identiskt med det av D.
Men-delejev förutsagda elementet ekabor. Han
lämnade även värdefulla bidrag till selens, berylliums,
niobs, titans och germaniums kemi. Han
publicerade en mängd arbeten i agrikulturkemi.

2) Lars Gunnar Edvard N., den föreg:s
son, läkare (1872—1951), med. lic. vid Karolinska
inst. 1899, med. dr i Lund 1911, marinläkare av
1 :a graden 1903, planerade och ledde ombyggnad
och omorganisation av Flottans sjukhus i
Karlskrona 1906—u, marinöverläkare och chef för
Marinläkarkåren och Marinförvaltningens
sani-tetsdep. 1917—37; sekr. i Svenska
läkaresällskapet och red. för dess förhandlingar 1919—40.
N. utg. bl. a. ”Sjökrigets kirurgi” (1913),
”Marinens hälso- och sjukvård” (1924, 2:a uppl.
1930), ”Hälso- och sjukvård till sjöss” (1938),
”Berömda svenska läkare” (1945) och ”Svenska
läkaresällskapet 1908—1938” (1947).

Nilson, H j a 1 m a r Ragnvald, i Spånstad,
riksdagsman (f. 1901 24/s), hemmansägare i Åled,
Enslövs sn, Hallands län, led. av landstinget sedan
1939, av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott sedan 1937. N. blev led. av A. K. 1941 och
av Bondeförbundets styrelse 1947 (2:e v. ordf.
1949). Han tillhör RLF:s förtroenderåd och
styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan. N. blev
1951 konsultativt statsråd i T. Erlanders
koalitionsregering med särskild uppgift att handlägga
vägfrågor.

Nils Ragvaldsson (latiniserat N i c o 1 a u s
Ragvaldi), ärkebiskop (d. 1448), av okänd
släkt. N. nämnes 1409 som kanik i Strängnäs
och 1420 som dekan, var 1421 uppsatt av
Uppsala domkapitel på ärkebiskopsförslag och blev
1426 biskop i Växjö. Han besökte Baselkonsiliet
som det ena av konung Eriks båda sändebud dit.
N. anlitades flera gånger av konsiliet i
diplomatiska uppdrag; bl. a. var han juni—okt. 1435
medlem av konsiliets fredsförmedlingsambassad till
kongressen i Ar ras samt medverkade där till
förlikningen mellan konungen av Frankrike och
hertigen av Burgund. Till ärkebiskop i Uppsala
utsågs N. genom postulation 1438 och fick i okt.

s. å. Baselkonsiliets bekräftelse på sin nya
värdighet. N. tillhörde under Kristofers regeringstid
(1440—48) dennes trognaste anhängare. Med
rådets och konungens bifall byggde han en borg vid
Almare stäket. I Sverige fastslog N. den götiska
historieuppfattningen. — Litt.: V. Söderberg,
”Nicolaus Ragvaldis tal i Basel 1434” (i Samlaren
1896) och ”Nicolaus Ragvaldi och Baselkonciliet”
(i ”Bidrag till Sverges medeltidshistoria,
tillegna-de C. G. Malmström”, 1902).

Nilsson, Ada Konstantia, läkare (f. 1872
21/g), med. lic. vid Karolinska inst. 1900. Utom
sin medicinska yrkesgärning har N. varit socialt
och politiskt engagerad i frisinnad riktning och
särsk. verkat för socialhygieniska reformer
(undervisning i sexualhygien), bl. a. som sakkunnig
ang. fysisk fostran och för utarbetande av
förslag till moderskapsskydd. N. var 1924—36 utg.
av tidn. Tidevarvet och har utg. ”Undervisning i
sexualhygien” (1935, 2:a uppl. 1942; tills, m. A.
Andreen), ”Är ungdomen osedlig?” (1942) och
”Människans olika ålder” (1950).

Nilsson, Johan Albert, litteraturhistoriker
(1878—1936). Han blev fil. dr 1909 (”Guyaus
estetik”), doc. i estetik s. å. i Lund, erhöll en
personlig professur i estetik och litteraturhistoria
där 1923 och övergick 1924 till den ord.
professuren i litteraturhistoria med poetik. 1924 blev
han medl. av Samfundet De nio. — Med avh.
”Tegnérs filosofiska och estetiska studier” (1913,
inledn. till en uppl.
av Tegnérs
”Filosofiska och estetiska
skrifter”) förnyade
och fördjupade N.
uppfattningen av
denne skald. I ”Svensk
romantik. Den
pla-tonska strömningen”
(1916) följde han
själva huvudådern i den
romantiska diktningen.
Till Tegnér återvände
han i ”Tre
fornnordiska gestalter” (1928),
en studie över ”Fri-

thiofs saga” jämte Oehlenschlägers ”Helge” och
Runebergs ”Kung Fjalar”, och ”Tegnér och
upp-salafilosofien” (1934). Bland N:s övriga
skrifter märkas en avh. om estetikern J. F. Neikter
(i Samlaren, 1913), en banbrytande studie över
Thorilds livsåskådning (1915), följd av avh.
”Tho-rild ännu en gång” (i Edda, 1921), ”Fru
Nor-denflychts religiösa diktning” (1918),
”Kronologien i Stagnelius’ diktning” (1926) och essäsaml.
”Ur diktens värld” (s. å.). — N. var en i hög
grad självständig forskare med en frisk syn på
de litterära verken. — Litt.: A. Werin, ”A. N.”
(i ”Vetenskapssocietetens i Lund årsbok 1936”,
1937).

Nilsson, Nils August, i Kabbarp,
politiker, tidningsman (1867—1952), blev efter studier
vid Lunds univ. medarbetare i Arbetet 1890,
var dess red. 1900—08 och kvarstod en följd av
år som red. för tidn:s lördagsbilaga Framtiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free