- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
919-920

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nivåförändringar - Nivåkarta - Nivåkurva el. isohyps - Nixon, Nils - Nixon, Richard - Nizam - Nizami, Abu Muhammed Iljas bin Jusuf (Nizamu-d-din) - Nizjnij-Novgorod - Nozjnij-Novgorodområdet - Nizjnij-Tagil - Nizza

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Nivåkarta—Nizza

920

Promenade des Anglais i Nizza.

dig jämvikt dem emellan saknas dessa slags n.
Det är därför att vänta, att de snarast beteckna
ett normalt tillstånd inom alla delar av den
geologiskt talat ytterst instabila jordskorpan. N. äro
också kända genom geologiska dokument alltifrån
jordens äldsta skeden fram till våra dagar. Redan
tidigt ha de pågående n. ådragit sig befolkningens
uppmärksamhet. Den vid Fennoskandias kuster
sedan långt tillbaka kända n. (”svenska vallens
höjning”, ”vattuminskningen”) påkallade redan
1694 genom Urban Hiärne den vetenskapliga
världens stora intresse, varefter en synnerligen
livlig diskussion följde under 1700- och 1800-talen
och alltjämt fortgår. F. n. synes denna n. mest
betraktas som resultat av såväl isostatiska som
eustatiska rörelser.

Nivåkarta, se Nivåkurva.

Nivåkurva el. isohyps, en linje, som på en
karta dragés genom punkter, vilka ligga på
samma höjd över ett visst grundplan (noll plan)
el. havsytan. Den sålunda åstadkomna n i v å k a
r-tan el. höjdkartan är desto fullständigare,
ju tätare kurvorna äro inlagda.

Nixon, Nils, målare, skulptör (f. 1912 29/i2).
Efter studier vid Tekniska skolan i Stockholm
var N. 1942—46 verksam som
konstruktionsri-tare. Samtidigt utvecklade han som målare i
abstrakt art sin personliga stil, ett transparent,
molltonat bildspråk, tekniskt preciserat men
samtidigt symboliskt och musikaliskt stämningsburet
(”Oratorium”, 1946). Som scendekoratör har N.
bl. a. iscensatt W. Dicksons ”Det eldröda
landskapet” (Dramatiska teatern, 1949).

Nixon [ni’ksn], Richard, amerikansk
politiker (f. 1913), advokat. Han blev 1951 senator
(republikan) och valdes 1952 till vicepresident.

Nizäm, ärftlig titel för den regerande fursten
i Hyderabad, Indien.

Nizämi, Abu Muhammed II jäs bin
Jüsuf (N i z ä m u-d-d i n), persisk skald (1141
—1203), mycket berömd på grund av sina fem

stora dikter:
”Mabzanu-l-’as-rär” (Hemligheternas
för-rådskammare), en samling
didaktik i sufisk anda, med
inströdda fabler och
småberättelser, ”Chusrau u
Schi-rin”, vari kärleken mellan en
persisk konung och en
kristen prinsessa besj unges,
”Laj-lä u Madjnün”, som företer
slående likheter med Ariostos
”Orlando furioso”,
”Iskan-darnäme” (Alexanderboken;
sv. övers, av A. E. Hermelin,
1933), vars första del är en
fabulös historia om
Alexander den store som
världser-övrare, medan den andra är
av etiskt-mytiskt innehåll,
samt ”Haft Paikar (De sju
skönheterna), versnoveller,
bland vilka förekommer
berättelsen om Turandot. —
N. är en utmärkt
karaktärs-skildrare och fängslar genom fantasi, känsla och
berättarkonst. Hans epik har blivit mönster för
efterföljare i Persien, Turkiet och Indien. —
Litt.: H. Ethé i ”Grundriss der iranischen
Phi-lologie” (1904).

Nizjnij-Novgorod [nji^njij-nå^garat], stad
i Ryssland, se Gorkij.

Nizjnij-Novgorodområdet, se Gorkijområdet.
Nizjnij-Tagil [nji^njij-tagjflj], stad i
Sverd-lovskområdet, RSFSR, på ö. sluttningen av
Ural-bergen, vid floden Tagil; 160,000 inv. (1939).
Centrum i Järnmalms- och bergverksdistr.
(platina, guld). Stora metall- och maskinfabriker.

Nizza [ni’tsa; sv. utt. vanl. ni’ssa] (it.), fr.
Nice, huvudstad i dep. Alpes-Maritimes i s. ö.
Frankrike, 20 km från italienska gränsen; 211,165
inv. (1946). N. är den franska rivierans enda
storstad och beläget vid den halvcirkelformiga, mot
s. öppna bukten Baie des Anges. Bergen i
stadens närmaste grannskap nå icke 500 m ö. h.,
men redan på 30 km avstånd överstiga de 1,400
m, och vid god sikt ser man t. o. m. på
sommaren snötäckta toppar vid horisonten. — N., under
antiken Nicaè’a i Ligurien, en koloni till
Massi-lia från omkr. 300 f. Kr., kom med moderstaden
under Rom. N. kom från 1200-talet under
grevarna av Provence samt från 1388 under
grevarna av Savojen. Då Savojen besattes av
fransmännen 1792, kom N. följ, år under Frankrike
men avträddes 1814 till Sardinien. Genom
fördraget i Turin 1860 avträdde Sardinien efter
folkomröstning N. till Frankrike. —- Den äldsta
stadsdelens medelpunkt är Place Garibaldi med
Gari-baldis staty. Den av vågbrytare skyddade
hamnen Port Lympia (7 m djup) har regelbunden
ångbåtsförbindelse med Marseille, Korsika och
flera italienska hamnar. Från bergkullen Chåteau
löper Quai des États-Unis längs havsstranden
mot v. till den vackra parken Jardin du Roi
Albert I med palmer o. a. exotiska trädslag. Invid
densamma ligger Place Masséna, i vilken mynnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free