- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
921-922

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nizza - N. J. - Njangve - Njansa - Njassa (Niassa, Nyasa) - Njassaland, Nyasaland (Brittiska Centralafrika) - Njemen - Njord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

921

N. J.—Njord

922

nya stadens största affärsgata, Avenue de la
Vic-toire, som leder upp till centralstationens närmaste
grannskap; N. är knutpunkt på järnvägen
Marseille—Genua för linjen från Turin (över Col
di Tenda). Vid Place Masséna ligger Casino
Mu-nicipal. Härifrån leder den ståtliga, nära 2 km
långa Promenade des Anglais västerut med
lyxhotell på ena sidan och havsstranden på den andra.
Vid densamma ligger Musée Masséna med
konst-saml. N. är biskopssäte. Av industrier märkas
möbel-, keramik-, fruktkonserv-, sprit- och
cementfabriker. Handeln är livlig med blommor,
parfymer och olivolja. Den krans av berg, som
omger staden, utgör ett effektivt skydd mot de
n. vindarna. N. har också ett särdeles milt
vinterklimat med en temp., som mycket sällan sjunker
under fryspunkten. Det är därför en av Rivierans
äldsta vinterkurorter och besökes varje vinter av
hundratusentals främlingar. Vintersäsongen
räcker från slutet av okt. till mitten av april; dess
höjdpunkter äro ryttartävlingar i jan. och
karnevalen 12 dagar före fastlagen.

N. J., förk. för New Jersey.

Njangve, ort i Belg. Kongo, se Nyangwe.

Njansa (östafrikanskt bantuord), eng. Nyanza,
inhemsk beteckning för stor sjö, särsk. för
Victoria njansa (Victoriasjön), Albert njansa
(Al-bertsjön), Edward njansa (Edwardsjön), N j a
s-sa (Njasa el. Nyanya), ”stort vatten, sjö”, är
samma ord.

Njassa (N i a s s a, Nyasa), sjö i Östafrika,
c:a 475 m ö. h.; 26,500 km2, 580 km lång, största
bredd 70 km, c:a 710 m djup. N. ligger i en
gravsänka, som utgör den sydligaste utlöparen av det
stora östafrikanska gravsystemet. Den ligger
djupt nedsänkt mellan berg, som särsk. i ö. nå
betydande höjd (Livingstonebergen över 2,900 m
ö. h.) Sjön avvattnas av Schire till Sambesi. N.
har sött vatten. Strandlinjer ovanför den nuv.
ytan visa, att vattenståndet undergått betydande
växlingar. Sjön upptäcktes av Livingstone 1859.

Njassaland, Nyasaland, hette till 1907
Brittiska Centralafrika (British
Central Africa), britt, skyddsområde i Centralafrika
på sjön Njassas v. och s. strand, 96,798 km2,
2,400,000 infödda inv., c:a 3,000 européer och
4,000 asiater (1949). Huvudorter äro Blantyre (se
d. o.), Limbe och Zomba (guvernörssäte). Det
15—30 km breda, bördiga alluviala slättbältet
längs Njassa har en tät jordbruksbefolkning. Inv.
äro huvudsaki. bantu, uppblandade med
invandrade zuluer. Mest talas bantuspråket nyanja. Med
undantag för socker och vetemjöl är N. normalt
självförsörjande med livsmedel. Upp till ung.
1,000 m ö. h. odlas med fördel tobak, bomull till
600 m. Handeln går först och främst på
moderlandet, exporten nästan uteslutande dit. En
smalspårig järnväg leder från Salima till Beira på
kusten av Portugisiska Östafrika. Goda
automo-bilvägar finnas; flygstation. — Känt av
portugiserna på 1600-talet, utforskades N. 1859—64
av Livingstone. 1889—91 ställdes N. under britt,
protektorat. Ett förslag om att sammanföra
Nord- och Syd-Rhodesia med N. till en förbunds-

Teplantage i Njassaland. Se även bild 8 å pl. vid Afrika.

stat godkändes 1953. Se S. S. Murray, ”A
handbook of Nyasaland” (1932).

Njemen (po.), ry. Neman, litauiska Nemunas,
ty. Memel, flod på gränsen mellan Centraleuropa
och Balticum samt Östeuropa; längd 961 km;
flodområde 97,000 km2. N. flyter upp i
Vitryssland s. v. om Minsk, i det sumpiga området n. om
Pripet och genombryter Baltiska landhöjden i en
smal, slingrande, 30—60 m djup dal; bildar vid
sin mynning i Kurisches Haff ett vidsträckt
delta. Under större delen av sitt lopp utgör N.
n. ö. Vitrysslands och s. Litauens huvudflod. N.
är segelbar för mindre båtar till Bielica i
Vitryssland, för större farkoster upp till Grodno el.
526 km och för ångare till Kaunas, d. v. s. 208
km. Mellan Memel och Kaunas är N. segelbar
c:a 270 dagar om året, mellan Kaunas och Grodno
endast vid högvatten. Den nästan omärkliga
vat-tendelaren mellan N. och Pripet genomskäres av
Oginskikanalen, som förbinder N :s biflod Szczara
med Pripets tillflöde Jasiolda. En annan kanal
förenar nedersta N. med Pregel. N:s fallhöjd
är obetydlig. N. har mycket stor betydelse som
flottled.

Njord (isl. Njgrör), nordisk gud, som urspr.
tillhörde vanerna; vid ett fredsslut mellan asar
och vaner sändes han som gisslan till Asgård
och upptogs från den tiden bland asarna. I
äktenskap med sin syster har han sonen Frej och
dottern Freja. N. är en okrigisk gud. Snor re säger
i sin Edda, att han råder för vindens gång och
stillar sjö och eld; honom skall man åkalla vid
sjöfärd och till fiske. Hans boning heter N o
a-tun (”skeppsgården”). Till hustru fick han
jättedottern Skade. — Kulten av N. har varit mycket
utbredd i Skandinavien. På Norges västkust har
N. efterlämnat flera minnen i ortnamnen. Ännu
flera äro de ortnamn i ö. Sveriges slättbygder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free