Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Njursjukdomar - Njursten, Njurtuberkulos - Njurunda - Njutånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927 Njursten—Njutånger 928
bindväv. Sjukdomen kan utgöra slutstadiet av
de förut omnämnda n.; ibland rör det sig om
en person med kronisk alkoholism, kronisk
blyförgiftning el. syfilis. Ofta är arterioskleros
orsaken. Sjukdomen utmärkes framför allt av stora
urinmängder med låg spec. v. och ringa
äggvite-halt. ödem saknas, blodtrycket är ökat, hjärtat
förstorat. Själv blir den sjuke matt och trött,
har huvudvärk och ofta andningsbesvär, som
ibland antaga en astmatisk karaktär. Småningom
kunna urinmängderna avtaga och uremi hota,
ögonbottenförändringar minska synförmågan. —
Förekomsten av a m y 1 o i d-d egeneration i
njuren (a m y 1 o i d n j u r e) kan ge skiftande
symtom, vilka ofta täckas av grundlidandets
(t. ex. tuberkulos, syfilis). Dock förekomma vanl.
täml. stora äggvitemängder i urinen, röda
blodkroppar saknas. Vattusot är täml. vanlig;
däremot bruka uremiska symtom ej förekomma. Vid
fettnjuren, som förekommer t. ex. vid
fosforförgiftning, är njurepitelet fettdegenererat.
Till de lokaliserade n. kunna följ,
sjukdomsbilder räknas: Njurabscessen har sin
orsak i att varbakterier slå sig ned i nj urvävnaden,
dit de komma antingen blodvägen el. uppstigande
från urinvägarna. Sjukdomen utmärkes ofta av
lokal värk och ömhet samt feber. — Av lokala
kroniska infektioner är njurtuberkulosen
den vanligaste. Genom blodet till njuren förda
tuberkelbaciller bilda i nj urparenkymet tuberkler,
som kunna växa till och medföra tuberkulösa
förändringar i njurens utförsgångar och i blåsan.
Den sjuke har framför allt obehag med
urinkastningen; var och baciller finnas i urinen.
Behandlingen består i borttagande av den sjuka
njuren, ev. behandling med antibiotika. —
Njurstenar, som i allm. bildas i njurbäckenet,
kunna vara av olika kemisk sammansättning och
variera i storlek från det s. k. njurgruset
till sådana, som ej kunna passera urinvägarna.
Det är denna passage, som ger upphov till de
smärtor, som man givit namnet n j u r k o 1 i k.
Stenarna kunna avgå spontant el. genom
intagning av läkemedel (ofta mineralvatten); kunna
de ej avlägsnas på detta sätt, kan
operativ behandling bli nödvändig. Är stenens yta
ojämn, kan den ge upphov till blödningar. —
Svulster inom njuren finnas av flera slag,
dels de oskyldiga och symtomlösa fibromen och
lipomen, dels sådana av sar kom och karcinom
(n j u r k r ä f t a), d. v. s. elakartade. Andra
svulster ha sitt ursprung i små, inom njuren
insprängda rester av fetal binjurevävnad
(hyperne-from). Svulster ge sig ibland till känna genom
stora, omotiverade njurblödningar. Endast tidig
operation med borttagande av den angripna
njuren kan rädda den sjuke. En
egendomlig nybildningssjukdom är den s. k.
cystnju-r e n. Vid denna utbildas av ännu okänd
anledning i njuren ett konglomerat av cystor, så
att det hela slutligen liknar en stor druvklase.
Den är dubbelsidig samt för till döden under
symtom av skrumpnjure (uremi etc.).
Djurparasiter inom njuren äro
sällsynta och sakna större praktisk betydelse. Den
van
ligaste är echinococcus (se d. o.). I ung.
io°/o av allt slags echinococcuslokalisation inom
människokroppen är njuren sätet för parasiten.
Utom de förut omnämnda blödningarna vid olika
n. och stas i njurarna finnes en annan
cirkulationsrubbning, s. k. n j u r i n f a r k t, som
orsakas av proppar el. trombbildningar i
parenky-mets blodkärl. Företeelsen, som ej är ovanlig vid
arteriosklerotiska förändringar, medför även
avgång av blod med urinen. — Medfödda
bildnings fel kunna förekomma: antingen
är blott den ena njuren utvecklad el. kunna båda
vara sammanväxta, s. k. hästskonjure.
Under normala förhållanden vållar detta intet
obehag; risk inträder först, om en njure skulle
behöva avlägsnas. — Lägeförändringar
kunna uppstå genom tryckförändringar i buken,
antingen så, att bukinnehållet tilltager (tumör,
graviditet) el. att det avtager (hastig avmagring,
förlossning). Detta förklarar den relativa
vanligheten av s. k. vandrande njure efter
havandeskapet. Sjukdomen kan ge anledning till
tryckkänsla i buken. Skulle njuren sänka sig så,
att en knickbildning uppstår på urinledaren, kan
detta ge upphov till stagnation av urinen och
detta sedan i sin ordning till uppkomsten av s. k.
hydronefros (biåsnjure). Varaktig bot
sker bäst genom njurens fastsyende i rätt läge
(nefropexi). — Perinefrit och
parane-f r i t äro namn på inflammationer i den njuren
omgivande bindväven.
Njursten, Njurtuberkulos, med., se
Njursjukdomar.
Njurunda, kommun i Medelpads ö. domsaga,
Västernorrlands län, kring Ljungans mynning,
närmast s. om Sundsvall; 326,93 km2, 11,495
inv-(1953). Kuperat, bergigt skogsland med
jord-bruksbebyggelse i dalarna och en betydande del
av Sundsvallstraktens träindustriområde, ö. om
älvmynningen ligger industrisamhället E s s v i k
med Nyhamn och Klampenborg (1,554 inv. 1951),
vid Ostkustbanan industrisamhällena S t o c k v i k
(1,639 inv.), Svartvik (1,037 inv.) och N o
1-by med Kvissle (1,923 inv.), det sistn. med
provinsialläkare samt sorteringsanläggning,
tillhörande Ljunga älvs flottningsfören. I
stationssamhället Njurunda (1,000 inv.) finnas
snickerifabriker, mekanisk verkstad, handskfabrik
m. m. Villasamhällena Skottsund och J
u-n i s k ä r (även fiskläge) ha 729, resp. 476 inv.
I ö. Björköns halvö och Brämö (se d. o.). 3,225
har åker. Egendom: Galtström. Den nuv.
kyrkan av sten uppf. 1862; ruinen av den 1870
brunna kyrkan från 1200-talet är konserverad.
Pastorat i Härnösands stift, Sundsvalls kontrakt. —
Litt.: O. E. Næslund, ”N. pastorat”
(”Sockenbeskrivningar från Medelpad”, 1, i ”Det gamla
Medelpad”, 2, 1945).
Njutånger, sn på Hälsinglandskusten, s. om
Hudiksvall, S. ö. Hälsinglands domsaga,
Gävleborgs län; 97,86 km2, 4,813 inv. (1953).
Småbergi gt skogsområde med djupt inträngande
vikar, kantat av skärgård. 827 har åker, I n. vid
Iggesundsån Iggesund (se d. o.) Tätorten
Njutånger (med Fegärde) har 773 inv. (1951);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
