Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobel, 4. Alfred - Nobel, 5. Emanuel - Nobel, 6. Carl - Nobel, 7. Ludvig - Nobelbiblioteket - Nobelkrut, ballistit - Nobelpris - Nobelstiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
N obelbiblioteket—N obelstiftelsen
934
Francisco, därefter i New York och senare i
Böhmen, Finland, Frankrike och England. 1873
bosatte sig N. i Paris. De inkomster, som
till-flöto honom från patent och fabriker, voro i
ständigt stigande. Under dessa år lades grunden
till den väldiga förmögenhet, som genom hans
storstilade testamente sedan kommit hela
kulturvärlden till godo. Men N. älskade arbetet och
var ej hågad att slå sig till ro. Hans strävanden
gingo nu ut på att finna ett absorptionsmedel för
sprängoljan, vilket ägde explosiv egenskap och
kunde förstärka verkan av nitroglycerinet. Han
lyckades också finna ett sådant i kollodium. Det
nya preparatet, vars sprängkraft är ännu större
än dynamitens, kallade N. för ”spränggummi” el.
”spränggelatin”. 1876 erhöll han patent på
denna uppfinning. Ännu en lysande framgång på
sprängämnesteknikens område vann N. genom
sin uppfinning av det röksvaga krutet
”bal-listit” el. ”nobelkrut”, varpå han erhöll patent
1888. Han sysselsatte sig också med
uppfinningar på andra områden och har under sitt liv
erhållit patent på ej mindre än 85 uppfinningar,
bl. a. på konstgjord guttaperka, konstgjort silke
och läder samt gasmotorer och svetsning av järn
och stål medelst knallgas. 1890 bosatte sig N. i
San Remo, där han byggt ett stort laboratorium
och en präktig villa. För vapenfabrikation var
han livligt intresserad och köpte 1893 aktierna i
ab. Bofors-Gullspång. I närheten av Bofors lät
han uppföra ett storartat laboratorium. N. hade
länge lidit av en hj ärtåkomma, han drabbades av
slag och avled i San Remo. N. hyste det
livligaste intresse för vetenskap och konst. Han
blev fil. heders-dr i Uppsala 1893. Hans byst av
E. Lindberg är uppställd på Karolinska inst:s
gård.
Ända från unga år var N. en varm vän av
fredstanken, som med hans växande ryktbarhet
och möjligheter att göra sitt inflytande gällande
blev alltmera konkret för honom. Mot många av
de medel att undvika krig, som fredsrörelsens
anhängare trodde effektiva, ställde han sig
tvivlande. Ett hans eget förslag i brev till Bertha v.
Suttner 1893 går ut på att få alla regeringar att
förbinda sig att gemensamt vända sig mot den,
som börjar ett krig. Inrättandet av
Nobelstiftelsen (se d. o.) och därigenom särsk.
”fredspriset” blev hans sammanfattande och bestående
gärning till fredsrörelsens befordran. — Litt.:
”Alfred N. och hans släkt. Minnesskrift” (1926).
5) Emanuel Ludvig N., son till N. 3),
tekniker och affärsledare (1859—1932). N.
uppfostrades i Petersburg och bedrev tekniska studier
både i Sverige och på kontinenten. Efter att ha
arbetat i faderns fabriker blev han 1885
arbetschef i Baku och efter faderns död 1888 ledare
för Naftabolaget, vars verksamhet han ytterligare
utvidgade. När brodern N. 6) 1893 avled, övertog
han även chefskapet för verkstaden i Petersburg.
N. var en framsynt, vetenskapligt inriktad
industriledare och en organisatör av rang. Han
hyste ett levande intresse för sociala och
humanitära spörsmål. I många år var N. led. av ryska
riksbankens direktorium och blev 1911 verkligt
ryskt statsråd (excellens). För vetenskapen
hyste han livligt intresse och lämnade frikostiga
donationer, bl. a. till Karolinska inst. Vid dess
jubileum 1910 blev han med. heders-dr. Efter
revolutionen måste han lämna Ryssland och
lyckades från Kaukasien undkomma till Sverige.
6) Carl Ludvig N., den föreg:s bror,
maskiningenjör (1862—93), övertog, sedan fadern
ägnat sig åt naftaindustrien, dennes
fabriksrö-relse i Petersburg. Av De Laval köpte han
dennes ryska patent på separatorer, började tillverka
sådana och arbetade framgångsrikt för deras
spridande i Ryssland. Han bidrog därigenom i
hög grad till att modernisera det ryska
mejeriväsendet. Han var också den förste, som i
Ryssland åstadkom en praktiskt användbar
fotogenmotor, vilken han fick patent på.
7) Ludvig Immanuel N., son till N.2),
ingenjör (1868—1946). N. inlade stora förtjänster
om utvecklingen av Båstad, där han lät bygga
Skånegården och anlägga golfbanan; han var
även livligt verksam för all slags hembygds- och
kulturvård.
NobeTbiblioteket, offentligt bibliotek i
Stockholm, grundat 1901, med ändamål att
tillhandahålla medl. av Svenska akad., dess
Nobelkommitté och Nobelinst. den litteratur, som erfordras
för arbetet vid Nobelpris-bedömningen. N.
innehåller c:a 125,000 bd, huvudsaki. modern
skönlitteratur och litteraturhistoria, samt utgör arkiv
för den litterära Nobelkommittén. Bibliotekarie
är sedan 1050 Märta Wessén (f. 1905).
NobeTkrut, b a 11 i s t i t, ett av svensken A.
Nobel 1888 patenterat ncgl-krut, vari
huvudbeståndsdelarna nitrocellulosa (nc) och
nitroglyce-rin (ngl) ingå i lika mängder. Upptäckten, att
två av de kraftigaste och mest brisanta
spräng-medlen, blandade med varandra, kunde bilda en
som drivmedel användbar, långsamt förbrinnande
massa, visade sig vara av oerhörd betydelse för
framställning av krut till eldvapen av alla
kalibrar. Alla senare framställda ncgl-krut grunda
sig på denna epokgörande upptäckt. Jfr Krut.
NobeTpris, se Nobelstiftelsen.
Nobelstiftelsen är grundad på Alfred Nobels
27/n 1895 upprättade testamente, vari bestämdes,
att kapitalet skulle utgöra en fond, vars ränta
årl. skulle utdelas som prisbelöning åt dem, som
under det förflutna året gjort mänskligheten den
största nyttan (Nobelpris). Räntan delas i 5
lika delar, som tillfalla: 1) den, som inom fysiken
gjort den viktigaste upptäckten el. uppfinningen,
2) den, som gjort den viktigaste kemiska
upptäckten el. förbättringen, 3) den, som gjort den
viktigaste upptäckten inom fysiologien el.
medicinen, 4) den, som inom litteraturen producerat
det utmärktaste i idealisk riktning, 5) den, som
verkat mest el. bäst för folkens förbrödrande och
avskaffande el. minskning av stående arméer samt
bildande och spridande av fredskongresser.
Fysik- och kemiprisen utdelas av Vetenskapsakad.,
priset i fysiologi och medicin av Karolinska inst.,
litteraturpriset av Svenska akad. och fredspriset
av ett utskott av 5 personer, som väljes av norska
stortinget. Ett prisbelopp kan lika fördelas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
