- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
3-4

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nome - Nomen - Nomenklatur - Nomenklaturcentralen, Tekniska - Nomen proprium - Nominal- - Nominal (numismatik) - Nominaldefinition - Nominalformer - Nominalism - Nominallön - Nomina sunt odiosa - Nominativ - Nominatras - Nominell - Nominera - Nomografi - Nomos (tondikt) - Nomos (förvaltningsområde) - Nomylager - Non - Nona - Non admittitur - Nonae - Nonaggressionspakt - Nonchalans - Nonie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

N omen—N onie

4

Sound, på sydkusten av Sewardhalvön; c:a 1,600
inv. Sedan de 1898 upptäckta guldfälten vid
Anvil Creek nu blivit uttömda, har staden
hastigt gått tillbaka; 1900 hade den 12,488 inv.

Nömen, lat., plur. nömina, namn. I gängse
språkbruk omfattar termen n. alltifrån de
romerska grammatikerna i de flesta språk den
ordklass, som betecknar substans el. egenskap, d. v. s.
ung. sammanfallande med de båda ordgrupper,
som kallas substantiv och adjektiv. Den gamla
indelningen i ordklasser är emellertid ej ett
strängt logiskt system, och gränserna för
ordklassen n. bli därför i flera fall svävande. I regel
torde man till n. räkna de ord, som kunna
dek-lineras, d. v. s. vilkas böjningsformer sakna
fi-nit betydelse, i motsats mot verb, som äga dylik,
och oböjliga ord. Men svårigheter vållas av att
dels verben äga s. k. nominalformer, vilka
kunna fungera som substantiv (t. ex. springa är
roligt, jäktandet tar aldrig slut) och adjektiv (t. ex.
den skällande hunden, den dödade katten), dels
även oböjliga kunna fungera som n. Jfr A.
Noreen, ”Vårt språk”, V (1904).

Nomenklatur (lat. nomenclatüra,
namnförteckning), samlingen av de namn och termer, som
nyttjas inom en vetenskap el. en konst. Biol.,
växternas och djurens latinska benämning. B
i-när n., tvånamnsbeteckning, se Linné, sp. 781.
De internationella botanistkongresserna ha sökt
fastställa vissa principer och regler för n., senast
1935 (”Règles internationales de la nomenclature
botanique”). — Zoologien saknar internationella
nomenklaturregler, och olika principer tillämpas
i olika länder och för olika djurgrupper.

Nomenklaturcentralen, Tekniska, se
Tekniska nomenklaturcentralen.

Nömen pro’prium, lat., egennamn.

Nominäl-, namn-, t. ex. nominalkatalog,
bokförteckning, uppställd alfabetiskt efter
författarnamnen.

Nominäl, numism., eg. namnvärde, d. v. s. ett
i ett myntsystem utpräglat värde.

Nominaldefinition, filos., se Definition.

Nominalformer, språkv., se Nomen.

Nominalfsm, den riktning inom
medeltidsfilo-sofien, som förnekade den objektiva existensen
av allmänbegreppen, ”universalia”, och endast
tillskrev de enskilda tingen existens.
Allmänbegreppen voro enl. n. blott ord el. namn (lat. nömina).
Motsatt åskådning i den s. k. universaliestriden
är realism; förmedlande är konceptualism. N:s
främsta representanter voro Roscellin och
Wilhelm av Occam samt under nyare tiden G.
Ber-keley.

Nominallön, se Arbetslön, sp. 701.

Nömina sunt odiösa, lat., ”namn äro
förhatliga”; ”inga namn!”.

No’minativ, ett nomens grundform, det i regel
verksamma subjektets kasus (se d. o.), t. ex.
jag i mots. till objektsformen mig.

Nominätras, den ras av ett djur, som bär
samma vetenskapliga rasnamn som artnamn.

Nomine’ll (lat. nominälis) betyder: till
namnet; innebär således en motsats till det verkliga,
reella el. reala. Nominellt värde,
namn

värde, kallas det värde, som ett mynt el. ett
värdepapper, t. ex. en aktie el. en obligation,
anges äga genom den prägel el. den påskrift,
som åsatts detsamma, i motsats till det verkliga
värde myntet el. värdepapperet har vid olika
tidpunkter (kursvärdet).

Nominera (lat. nominäre), nämna, utpeka, utse
(kandidater till befattningar, uppdrag el. dyl.).

Nomografi, metod att lösa numeriska problem
med hjälp av för varje typ av problem särskilt
konstruerade diagram, n 0 m o g r a’m. Ett sådant
kan t. ex. bestå av tre skalor, uppritade i
bestämda inbördes lägen. Den lösning, som svarar
mot bestämda siffervärden på två i problemet
ingående storheter, beräknar man genom att lägga
en linjal så, att den passerar genom de punkter
på två av skalorna, som motsvara de båda givna
storheternas värden. Lösningen avläses då på
den tredje skalan vid dess skärningspunkt med
linjalen. Vid mer än två oberoende storheter
nyttjas analoga metoder; även andra typer av
nomogram finnas.

No’mos, grek., tondikt med el. utan text,
föredragen på lyra el. flöjt, förekom särskilt i
Apol-lons kult.

Nomo’s, grek., förvaltningsområde dels i
forntidens Egypten, dels i det moderna Grekland; den
ledande ämbetsmannen heter n o m a’r k.

Nomylager [nä’-] (av eng. no, nekande, och
grek, bokstaven g [my], ofta använd som
beteckning på friktionskoefficient; alltså ”utan
friktion”), en av ingenjören A. Gunnar Wallgren
1928 lanserad typ av sfäriska radialblocklager.
Uppfinnarens tanke var att genom n. möjliggöra
högre lagerbelastning än som var möjligt med
dåv. typer av rullningslager. N. slogo dock ej
igenom i praktiken. För exploatering av n.
bildade uppfinnaren tills, m. sina förläggare ab.
Nomy 1928; bolaget såldes några år senare till
SKF, varefter verkstadsrörelsen inriktades på
andra tillverkningsobjekt (bl. a. slipmaskiner),
från 1940 under namnet Ulvsunda verkstäder
ab. (UVA).

Non [nån], lat., icke; nej.

Nöna, lat. (av nönus, den nionde). 1) (Mus.)
Den nionde intervallen från grundtonen räknat
(t. ex. c—d1); ”lilla nonan” (c—dess1) ;
”överstigande nonan” (c—diss1).

2) Se Horae canonicae.

Non admfttitur, lat., ”framsläppes ej”,
(betyget) icke godkänd.

Nönae, lat., hos romarna 5:e dagen i månaden
utom i mars, maj, juli och okt., då n. inträffade
den 7:e.

Nonaggressiönspakt (av lat. nön, icke, och
aggre’ssio, anfall), i c k e-a ngreppspakt,
fördrag mellan två stater, varvid parterna åtaga sig
en inbördes passivitet.

Nonchalans [någjala’os], vårdslöshet,
(sårande) försumlighet (mot någon), åsidosättande. —
Verb-. Nonchalera. — Adj.:
Nonchalant [-la’ot].

Nönie, en apparat för noggrann avläsning av
en skala, rak el. cirkelformad. N. består av en
mindre skala, som med sin kant är förskjutbar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free