Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norberg - Norberg, Dag - Norberg, Mattias - Norberg, Olof - Norbergit - Norbergs bergslag - Norbergs grufförvaltning - Norbergs järnväg - Norbert från Xanten - Norby, Sören - Norcia - Norcross, John - Nord - Nordafrikanska striderna 1942—43 under 2:a världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norberg—Nordafrikanska striderna 1942—43 12
kanisk verkstad m. m. Betr, köpingens
omfattande gruvindustri se Norbergs grufförvaltning.
Nära Avesta ligger Bjurfors skogsskola. På ett
område med många nedlagda gruvor har skapats
den vackra Mossgruveparken. Kyrkan är från
1200-talet med torn från 1697. På kyrkogården
står ett benhus från 1763 (nu museum). På
gamla banan ö. om N. insattes Sveriges första
lokomotiv, ”Förstlingen”, i trafik 1848 (minnessten
1953).
Norberg, Dag Ludvig, språkforskare (f.
1909 31/?), fil. dr och doc. i latin vid univ. i
Uppsala 1937, prof, i latinska språket vid Stockholms
högsk. 1948. N. har främst ägnat sig åt
senlatinet och medeltidslatinet i dess tidigare skeden
i undersökningar, som bl. a. belysa framväxandet
av de romanska språken. Han har bl. a. utg. ”In
Regi$trum Gregorii JM agni studia critica” (2 bd,
1937—39), ”Syntaktische Forschungen auf dem
Gebiete des Spätlateins und des frühen
Mittella-teins” (1943), ”Beiträge zur spätlateinischen
Syntax” (1944) och ”Horatius’ sista lyriska diktning”
(1945).
Norberg, Mattias, orientalist (1747—
1826). Han blev docent i grekiska i Uppsala
1774, anträdde 1777 en fyraårig resa och
studerade arabiska och turkiska samt blev 1780
utnämnd till prof, i österländska språk och
grekiska i Lund. N. utgav 158 akademiska avh., delvis
av estetiskt innehåll. Han offentliggjorde vidare
bl. a. ”Liber Adami”, med lat. övers. (1815—17),
och ”Turkiska rikets annaler sammandragne ur
dess egne urkunder” (4 dir, 1822). N. fick 1812
kansliråds värdighet. Redan under N:s livstid
utgåvos av J. Norrmann hans ”Selecta opuscula
academica” (3 dir, 1817—19).
Norberg, Olof Viktor, tandläkare (f. 1887
7/n), avlade tandläkarexamen 1910, odont. dr
1950. Efter fleråriga utländska studier i anatomi
och histopatologi blev N. 1927 lärare i
tandkirurgi vid Tandläkarinst. i Stockholm. 1939 blev
han chef för denna avd. och är sedan 1943 prof,
i tandkirurgi vid Tandläkarhögsk. i Stockholm.
Norbergit, ett rombiskt, humit närstående
mineral, som påträffats vid Norbergs gruvor.
Norbergs bergslag, se Gamla Norberg.
Norbergs grufförvaltning, förening u. p. a.,
stiftad 1904, omfattande Gröndals gruve-ab.,
Kol-ningsbergs gruve-ab., Norbergs gruv-ab.,
Stor-gruve ab., Norbergs elektr. ab. m. fl. gruvbolag
med omkr. 375 arb. och en total malmproduktion
av c:a 200,000 ton per år inom Gamla Norbergs
bergslag, vilka stå under gemensam förvaltning
med säte i Kärrgruvan.
Norbergs järnväg, före 1922 namn på linjen
Kärrgruvan—Ängelsberg, sedermera del av
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar,
påbörjades som smalspårig hästbana 1851, i
huvudsak godkänd för trafik med ånglokomotiv 1856,
öppnades 1876 ombyggd till spårvidd 1,435 m.
Norbert [nå’-] från Xanten,
premonstra-tensordens stiftare (1085—1134). Han blev 1115
munk och präst samt vandrade sedan omkring i
Frankrike som botpredikant och undergörare. 1120
grundläde han i Prémontré vid Laon ett kloster
och skapade därmed premonstratensorden. 1126
blev N. ärkebiskop i Magdeburg. Kanoniserades
1582.
Norby, Sören, dansk amiral (d. 1530). Han
vann redan som ung, under krigen med Sverige
och Lybeck mot slutet av konung Hans’
regering, rykte genom sjömilitära bedrifter. N. blev
1517 hövitsman på Visborg och fick överbefälet
över danska flottan. Efter att verksamt ha
bidragit till Sveriges betvingande 1520 blev han
riddare vid Kristian II :s kröning i Stockholm;
N:s länsbesittningar ökades med Kalmar län. Med
en energi, som aldrig sviktade, bekämpade han
därefter som amiral och slottsherre (från 1522
även på Abo, Tavastehus’ och Raseborgs slott)
Gustav Vasas resning. Icke ens sedan Kristian II
förlorat sitt danska rike, övergav N. sin kunglige
herres sak. Gotland med Visborg höll han
alltjämt Kristian till handa; en svensk
erövrings-expedition till ön 1524 blev främst genom N:s
tappra motstånd resultatlös. Han sökte
anknytning till Sture-partiet i Sverige och planlade
giftermål med Kristina Gyllenstierna, varigenom han
hoppades kunna störta Gustav Vasa. Samtidigt
arbetade han på att återställa Kristians välde i
Danmark. Våren 1525 övergick han från Gotland
till Blekinge och underlade sig, överallt hyllad
av bönderna, å Kristians vägnar såväl detta
landskap som Skåne (utom Malmö och Hälsingborg).
Innesluten i Landskrona av Johan Rantzau,
nödgades N. i juni 1525 kapitulera, svärja Fredrik
I trohet och till denne överlämna Gotland, men
han erhöll i gengäld Blekinge i livstidsförläning.
Från sitt av Fredrik mottagna län fortfor N.
att verka för Kristian II, varför han i aug. 1526
fördrevs av en dansk-lybsk flotta. Han uppsökte
nu storfursten av Moskva, som han förgäves i
Kristians intresse anmodade om bistånd. N.
stupade i Italien i kejserlig tjänst under
belägringen av Florens 1530.
Norcia [nå’rt.fa], se Nursia.
Norcross [nå’krås], John, engelsk
äventyrare (1688—1758). Han kom som landsflyktig
ja-kobit till Göteborg 1716 och upptogs bland
Gathenhielms kapare. N. sökte 1718 i Danmark
förgäves tillfångataga danske kronprinsen för att
föra honom till Sverige. Då N. kapade även
neutrala fartyg och för egen del, dömdes han 1719
till döden men flydde ur fängelset. Efter
ytterligare äventyr i Frankrike, England, Ryssland och
Danmark fängslades han i Hamburg 1727 och
fördes som dansk statsfånge till kastellet i
Köpenhamn, där han förvarades till sin död. —
Litt: C. K. S. Sprinchorn, ”J. N.” (1920).
Nord [når], Frankrikes nordligaste dep., ung.
motsv. den forna prov. Flandern, c:a 2 mill. inv.
Stor sockerbetsodling. Rika kolfält i
Valencien-nesbäckenet. Ylleindustri i Roubaix, Tourcoing
m. fl., linneindustri i Lille och Cambrai,
metallindustri i Lille, Douai m. fl. orter. Dessutom
sockerkvarn-, kvarn- och kemisk industri samt
handel med jordbruksprodukter. Huvudstad: Lille.
Nordafrikanska striderna 1942—43 under
2:a världskriget. För att lätta det tryck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
